Det ska vara lätt att bli rik - men svårt att bli fattig.

Etiketter: medelklass, politik, tco

Den som vinner den rörliga medelklass som utgörs av TCO:s medlemmar vinner nästa val. TCO:arna har under lång tid varit övervägande borgerliga. Efter krisen på 90-talet lämnade medelklassen de borgerliga i hög grad. Samma gruppers flykt från socialdemokraterna 2006 bäddade för maktskiftet.

Det är lätt att missbedöma medelklassens solidariska individualism. De borgerliga riskerar att betona den marknadsliberala individualisten för hårt. Oppositionen att fokusera för starkt på den solidariska välfärdskramaren. Medelklassen oroas över växande klyftor men vill ha mer lön för sin egen möda.

Jag tror att det är så enkelt som att den vanliga TCO:aren vill ha ett samhälle där det är lätt att bli rik - men svårt att bli fattig.

Man vill inte ha samhälle som gör fler rika men också fler fattiga. Inte heller ett samhälle där man bara omfördelar inkomster utan att samtidigt göra det lättare att tjäna in dem

AB. svd1, svd2

Rätt beslut av sossarna om a-kassan

Etiketter:

Jag hörde på nyheterna att sossarna på sin kongress tillbakavisat krav på en ersättningsnivå på 90 % i a-kassan. Ersättningsnivån kommer, med s-politik, att fortsättningsvis ligga på 80 %. Jag blev glad. Anledningen till det är två. För det första så ger en 90-procentig ersättning alldeles för lite incitament från att gå från arbetslöshet till jobb. Men viktigast är, som Sven-Erik Österberg sade på kongressen, att prioriteringen ligger på taket i a-kassan.

Allting med a-kassan kommer att kosta mycket pengar. Prioriteringar måste göras. Sossarna gör mycket rätt i att fånga in så många från medelklassen som möjligt i ett bra a-kassesystem. Och då är ett högt tak i arbetslöshetsförsäkringens inkomstskydd viktigare än en hög ersättningsnivå.

Socialdemokraternas utbildningslinje är ett bra recept mot arbetslöshet

Etiketter: arbetslöshet, forskning, högre utbildning, Mona Sahlin, socialdemokraterna, utbildningslinjen

I dag skriver (S) ekonomisk-politiska talesperson Tomas Östros i Svenska Dagbladet om Socialdemokraternas jobbpolitik. Några viktiga ingredienser är en stärkt a-kassa (även om det tyvärr talas högt om ersättningsnivån men lågt om takbeloppet, som behöver höjas för att medelklassen ska få en rimlig a-kasseersättning), starkare fackföreningar, miljösatsningar och högre skatter.

Av särskilt intresse för mig är emellertid den så kallade utbildningslinjen, som är tänkt att komplettera arbetslinjen i framtiden. I själva verket handlar det om att delvis se utbildningspolitik som en ny, högkvalitativ och mer framåtsyftande arbetsmarknadspolitik. Den bakomliggande tanken är att vi kommer att behöva utbilda oss under hela yrkeslivet, både för att fördjupa våra kunskaper och stärka vår ställning inom vårt nuvarande yrke eller bransch, och för att kunna byta spår helt om vi tröttnar på jobbet eller om vi eller vår bransch drabbas av arbetslöshet eller strukturomvandling.

Förändringstakten på arbetsmarknaden har ökat och kommer att öka ännu mer, och då måste vårt utbildningssystem anpassas efter det. Ett utbildningssystem där man förväntas vara färdigutbildad efter högskoleexamen blir alltmer förlegat.

TCO har länge drivit den här frågan, både i vår utbildningspolitik med bland annat krav på fler högskoleplatser och mer resurser till kvalitet, men också genom att föra fram idén om en kompetensförsäkring som ska ge människor ekonomisk möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig.

Därför är det positivt att både Tomas Östros i dagens SvD och Mona Sahlin i gårdagens DN lyfter fram behovet av utbildningssatsningar under hela yrkeslivet.

Om man ska anmärka på någonting, är det kanske att Tomas Östros utlovar mer resurser till forskning. Forskningen har fått ett enormt tillskott av den nuvarande regeringen, vilket är utmärkt (även om man kan ha synpunkter på pengarnas styrning och fördelning). Mer pengar till forskning bör alltså inte vara lika prioriterat som ökade resurser för att höja kvaliteten i grundutbildningen. I dag får en stor del av landets studenter inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap träffa sina lärare så lite som fyra timmar i veckan. Det är ohållbart.

De rödgröna har i sina skuggbudgetar avsatt 400 miljoner kronor som ska räcka för att ge de här studenterna ytterligare en och en halv föreläsning veckan. Det är bra, men långtifrån tillräckligt. Kvaliteten på delar av den högre utbildningen är redan allvarligt hotad. Om Socialdemokraterna menar allvar med utbildningslinjen behövs det åtminstone en satsning motsvarande den som gjorts på forskningen.

Google i samarbete med Lunds, Göteborgs och Linköpings universitet

Etiketter: Google, Göteborgs universitet, internet, Linköpings universitet, Lunds universitet

“Under hösten börjar alla studenter och personal på Lunds universitet att använda Google Apps Utbildningsutgåva med e-post, kalender, chat och ett antal verktyg för samarbete”. Så inledde Google och Lunds universitet ett gemensamt pressmeddelande för en dryg månad sedan, som jag tyvärr missade då.

Lunds universitet kommer alltså att lägga stora delar av sitt it-baserade undervisningsmaterial och sin kommunikation i systemet Google Apps. Göteborgs och Linköpings universitet har sedan tidigare liknande uppgörelser med Google.

Enligt Lunds universitets teknikansvarige var det studenterna som fällde avgörandet, när de fick välja mellan Google och Microsoft. Oavsett vad man tycker om studenternas preferenser i valet mellan två amerikanska IT-jättar är det uppenbart att Googles grepp om internet blir allt starkare och djupare, vilket inte är helt oproblematiskt.

Nu fylls Googles databaser med Lundastudenternas mejl, chat och inlämningsuppgifter, lärares föreläsningar, kursinformation, scheman och kalendrar, i en rad av sammanfogningar av Googles rika tjänsteflora och det moderna universitetets behov.

På sätt och vis är det en perfekt kombination. Google är sprunget ur en akademisk miljö, med akademiskt välmeriterade grundare. Företaget värdesätter forskning, utvecklingen av ny kunskap och systematiseringen av information. De har en omtalad campusliknande miljö i sitt högkvarter i Kalifornien och toppar studenternas lista över önskearbetsplatser. Täta samarbeten mellan universitet, studenter och Google är på många sätt en no-brainer. I den bästa av världar tjänar också alla inblandade på det.

Men.

Googles maktambitioner och tillväxtpotential verkar inte ha några begränsningar, och uppenbarligen är inte särskilt många av oss intresserade av att balansera Googles inflytande – tvärtom springer vi villigt in i företagets tekniskt väldesignade gratisfamn. Men tidigare fall av maktmissbruk och farhågor om framtida risker har lett till kritik mot internetjättens framfart.

Ett av Googles främsta mål är att få fler att använda internet, och helst då genom att knyta fler användare till företagets egna tjänster. Genom avtal av det slag som Google tecknat med Lunds universitet bidrar alltså svenska myndigheter, som lärosäten ju är, till att befästa Googles dominans. Detta är oerhört intressanta samarbeten med många potentiella fördelar för både studenter och lärosäten, men man får inte glömma att även Google har motiv bakom sina avtal med universiteten.

Lunds universitet verkar också ha insett det knepiga i situationen, och avslutar sin vanliga-frågor-sida om Google-tjänsterna med följande brasklapp:

“Lunds universitet gör bedömningen att Google skyddar sina användares information på ett tillfredsställande sätt. I överenskommelsen mellan universitetet och Google står också att information som finns i brev eller dokument på mejlservern inte får användas av Google. Du hittar mer information om Googles inställning i dessa frågor på Googles sida om informationshantering.”

De internationella nationalisterna

Etiketter:

Jag såg på BBC igår och fick då se reprisen av den debatt där British National Party var en del av panelen. Det som slog mig var att Griffin som är partiledare för BNP har sagt att Curchill skulle varit medlem av BNP om han hade levt idag. Det är exakt samma påstående som Åkesson har fällt om Per-Albin Hansson. 

Att använda nationella ikoner för att legitimera sín politik, hur främlingsfientlig den än månde vara, tjänar till att göra dessa partiers politik rumsren. Men den påminner oss också om att dessa partier samarbetar över nationsgränserna, tar goda (eller dåliga) idéer av varandra och använder dessa mycket planerat och strukturerat för att chocka, skapa debatt och komma in i medialjuset.

På så sätt verkar nationalisterna bejaka internationalismen, men bara om den är vit och islamofob.

AB1. AB2 DN

Låga löner utvecklar inte välfärden

Etiketter: kommunerna, kris, regeringen, sjuksköterskor, skl, vårdförbundet

I en artikel i Dagens Nyheter hävdar tunga politiska företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att man kanske måste säga upp avtalet med vårdförbundet på grund av brist på pengar. I bästa fall är inlägget inte seriöst menat utan bara ett sätt att skrämma andra parter inför den stundande avtalsrörelsen. Men även som sådant är det ett lågvattenmärke. Det går inte att driva en verksamhet seriöst med utgångspunkten att det är de anställda som ska står för kostnaden så fort det blir ont om pengar. Med den utgångspunkt SKL redovisar kommer kommunerna aldrig att kunna betala rimliga löner till de anställda -och hela tanken på att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor blir omöjlig.

Det läge som SKL beskriver har inte bara sin grund i den ekonomiska krisen, det är också ett resultat av  regeringens våndor när det gäller att skjuta till pengar till kommuner och landsting för att hantera krisens effekter. Nu riskerar de anställda uppenbarligen att få betala priset för denna senfärdighet.

Det kan aldrig vara så att vi ska rädda den gemensamma välfärden genom lägre löner till välutbildade yrkesutövare i den offentliga sektorn. På sikt måste det skapas mer resurser. Det kan bara göra på tre sätt:  mer skattepengar, bättre planering eller tuffare prioriteringar.

Annars återstår bara en sista utväg för att välfärdens anställda ska få rimliga löner: ökad privatisering.

Det sistnämnda är dock ingen besparing för samhället. Kostnaderna kan mycket väl öka totalt sett med ökad privat finansiering av vården. Men hur lönerna och kvaliteten ska upprätthållas är till syvende och sist en politisk prioritering. Kvaliteten kan aldrig upprätthållas om de anställda inte får lön för möda, ansvar och utbildning.

DN

Är Euron hållbar?

Etiketter: euron, finanskrisen, grekland

Idag var jag på en konferens i Helsingfors om hur man skall förbättar affärsklimatet och arbetslivet i östersjöområdet. På konferensen uppmanade den tyska ambassadören i Finland oss att också diskutera tabubelagda frågor, såsom Sveriges val att inte anta Euron som valuta. Peter Egardt, tidigare statssekreterare till Carl Bildt under hans statsministertid, men nu ordförande för Stockholms handelskammare sa att han vid varje tillfälle propagerade för at tSverige skulle införa Euron.

Eurosamarbetet bygger på tillväxt- och stabilitetspakten dvs. att euroländerna skall ha hållbara statliga finanser och en rimlig inflation. Men den bygger också på förtroendet att länderna inte ljuger för att få de fördelar Euron ger t.ex. låg inflation och låg ränta medan man själv finansierar sin ekonomi på ett ohållbart sätt. 

Nu framkommer det att Grekland under ett flertal år har ljugit om sitt budgetunderskott. Nu beräknas budgetunderskottet ligga på ca 13 procent, medan det enligt tillväxt- och stabilitetspakten skall ligga på 3 procent av BNP.  Idag är det åtminstone tiotalet medlemsländer som kraftigt överskrider gränsen för underskott i statsbudgeten.

Är euron hållbar om euroländerna inte ens kan vara ärliga mot varandra?

Fri media

Etiketter:

Igår röstade Europaparlamentet ner ett antal förslag till resolutioner om mediasituationen i Italien. Syftena med förslagen till resolutioner var att uppmärksamma pressfriheten är fundamental i en demokrati och att pressen i ett av medlemsländerna, Italien, nu rankas som delvis icke fri av Freedom House. Liberalerna ville att kommissionen skulle lägga fram ett meddelande om mediekoncentrationen och skyddet för mångfald i medierna med målet att ett direktiv ska antas snarast.

EPP, inklusive Moderaterna, skyddade sin partikamrat Berlusconi genom att rösta ner något som var en hjärtefråga i många år för detta parti, nämligen frågan om medlekoncentration. Detta med hänvisning till subsidiariteten.

Uppenbarligen är företagskoncentrationer och maktkoncentrationer bra när det passar men dåliga när det inte passar.

Ogrundad oro?

Etiketter: axén, cristina husmark-pehrson, försäkringskassan, sjukförsäkring, trovärdighet

Idag skriver socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson och utskottsordförande Gunnar Axén i Aftonbladet att oppositionen “med alla medel försökt skapa oro bland människor som idag är sjukskrivna eller har sjukersättning“. De menar att “oron att stå utan pengar är obefogad - skyddsnätet finns kvar“.

Problemet för Husmark Pehrsson och Axén är bara att det långt ifrån enbart är oppositionen som är oroad över vad som ska ske med de ca 50 000 som utförsäkras nästa år. Det är också Försäkringskassan och dess anställda. Det är också en rad andra remissinstanser.

Siv Norlin, som är ST-ordförande inom Försäkringskassan, uttalar sig i synnerligen kritiska ordalag idag i ST-Press. Läs artikeln i ST-press och lägg den sedan brevid Husmark Pehrssons och Axéns debattartikel i Aftonbladet.

Man kan onekligen tala om att två skilda “verklighetsbilder” krockar. Norlins och de Försäkringskasseanställdas beskrivning kolliderar med Husmark Pehrssons. Frågan är vilken av dessa två bilder som ligger närmast det som sker och faktiskt är på väg att ske? Vad tror du?

Kyrkornas välgörenhet blir allt oftare sista utvägen för de försäkringslösa

Etiketter: fattigdom, kommuner, kyrkor, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välgörenhet

Går man igenom lokal- och regionalpressen just nu slås man av i hur många kommuner det pågår diskussioner om skärpta krav och villkor för de som tvingas söka socialbidrag.

I Södertälje kräver exempelvis Allianspolitikerna att socialarbetarna gör fler hembesök. I Karlshamn känner sig en medborgare kränkt av att socialen knackat på dörren och bett om att få gå igenom innehållet i hennes kylskåp. I många andra kommuner upplever socialarbetarna att de tvingas bli restriktivare eftersom deras budget överskrids och bidragsansökningarna hopar sig på skrivbordet.

Samtidigt signalerar kyrkorna att deras välgörenhetsverksamhet numera uppsöks av kategorier man tidigare inte sett. I senaste nummret av Kyrkans Tidning talas om att “hårdare regler kring sjukskrivning och en ökad arbetslöshet är några av orsakerna till ökningen av hjälpsökande som lyfts fram“. Men framför allt har utsatta grupper fått det svårare: “Socialtjänsten har blivit betydligt hårdare i sin tillämpning av socialtjänstlagen”, säger Lena Ljungström som arbetar som diakon till Kryrkans Tidning.

Också i frireligiösa Jönköping märks denna trend av och även där har nya kategorier av människor fått det svårt: “Det är ensamstående föräldrar, mammor och pappor, man får inte ihop sin situation”, säger Ulla Gunnevik föreståndare på frälsningsarméns café i Jönköping.

För oss som arbetar med välfärdspolitiken på central nivå är det ett viktigt ansvar att uppmärksamma denna dystra verklighet. Omfattningen på socialbidragen och kyrkornas välgörenhetsverksamhet är inte bara en avspegling av lågkonjunkturen, utan säger också något om hur det står till med det vi brukar kalla för välfärdsstaten. För egen del har jag allt oftare börja ställa mig frågan om det snart inte är dags att tillsätta en välfärdspolitisk haverikommission?