Fler arbetslösa och sjuka till socialen

Etiketter: kommuner, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välfärd

Nu droppar rapporter in från kommun efter kommun om att arbetslösa och sjuka, till följd av de försämrade villlkoren i a-kassan och sjukförsäkringen, allt oftare tvingas knacka på socialkontorets dörr.

Här är ett litet axplock, hämtat från lokal- och regionalmedia, av kommuner där sjuka och arbetslösa socialbidragstagare nu ökar. Dubbelklicka på den kommun du är intresserad av och läs aktuell nyhetsartikel:

Umeå

Skellefteå

Falun

Lindesberg

Ludvika

Borås

Karlshamn

Eskilstuna

Västerås

Sundsvall

Klippan

Luleå

Höganäs

Örebro

Övertorneå

Norsjö/Orsa/Dals Ed m.fl.

Uppsala

Halmstad

Bollebygd

Stockholm

Mariestad

Karlskrona

I dessa och i många andra av landets kommuner kommer ökade kostnader för socialbidragen den närmaste tiden att försämra den kommunala ekonomin och troligen tvinga fram nedskärningar i den kommunalt finansierade välfärden.

Från generell till selektiv välfärd med stormsteg (utanför tullarna?)

Etiketter: arbetslöshetsförsäkring, massmedia, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välfärd

I de flesta av landets kommuner ökar nu utgifterna för socialbidragen (försörjningsstödet) kraftigt. Orsaken till detta uppges oftast vara att två grupper växer betydligt snabbare än tidigare:

• Arbetslösa som saknar a-kassa
• Sjuka som nekats ersättning av Försäkringskassan

Bilden tycks vara den samma över hela landet. Här följer ett litet axplock, utifrån några artiklar hämtade från den regionala pressen under den senaste tiden:

• I Luleå konstaterar man att kostnaden för försörjningsstödet till arbetslösa ökat med 19 procent det senaste året. Hela ökningen härleds till gruppen arbetslösa utan ersättning. Under samma period har försörjningsstödet till sjuka ökat med 9 procent. Hela den ökningen härleds till tidigare sjukskrivna som blivit utan ersättning. Det rör sig till största delen om personer under 25 år med psykisk ohälsa, som står utan ersättning från Försäkringskassan.
• I Karlshamn hävdar man att “de nya tuffare reglerna för sjukförsäkring och a-kassa gör att fler nu tvingas söka socialbidrag. På kommunens försörjningsenhet har man märkt en tydlig ökning under årets första månader.”
• I Borås säger verksamhetschefen för individ och familjeomsorgen, Miriam Johansson, att Försäkringskassans nya regler gör att fler som inte längre har rätt till sjukpenning nu tvingas uppsöka socialkontoret.
• I Stockholm (Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning) säger socialchefen att ökningen av socialbidragen där till största delen består av arbetslösa som står utan a-kassa eller annan ersättning men också av dom som inte längre får ersättning av Försäkringskassan.

Bilden är sig lik över hela landet. Tyvärr syns heller ingen ljusning den närmaste tiden.

Enligt en enkät som TV4-nyheterna nyligen gjorde svarade 93 procent, av de 227 svarande kommunerna, att de räknar med fortsatt stigande kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag) under det kommande året. Av de 211 kommuner, som svarade att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka, angav 84,8 procent förändringar i sjukförsäkringen som orsak till prognosen, medan 75,8 procent hänvisade till att allt fler arbetslösa inte längre har rätt till a-kassa.

Vad vi just nu bevittnar är en tydlig förskjutning bort från stöd via de generella trygghetsförsäkringarna (sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna) till det selektiva och individuellt behovsprövade socialbidraget.

Allt fler svenskar blir alltså just nu, mitt i den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet, bidragsberoende. Detta beror naturligtivs främst på den ekonomiska krisen, men det handlar också om att de regelförändringar som den senaste tiden genomdrivits i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna tvingar allt fler att söka socialbidrag.

Man undrar när denna bistra verklighet, som just nu främst skildras i regionala nyhetsmedia, når de stora dagstidningarna (den s.k. rikspressen)? Eller har denna blivit så “innerstadscentrerad” att verkligheten utanför tullarna/Rosenbad inte längre är intressant?

Press: SvD1, SvD2, SvD3, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5

Våpens destruktiva “dagen-efter-effekt” fördjupar krisen

Etiketter: anders borg, ekonomi, kris, regeringen, välfärd, vårbudgeten

En dag efter att Borgs vårproposition såg dagens ljus tycks de flesta kvalificerade bedömare vara överens om att den “storsatsning”, som regeringen presenterade igår, inte alls var särskilt omfattande.

Istället förenas fackekonomer, arbetsgivare, kommnunpolitiker till höger och vänster, oberoende nationalekonomer, myndighetsföreträdare och andra av en förvånad besvikelse: Var det verkligen inte mer som kom i “våpen”?

“Det bidde inte ens en tumme! ” är det omdöme som de flesta utanför regeringskretsen, utifrån lite olika perspektiv, idag verkar kunna samlas kring. När “storsatsningen” synades lite närmare visade det sig att den inte innehöll särskilt mycket.

Den besvikelse som detta föder riskerar nu att generera en psykologisk reaktion som ytterligare fördjupar krisen. Dagens kris handlar nämligen minst lika mycket om psykologi och rädsla som om varselsiffror och BNP-fall. Dessutom finns det tydliga samband mellan dessa storheter.

Robert Reich, f.d. arbetsmaknadsminister i Clintons regering, beskriver träffande denna destruktiva krispsykologi  i ett blogginlägg:

“Every lost job has a multiplier effect throughout the economy. For every person who no longer has a job and can’t find another, or is trying to enter the job market and can’t find one, there are at least three job holders who become more anxious that they may lose their job.”

Motssatsen gäller naturligvis också. Varje arbetssökande som får ett nytt jobb skapar framtidstro. Människor med framtidstro vågar konsumera, vilket måste till om “hjulen ska fås att snurra igen”. Om alla gör som Borg och “samlar i ladorna” dras vi däremot oundvikligen allt djupare in i depressionen…

Därför var det synd att Borg och regeringen inte tog chansen och satsade ordentligt på infrastrukturen, den högre utbildningen, arbetsmarknadsutbildningen, trygghetsförsäkringarna och välfärdsjobben i kommunerna. Kraftfulla satsningar på dessa områden hade signalerat: “- Yes, we can!, Nu tar vi krafttag för att vända krisutvecklingen!”

Visst kan det vara säkrast att sitta still i båten när det blåser. Men är båten på väg att driva in i farliga havsklippor gör man ändå klokt i att ro…

Varför tar regeringen inte lärdom av 90-talskrisens felgrepp?

Etiketter: arbetsmarknadspolitik, krisen, regeringen

I en märklig kommentar i media (som jag också bloggade om i går) säger forskaren Anders Forslund att regeringen gör rätt när man föreslår passiva åtgärder för de arbetslösa och att arbetsmarknadsutbildning inte är rätt sorts arbetsmarknadspolitik och att det är dåligt och för dyrt. Att han säger det är inte bara problematiskt för att han har fel utan för att han också är vice chef på regeringens eget forskningsinstitut om arbetsmarknadspolitik, IFAU, och har så fel.

Det finns flera saker som pekar på att Forslund är ute och cyklar snett:

 - Nyare forskning (som Forslund är väl medveten om men glömmer) visar att det inte går att bara se på effekterna i ett kortsiktigt jobbsökarperspektiv, tvärtom är effekterna allt starkare ju längre tid som går efter utbildningen.

 - De utvärderingar som finns tillgängliga visar ett bättre resultat för arbetsmarknadsutbildning jämfört med öppen arbetslöshet, även regeringens egen utredning.

- Skulle man ha gjort rätt under 90-talskrisen skulle man ha satsat mer på långa utbildningar tidigt för att höja de arbetslösas utbildningsnivå och närmare konjunkturvändningen ha satsat allt mer mer på kvalificerade yrkesutbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov.  

Allt detta talar för att kvaliteten på de åtgärder som regeringen nu föreslår är alldeles för låg. Betydligt mer skulle ha behövt satsas på kvalifcerade utbildningar för de arbetslösa.

Regeringen upprepar, tvärtemot vad Forskaren Forslund säger, just de misstag som gjordes under 90-talskrisen.

DN1, DN2, DN3, svd1,svs2, svd3, svd4,

Visa att ni menar allvar Kd

Etiketter: a-kassan, a-kasseavgift, arbetslöshetsförsäkring, desirée pethrus engström, kristdemokraterna, sven-otto littorin

En liten notis i dagens DN förtäljer att en arbetsgrupp inom Kristdemokraterna anser att a-kassan måste förbättras. Takbeloppet måste höjas och avgiften sänkas. Desirée Pethrus Engström, som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, stödjer idén.

Det gör jag också, något som framgått i ett antal blogginlägg här. Det känns ju positivt att Kd kommit fram till samma slutsatser. Liksom även Folkpartiet och Centern har gjort i arbetsgrupper på andra politikområden. Men arbetsgrupper ändrar inga a-kasseregler. Det gör regeringen och riksdagen. Skall Kd:s nya hållning i a-kassefrågan bli annat än fotnot, så måste Pethrus Engström boka en tid med Borg och Littorin och övertyga dessa båda herrar att ändra politiken. Jag lovar att hålla koll på om så sker.

Ingen rak information om regeringens vårbudget

Etiketter:

Regeringen sade i DN i morse att man satsar 10 miljarder på arbetslösheten. Nyheten tålde dagsljuset ungefär en arbetsdag. Vid närmare betraktelse består 6 miljarder av utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen därför att arbetslösheten stigit. Det är en automatisk ökning av en utgift att jämföra med att utbetalningen av barnbidrag ökar om det föds fler barn.
Att paketera dessa 6 miljarder som en “satsning” är inget annat än vilseledande.

Vad sysslar IFAU med egentligen?

Etiketter: krisen, vårbudgeten

Arbetsmarknadsutbildning är bortkastat, säger Anders Forslund, arbetsmarknadsforskare och biträdande chef på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i en TT-artikel med anledning av kritiken mot regeringens passiva arbetsmarkandspolitisk förslag i vårpropositionen. Satsning på jobbsökeri ger faktiskt fler arbeten, fortsätter han.

Jag undrar återigen vilken värld Forslund och IFAU lever i.

I en studie från just IFAU från 2008 skriver IFAU själva att:

“Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ger deltagarna arbete, högre inkomster och minskat socialbidragstagande”.

En stor studie från Arbetsförmedlingen 2006 visar att:

“Arbetsmarknadsutbildning ger positiva effekter för alla grupper av arbetslösa, alltså även för korttidsutbildade, äldre, yngre, utomnordiska medborgare och funktionshindrade. Arbetsmarknadsutbildning ökar chansen att hitta ett arbete och minskar risken att förbli arbetslös. Rapporten visar både att fler arbetsmarknadsutbildade hade jobb och att de hade arbete längre tid än de som inte hade fått utbildning.”

Nationalekonomen Åsa Sohlman visar i en studie för regeringen att de yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna ökar möjligheterna att få jobb med 15 till 20 procent, de gynnar särskilt unga och äldre.

Det är bara ett axplock, men jag undrar vad Forslund sysslar med egentligen.

Tävling om att inte vara sämst

Etiketter:

Partisympatierna har svängt rejält sedan valet. Strax efter valet fick oppositionen skyhöga siffror utan att egentligen göra någonting. Sanningen var väl att folket tyckte den nya alliansregeringen var kass med ministeravgångar och en trevande start. Sedan snubblade oppositionen om sin egen samverkan inför valet och sedan har regeringens siffror ökat kraftigt. Vissa säger att regeringen klarat krishanteringen, men det slutfacit finns absolut inte ännu. Snarare har regeringen vunnit för att oppositionen inte varit bättre än den är.

Lite sorgligt är det att ingendera sidan vinner för att man själv är bra. Det har bara handlat om att vara näst sämst.

En kedja är inte starkare än sin svagaste länk…

Etiketter: cristina husmark-pehrson, regeringen, rehabilitering, sjukförsäkring, utanförskap

Det blir allt mer uppenbart att regeringens “rehabiliteringskedja” brister på grund av frånvaron av rehabiliteringsinsatser. En viktig länk i “rehabiliteringskedjan” har ju bland annat varit “en satsning på företagshälsovården“.

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick därför, för ett bra tag sedan, ett avtal om en utbyggnad av företagshälsovården ute i landets landsting och regioner. Nu visar det sig att denna utbyggnad, precis som en rad tunga remissinstanser tidigt varnade för, stött på stora och allvarliga problem.

I senaste nummret av Försäkringskassans egen tidning, Dagens Socialförsäkring (s. 4), konstateras: “Regeringen måste tänka om. Ambitionen om en mer aktiv företagshälsovård har inte givit resultat. Inte en enda överenskommelse har träffats.”

I sitt remissvar till Långtidsutredningen (SOU 2008:105) skriver dessutom Försäkringskassans ledning att integrationen av företagshälsovården i det nya sjukförsäkringssystemet ”inte utvecklats som statsmakterna tänkt sig”.

Tyvärr riskerar problemen med företagshälsovården och andra rehabiliteringsinsatser att leda till att de som drabbats av ohälsa och som just nu passerar de snäva tidsgränserna i sjukförsäkringen kan bli utan ersättning, trots att de inte ens fått chansen till en rimlig rehabilitering.

Dettta visar på behovet av en ordentlig översyn av hela sjukförsäkringen, så som TCO tidigare krävt.

Urholkningen av a-kassan har ökat behovet av stimulanspolitik

Etiketter: automatiska stabilisatorer, krisen, regeringen

Över en halv miljon beräknas bli arbetslösa redan under nästa år. Till det ska man lägga alla dem som blir arbetslösa men som lyckas få jobb. De allra flesta kommer att känna någon som har förlorat jobbet och är arbetslös.

Knappt hälften av de arbetslösa som är försäkrade kommer att få en ersättning som motsvarar de 80 procent av tidigare inkomst man skulle få ut, många bara runt hälften. Samtidigt har runt en halv miljon lämnat arbetslöshetsförsäkringen sen regeringen sänkte ersättningen och chockhöjde avgifterna. Resultatet blir att efterfrågan minskar ännu mer och krisen förvärras.

Ändå har regeringen mage att påstå att det är just de “starka” sociala skyddsnäten som gör att vi inte behöver satsa så mycket på krisbekämpning som andra länder gör. Det resonemang regeringen lutar sig mot kallas för “automatiska stabilisatorer”. Det innebär att sociala välfärdssystem fungerar som stötdämpare i ekonomin. När trygghetssystemen är väl utbyggda kan hushållen i högre grad hålla uppe sin konsumtion, vilket dämpar konjunkturnedgången.

Problemet är bara - som också forskaren Hedi Bel Habib visar i en intressant artikel på Newsmill - att bedömningen av hur starka de svenska automatiska stabilisatorerna är bygger på hur det såg ut 2003.

Men därefter har regeringen försvagat a-kassan så mycket att det inte återstår så himla starka stabilisatorer längre, vilket tvärtom vad regeringen hävdar gör att det krävs mer stimulanspolitik än vad man annars skulle ha behövt. Den politik man har fört har alltså förvärrat krisen - ändå låtsas man att arbetslöshetsförsäkringen är så stark att den gör stimulanspolitik onödig.

Och att varken ha starka automatiska stabilisatorer eller krispolitik är det sämsta tänkbara om man vill dämpa krisen och få igång ekonomin.

DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, HD, HD2, ab,