Åsa Forsell

Tjänar samhället på att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten?

Grunden för att kunna bestämma över sitt eget liv är att man kan försörja sig själv utan att vara ekonomiskt beroende av någon annan. Kvinnor deltar i arbetslivet i lägre grad än män, men skillnaderna minskar och i Sverige har vi kommit längre än i många andra länder. Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män är 4,2 procentenheter i Sverige jämfört med EU-genomsnittet på 11,6 procentenheter, enligt Eurostats statistik. Högre kvinnlig sysselsättningsgrad bidrar till en stark samhällsekonomi. Men ändå finns det fortfarande en stor potential för ökad tillväxt i Sverige om kvinnor skulle lägga lika mycket av sin tid på att jobba som män. Man kan räkna på detta på olika sätt. Enligt beräkningar i Eurofounds rapport The gender employment gap: Challenges and solutions skulle Sverige tjäna 57 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,4 procent av BNP, om det inte fanns någon skillnad mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad.

Trots att Sverige internationellt sett är ett relativt jämställt land och trots att utvecklingen går åt rätt håll, tar kvinnor i Sverige fortfarande ut mycket längre föräldraledighet än män. Det visar TCOs jämställdhetsindex som presenterades igår som ett sätt att följa utvecklingen av hur föräldrar delar på föräldrapenningdagarna. Statistiken visar att 71,8 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn togs ut av kvinnor förra året och att 28,2 procent av dagarna togs ut av män. Det är 5,9 procentenheter närmare jämställt uttag än för tio år sedan, så utvecklingen går åt rätt håll. Men förändringen går långsamt. Med de senaste tio årens förändringstakt tar det 20 år till innan kvinnor och män kan sägas dela relativt jämställt på föräldrapenningdagarna, det vill säga så att både kvinnor och män tar ut minst 40 procent var av dagarna.

Försäkringskassan har visat att ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som hens andel av förvärvsarbetet minskar. Dagens ojämställda föräldraledighet ökar benägenheten för kvinnor att ta huvudansvar för att få ihop familjens livspussel med barn, hem och jobb även efter att föräldraledigheten är slut. Det verkar gälla särskilt bland kvinnor i tjänstemannayrken. LO redovisar i sin nyligen publicerade jämställdhetsbarometer den senaste AKU-statistiken som säger att vård av barn som huvudsaklig orsak till deltidsarbetet är klart vanligast bland kvinnor i tjänstemannayrken. Bland arbetarkvinnor ligger huvudorsaken till deltidsarbete oftast i att de inte kan få en heltidstjänst.

Att föräldrar delar mer lika på föräldraledigheten är en nyckelfråga för ökad jämställdhet i arbetslivet samtidigt som mycket behöver göras för att nå ett föräldravänligt arbetsliv och jämställda arbetsvillkor. I ett jämställt samhälle med utrymme för både kvinnor och män att arbeta heltid och med fullt utnyttjande av kvinnors och mäns potential kan vi få både högre tillväxt och minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män.

 

  • Monica Renstig

    Bra. Det är dags för delad föräldraförsäkring – och att korta möjligheterna under hur många år den kan tas ut. Problemet är ju att den tid som kvinnan är borta från sitt arbete är avsevärt längre än de betalda dagar som hör till föräldrapengsdagarna. Om hon lever med partner som har bra lön behöver hon ju inte ta ut heltidsdagar 7 dagar i veckan, utan kan tex ta ut ner till 1/8 dag under barnets första 8 år. Och pappan använder mest sina dagar till att förlänga semestern. Allt detta kan vara bra för barnet, men det påverkar kvinnors karriärer på menligt sätt – särskilt om arbetsgivaren tenderar att se alla kvinnor som hög risk. Man skulle behöva medvetandegöra och räkna på det där…. Monica Renstig, Womens Business Research Institute