Åsa Forsell

Nytt föräldraförsäkringsförslag riskerar ge ökade skillnader

Per Kågesson föreslår på DN debatt och Dagens Arena att föräldra-försäkringen förlängs från 13 till 24 månader och att den tredelas, så att åtta månader öronmärks för vardera förälder och åtta månader inte reserveras. Därutöver föreslår han att de 90 lägstanivådagarna slopas och att endast ett mindre antal dagar ska kunna tas ut efter att barnet fyllt tre år.

Han skriver att denna förändring skulle öka jämställdheten, men det stämmer inte. Kågeson vill att föräldrar ska få mer tid med sina barn så att förskolestarten kan senareläggas, vilket han argumenterar för i sin nyutgivna bok ”Jämställda Men inte på mannens villkor och barnens bekostnad”. Han klär förslaget i jämställdhetsargument, men det finns inga direkta incitament för kvinnor och män att dela lika på föräldrapenningdagarna i Kågesons förslag. Tvärt om riskerar det att ge ökade skillnader mellan könen och i förlängningen minskad ekonomisk jämställdhet.

När den andra så kallade pappamånaden infördes gjordes det genom att öka längden på föräldraförsäkringen med en månad. Då förlängdes både kvinnornas och männens uttag av föräldraledighet så att fördelningen inte påverkades nämnvärt (se till exempel rapport från Inspektionen för socialförsäkringen). Vid första pappamånadens införande däremot öronmärktes redan existerande föräldrapenningdagar, viket fick effekten att männens andel av föräldrapenninguttaget ökade genom att kvinnor minskade sitt uttag något och män ökade sitt föräldrapenninguttag. Med utgångspunkt i dessa erfarenheter av tidigare reformer är det mer sannolikt att effekten av att reservera fler månader för vardera förälder parallellt med att försäkringen förlängs, i genomsnitt inte påverkar hur dagarna fördelas mellan könen. Idag tar män endast ut en femtedel av dagarna som tas ut innan barnet fyller två år.

Det finns också en risk att Kågesons förslag kan öka klasskillnaderna. Kvinnor med eftergymnasial utbildning tar i genomsnitt ut färre dagar än kvinnor utan eftergymnasial utbildning, medan det omvända gäller för män, enligt Försäkringskassans statistik. Och det är vanligare att personer med högre utbildning delar lika på föräldraledigheten. För barn födda 2013 delade 36 procent lika (40/60) när barnet fyllt två år bland par där båda har akademikeryrken, medan motsvarande andel bland alla par var 14 procent. Med fler dagar kan spridningen i föräldraledighetens längd öka. Det finns en relativt stor grupp män som knappt tar ut några dagar alls och det finns inget som tyder på att de skulle öka sitt uttag om man samtidigt möjliggör för kvinnan av vara föräldraledig längre än idag. Hela 24 procent av männen hade tagit ut färre än fem dagar när barnen födda 2013 fyllde två år.  Förslaget från Kågeson öppnar för att de kvinnor som tar hela ledigheten kan vara borta från arbetslivet väldigt långa perioder med ersättning från föräldraförsäkringen, särskilt som möjligheten att sprida ut dagar mot lägre ersättning består. En vårdnadshavare skulle kunna ta 16 månader med full ersättning och nästan två år (22 månader) om hen kan leva på 71 procent av full ersättning. Har man fler än ett barn  blir det ett stort antal år.

Föräldraförsäkringen och den offentligt finansierade barnomsorgen har möjliggjort en hög sysselsättningsgrad för kvinnor i Sverige i jämförelse med andra länder. Tillsammans med normer, förväntningar och olika grader av föräldravänligt arbetsliv har dock föräldraförsäkringen lett till att kvinnor är ”heltidsföräldralediga” och borta längre perioder från arbetslivet, arbetar mer deltid och får sämre löne- och karriärutveckling än män. Sammantaget ger den ojämställda fördelningen av föräldraledighet stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män, både under arbetslivet och senare, då pensionen speglar förvärvsinkomsterna.

Att kvinnor och män delar på heltidsföräldraledigheten innan barnen börjar i förskolan är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden och minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Att förlänga föräldraförsäkringen utan ökade incitament för män och kvinnor att dela lika på heltidsföräldraledigheten riskerar att öka skillnaderna och vrida jämställdhetsutvecklingen bakåt.