Staten sviker de nya lärosätena, menar forskare

Etiketter: björn stensaker, högskolepolitik, högskoleutbyggnad, ingrid unemar öst, mats benner, utbildningspolitik

TCO har länge hävdat att den högre utbildningen måste finnas tillgänglig i hela landet. Under många år var den uppfattningen också vägledande för svensk utbildningspolitik. De nyare lärosätena bidrar till den regionala såväl som den nationella tillväxten. Dessutom har de bidragit till att det på 25 år blivit dubbelt så vanligt att unga vars föräldrar bara har gymnasiebakgrund påbörjar högskolestudier.

Men de senaste åren har de nyare högskolorna satts på svältkur och upplever ett påtagligt ointresse från regeringen. Det är slutsatsen som tre forskare kommer till i en färsk rapport om högskolepolitikens avsikter och konsekvenser. I rapporten visar de, enligt sammanfattningen, att “dagens högskolepolitik är helt inriktad på villkoren för de äldre universiteten, och med tanken att ge några av dem internationell stjärnstatus.”

Forskarna, Ingrid Unemar Öst vid Örebro universitet, Mats Benner vid Lunds universitet och Björn Stensaker vid Norwegian Institute for Studies in Research and Higher Education, presenterade rapporten på ett seminarium i Stockholm idag. Såväl rapportförfattarna som de närvarande rektorerna efterlyste mer dialog med utbildningsdepartementet. Det behövs en helhetssyn på högskolesektorn och en vision om vad lärosätena ska bidra med, en vision som måste omfatta alla lärosäten - inte bara de gamla.

De nya lärosätena står för 40 procent av grundutbildningen, ett område som sedan länge dragits med resursbrist. De står för tolv procent av forskningen, en siffra som visserligen är låg men som för bara drygt tio år sedan låg på två procent. Det finns också forskning som visar att resurserna som går till de nya lärosätena ger väldigt god utdelning. Samtidigt tilldelas de gamla lärosätena så mycket forskningsmedel att de inte ens hinner göra av med dem, utan samlar dem på hög.

Dagens högskolepolitik är alltför inriktad på excellens, konkurrens och drömmen om en svensk Nobelpristagare. Det är en snäv och elitistisk prioritering som negligerar en stor del av den högre utbildning och forskning som - med framgång - bedrivs runtom i Sverige. En modern politik för tillväxt och kunskap i hela landet måste se alla lärosäten.

TCO välkomnar universitetskansler Lars Haikola med en… haiko

Etiketter: anders flodström, haiku, högre utbildning, högskoleverket, lars haikola, Tobias Krantz, universitetskansler

Det gick fort. För bara några dagar sedan gick ansökningstiden ut och vi har redan fått en ny universitetskansler. Det blev Lars Haikola, tidigare bland annat rektor för Blekinge tekniska högskola och Lunds universitets Campus Helsingborg, som fick det viktiga och svåra uppdraget att leda Högskoleverket genom implementeringen av det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Jag önskar Lars Haikola lycka till och hoppas att han får en bra start på det nya jobbet!

Eftersom jag är mitt uppe i förberedelserna inför vårt arrangemang “SM i högskolepolitik” på Almedalsveckan i Visby och därför har ont om tid ska jag inte skriva mer om detta. Men jag avslutade min kommentar om Anders Flodströms (den snart före detta universitetskanslern) avgång med en haiku-dikt, så jag tänkte att det kunde vara lämpligt att välkomna Lars Haikola på samma sätt. Alltså, på allmän begäran: En haiku till den tillträdande universitetskanslern, Lars Haikola. Varsågoda.

Försökte skriva
En haiku till Haikola
Det blev en haiko

Anders Flodström avgår efter “förtroendekris” med Tobias Krantz

Etiketter:

Så hände alltså det som många har befarat: universitetskansler Anders Flodström avgår som en direkt följd av konflikterna kring regeringens kvalitetsutvärderingssystem.

Det som hänt är anmärkningsvärt. Flodström säger att det uppstått en “förtroendekris” och anklagar i princip regeringen för ministerstyre:
– Skillnaden i synen på hur man bäst mäter kvalitet i högre utbildning i kombination med en nära styrning av utvecklingsarbetet, som inte är förenlig med relationen politisk styrning och expertmyndighet, gör att jag väljer att avgå, säger Anders Flodström i ett pressmeddelande.

Högskoleminister Tobias Krantz kommenterar avgången med orden: “det är en bra lösning för alla parter”.

Konflikten har pågått länge och handlar i grunden om synen på hur kvalitet i högre utbildning ska mätas. Många, bland annat Anders Flodström och även vi på TCO, har varnat för att regeringens modell riskerar att premiera de lärosäten som skaffar sig de bästa studenterna, snarare än de som ger de bästa utbildningarna. Det skulle i värsta fall missgynna studenter från studieovana hem och därmed lärosäten med hög andel sådana studenter.

Konflikten kan beskrivas som en lång och stundtals högljudd match där regeringen nu tycks ha avgått med segern (åtminstone om man vinner valet, eftersom delar av oppositionen aviserat att man kommer att riva upp regeringens modell och återgå till Högskoleverkets förslag). I den ena ringhörnan har Anders Flodström och HSV stått, uppbackade av studentrörelsen, högskolesektorn och fackförbunden. I den andra har högskoleminister Tobias Krantz och hans statssekreterare Peter Honeth funnits, med visst stöd från framför allt några större lärosäten.

Under flera månader och i ett stort antal ronder har kontrahenterna pucklat på varandra med drastiska utspel, en kaskad av debattartiklar och verbala smockor som inte låter sig sammanfattas i ett blogginlägg. Läs i stället detta inlägg som jag skrivit på bloggen tidigare.

Sammanfattningsvis är det beklagligt att regeringen inte hörsammat den massiva kritik som framförts mot kvalitetssystemet, utan istället valt att detaljstyra fram ett kvalitetsutvärderingssystem som saknar förankring i den sektor där det ska implementeras. Lika beklagligt är det att man av den anledningen blivit av med en frispråkig och självständig myndighetschef som med solida expertkunskaper och mycket lång erfarenhet som universitetsrektor och forskare både i Sverige och utomlands ifrågasatt regeringens modell. Förgäves, vad det verkar.

Låt oss hoppas att detta inte också leder till att vi får oroliga och följsamma rektorer på våra lärosäten, nu när vi fått se hur det går om man har en annan syn än regeringen.

Sveriges Radios program Lantz i P1 skrev tidigare i år en låt om Tobias Krantz. Det är fint med ovanliga former av politiska kommentarer, mer sånt! Vissa av oss utredare här på TCO ägnar oss åt tjänstemannalyriska betraktelser när inspirationen drabbar oss, så det känns passande att avsluta detta blogginlägg med en snabbt ihopknåpad byråkrathaiku om Anders Flodströms avgång. Håll till godo.

På försommaren
En myndighetschef avgår
Regeringen ler

TCO gillar SFS kampanj för mer resurser till den högre utbildningen

Etiketter:

Sveriges förenade studentkårer lanserade för några dagar sedan sin kampanj “Bättre grundutbildning – Bättre välfärd”, där de förespråkar satsning på kvalitet i den högre utbildningen. Den som följer TCOs arbete inom utbildningspolitiken vet att det är ett angeläget ämne också för oss.

Det finns stora likheter mellan TCOs förslag och kalkyler, bland annat vad gäller lärarledd tid, och de som SFS byggt sin kampanj på. Dessutom kommer SFS lustigt nog att lansera ett test på kampanjhemsidan där studenter kan få reda på vilket parti som har den bästa studentpolitiken. TCO anordnar seminariet “SM i högskolepolitik” i Almedalen den 6 juli där partierna i en underhållande tävling kommer att debattera för att vinna publikens stöd i syfte att utse det parti som har den bästa högskolepolitiken. Likheter även här, alltså.

Roligt, tycker vi på TCO!

Forskare ger TCOs Sture Nordh rätt om utbildningspolitiken

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, Sture Nordh, utbildningspolitik

Stundtals blossar det upp en debatt om huruvida vi behöver lärosäten i hela landet eller om vi i princip ska lägga ned de mindre och nyare lärosätena och satsa på att koncentrera den högre utbildningen till ett fåtal stora lärosäten i de traditionella universitetsstäderna. TCO anser att alla tankar och politiska beslut i den riktningen vore att beklaga. Den högre utbildningen måste finnas tillgänglig i hela landet.

Forskningen ger flera starka argument för detta. God regional tillgänglighet till högre utbildning underlättar social rörlighet, lärosäten har generellt tydliga regionala tillväxteffekter på både kort och lång sikt och de nyare lärosätena ger dessutom mångdubbelt bättre avkastning vad gäller patent jämför med de traditionella universiteten.

Om allt detta och mer skrev TCOs ordförande Sture Nordh en artikel på debattsajten Newsmill för en dryg månad sedan. I dag publicerade två av forskarna bakom en del av de resultat som refererades i Sture Nordhs artikel en lång och detaljerad forskningsredogörelse som underbygger TCOs resonemang om betydelsen av utbildning i hela landet.

På TCOs stora konferens om högre utbildning den 14 april tog Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern tydligt ställning för att vi behöver de lärosäten vi har runtom i Sverige. Övriga partier har inte lika tydligt deklarerat att den högre utbildningens och forskningens geografiska närvaro i hela landet är en prioriterad fråga. Det borde de göra.

Tack för helhetsgreppet, Kajsa Borgnäs!

Etiketter: högre utbildning, Kajsa Borgnäs, s-studenter, socialdemokraterna, utbildningspolitik

Om det är någonting jag saknar i den högskolepolitiska debatten, är det helhetsperspektiv. Alltför få debattörer försöker se den större bilden, ta ett samlat grepp på högskolepolitiken. Därför är det kul att läsa dagens debattartikel i ETC som Kajsa Borgnäs, ordförande för Socialdemokratiska studentförbundet, skrivit.

Även om jag inte håller med om allt är det väldigt kul att läsa ett inlägg som sätter ett antal högskolepolitiska reformer i ett större sammanhang och analyserar regeringens högskolepolitik på ett övergripande plan, utan att ägna sig åt de hårklyverier som vi utbildningspolitiska nördar ofta ägnar oss åt.

När kommer en borgerlig analys på samma övergripande nivå?

Öppen konflikt mellan universitetskansler Anders Flodström och högskoleminister Tobias Krantz

Etiketter: anders flodström, högre utbildning, högskoleverket, kvalitetsutvärderingssystemet, peter honeth, Tobias Krantz, utbildningsdepartementet, utbildningskvalitet

Den utdragna processen som ska leda till ett nytt kvalitetsutvärderingssystem för den högre utbildningen har tagit en dramatisk vändning. Universitetskansler Anders Flodström, landets högste tjänsteman inom högskolesektorn, gick för några dagar sedan ut med öppen och mycket hård kritik mot högskole- och forskningsminister Tobias Krantz och dennes statssekreterare, Peter Honeth.

– Departementet har lekt högskoleverk och tagit fram ett amatörmässigt förslag som går emot det förslag till kvalitetsreform som är förankrat hos sektorn, universitetsledningar och studenter, säger Anders Flodström till tidningen Universitetsläraren.

Kritiken gäller såväl hanteringen av Högskoleverkets tidigare förslag som delar av innehållet i regeringens eget förslag. Att kanslern så skarpt kritiserar det sistnämnda är intressant, eftersom detaljerna i regeringens förslag ännu inte redovisats – inte ens för kanslern själv. Det enda som delgivits sektorn (företrädare för studenter och lärosäten) är en power point-presentation med en översiktlig beskrivning av förslaget, på ett informellt “avstämningsmöte” den 3 mars.

Att just Anders Flodström blivit regeringens hårdaste kritiker är i sig anmärkningsvärt. När han utsågs till universitetskansler 2007, efter en så kallad “öppen sökprocess”, misstänkte jag att han, utöver sina uppenbara meriter, blivit vald för att han delade regeringens syn på högre utbildning. Ord som excellens, världsklass, koncentration och betoningen av lärosätenas forskningsuppdrag präglade Anders Flodströms värv som rektor på KTH och Linköpings universitet. Omedelbart efter utnämningen gjorde också Flodström ett kontroversiellt utspel som låg i linje med regeringens högskolepolitiska idé, när han förespråkade att landets fjorton universitet borde slås ihop till fem.

Men på senare tid tycks universitetskanslern ha omprövat några av sina gamla käpphästar och börjat agera alltmer självständigt. När han nu går i öppen polemik mot sin uppdragsgivare är det en stark markering mot såväl den högskolepolitik som förs av den nuvarande regeringen, som sättet den förts på. Det är alltså både en sakpolitisk och en förvaltningspolitisk schism det rör sig om. Flodströms skarpa utspel vittnar om oberoende och civilkurage, viktiga egenskaper hos en myndighetschef.

– Jag trodde att regeringen stod för en positiv riktningsförändring, för ett kunskapssamhälle, säger Anders Flodström till tidningen Universitetsläraren.

Detta vittnar om att Anders Flodström blivit desillusionerad av regeringens politik. I en tre år gammal intervju, efter utnämningen till universitetskansler, uttryckte Anders Flodström entusiasm inför de uppgifter som högskolesektorn och högskolepolitiken stod inför. Han hoppades att de kommande förändringarna skulle “innebära att rektorernas roll och självförtroende stärks”, och han var säker på det skulle vara “självklart för flera rektorer att vilja bli universitetskansler” nästa gång ämbetet skulle tillsättas. Jag undrar om han fortfarande är lika säker på det.

- - -

För den som vill fördjupa sig i turerna kring kvalitetsutvärderingssystemet har utbildningsforskaren och den tidigare rektorn för Mälardalens högskola, Lillemor Kim, skrivit en utförlig redogörelse som kan laddas ned här.

Andra som skrivit om kvalitetsutvärderingssystemet och högskoleschismen är Lisa Gemmel, Saco studentråd, Sulf, SFS, Akademisk Frihet, Kristoffer Ejnermark, Pers blogg, Mats Olsson och bloggen Alliansfritt Sverige.

Från bilprovning till melodifestival: kvalitetsutvärdering av högre utbildning

Etiketter: högre utbildning, utbildningskvalitet

Snart kommer den hett emotsedda och alltmer kontroversiella kvalitetspropositionen, där regeringen ska föreslå hur delar av pengarna till den högre utbildningen ska fördelas efter nya kvalitetskriterier. Det senaste datumet som utlovats är den 23 mars.

Av det som blivit känt hittills verkar det som om Högskoleverkets utvärderande roll ska förändras från bilprovning till melodifestival. Något förenklat kan man säga att Högskoleverket inte bara ska se till att utbildningarna håller en godkänd lägstanivå, ungefär som bilprovningen. Tanken är att man fortsättningsvis ska agera melodifestival och peka ut de utbildningar som är bäst. Dessa ska sedan, förutom äran, få en ekonomisk belöning.

I förrgår (den 3 mars) bjöd utbildningsdepartementet in bland andra lärosätena, Högskoleverket, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) till ett så kallat “avstämningsmöte” för att presentera det nya förslaget till nytt kvalitetsutvärderings- och resursfördelningssystem. Jag var inte där, men har från flera källor fått veta att många av de närvarande var tämligen kritiska till såväl förslaget som utbildningsdepartementets hantering av hela ärendet.

Bakgrunden är att regeringen i mars förra året bad Högskoleverket ta fram ett förslag till nytt kvalitetsutvärderingssystem. Högskoleverket lyckades efter en lång process med balansakten att ta fram ett förslag som i stort sett fått stöd av såväl lärosätena som studentrörelsen. Så långt allt väl. Problemen började när utbildningsdepartementet uttryckte missnöje med Högskoleverkets förslag och började göra ändringar i det på detaljnivå. Här följer några av inslagen i regeringens förslag:

• Utbildningarna ska ges betyg på en fyrgradig skala. Endast de utbildningar som får det högsta betyget ska tilldelas extra resurser, kopplat till antalet helårsstudenter. Det lägsta betyget kan, ungefär som idag, leda till indragen examensrätt. Detta kan möjligtvis (beroende på hur mycket pengar det rör sig om) ge betydande tillskott till vissa stora utbildningar. Men för mindre utbildningar blir tillskottet antagligen blygsamt, och det stora värdet ligger snarare i betygets attraktionsvärde för att rekrytera nya studenter. Högskoleverket hade föreslagit en tregradig skala.
• De nya resurserna ska tas från de pengar som sparas in när avgifter för tredjelandsstudenter införs nästa år. Det är dock ännu oklart vilka belopp det rör sig om.
• Tonvikten i det nya kvalitetsutvärderingssystemet ligger tydligt på studenternas prestationer, framför allt bedömningen av examensarbeten. Högskoleverket ville i sitt förslag också ta med den så kallade progressionen, alltså hur mycket studenterna lär sig under utbildningen. På detta sätt skulle systemet i högre grad utvärdera utbildningarna, snarare än studenterna. En betydande brist i regeringens förslag, enligt de uppgifter som hittills kommit fram, är alltså att det inte tar hänsyn till studenternas bakgrund och förutsättningar utan enbart beaktar studenternas prestationer, vilket antagligen missgynnar högskolorna och de nyare universiteten.

Andra som bloggat om detta är SFS och Stockholms universitets rektor Kåre Bremer.

Fler studenter än någonsin, konstaterar Högskoleverket

Etiketter: dimensionering av högskolan, forskningspolitik, högre utbildning

Under 2009 var det fler helårsstudenter på våra universitet och högskolor än någonsin tidigare, nästan 300 000, konstaterar Högskoleverket i dag. Det är ett glädjande besked; TCO har länge påtalat behovet av fler högskoleutbildade, bland annat för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi är tyvärr inget “föregångsland” i det här avseendet.

Särskilt glädjande är det att regeringen, trots löften om motsatsen, inte stoppat utbyggnaden av högskolan, utan tvärtom bidragit till den. Visserligen har argumentationen varit en annan än TCO:s, nämligen att utbyggnaden bara behövs under den ekonomiska krisen, då många fler söker sig till och blir kvar i högskolan. De 10 000 nya högskoleplatserna som regeringen skapat i år och nästa år ska alltså dras in därefter. TCO menar i stället att utbyggnaden måste göras permanent. Det behövs både för att de ungdomar som vill studera på högskolan ska kunna göra det och för att redan yrkesverksamma ska kunna vidareutbilda sig under ett arbetsliv som ställer allt högre kunskapskrav.

De närmsta åren kommer vi antagligen att se en minskad efterfrågan på högre utbildning, till följd av mindre ungdomskullar och förbättrat konjunkturläge. Det får inte automatiskt tas till intäkt för att dra ned på resurserna till den högre utbildningen. Regeringen måste fortsatt se till att upprätthålla andelen unga som får högskoleutbildning och äldre som får vidareutbildning. Därutöver bör de resurser som eventuellt “frigörs” gå till kvalitetssatsningar.

En intressant detalj i Högskoleverkets analys är att lärosätena visar ett sammanlagt överskott på två miljarder kronor, i genomsnitt 14 procent av den totala omsättningen. Även om det är en rekordnotering som till stor del förklaras av tillfälligt outnyttjade forskningsintäkter, har lärosätenas balanserade kapitalförändring (även kallat ackumulerat myndighetskapital) vuxit stadigt de senaste åren. Det är ett problem. Lärosätena är myndigheter och ska inte visa överskott. På vissa lärosäten rör det sig om uppemot 20 procent av omsättningen, alltså dubbelt så mycket som det tillåtna överskottet för myndigheter.

Lärosätena bör i större utsträckning använda delar av sitt ackumulerade kapital till åtgärder som höjer utbildningskvaliteten. Regeringen bör också följa upp varför en betydande del av dess väl tilltagna forskningssatsning inte används av lärosätena, eller, som Högskoleverket skriver, varför “forskningsintäkterna fortsatt att öka utan att kostnaderna har ökat i samma takt”. Naturligtvis tar det sin tid att bygga upp forskningssatsningar, inte minst att anställa personal, men om lärosätena inte kan använda forskningsmedlen i den takt de strömmar in kanske de inte borde strömma in i den takten eller till just de lärosätena. Det finns anledning att följa upp hur forskningsmedlen fördelas och används de närmsta åren.

TCO och Uppsala universitet eniga: satsa på utbildningskvalitet!

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, uppsala universitet, utbildningskvalitet

Uppsala universitet har tagit fram sitt budgetunderlag för åren 2011-2013. Vi kunde inte ha skrivit det bättre själva.

Universitetet efterlyser en rejäl satsning på utbildningskvalitet de kommande åren. Åren 2011 och 2012 vill universitetet att regeringen höjer anslaget till utbildning på grund och avancerad nivå med sammanlagt 189 miljoner kronor. Omräknat på alla lärosäten motsvarar det ett tillskott på omkring 2,9 miljarder kronor.

TCO har tidigare rekommenderat satsningar i ungefär den omfattningen under ungefär den tidsperioden, även om det på sikt behövs åtminstone dubbelt så mycket pengar (alltså ungefär lika mycket som satsats på forskningen) för att rusta upp den eftersatta högre utbildningen.

Vidare vill Uppsala universitet att regeringen behåller den tillfälliga utökningen av högskoleplatser, som endast gäller under åren 2010 och 2011. Platserna bör inte dras tillbaka, menar universitetet. Även detta var något om TCO rekommenderade redan när budgetpropositionen lades.

Återstår att se om den kommande regeringen lyssnar på TCO och Uppsala universitet.