Reinfeldts tips till studenter: “Sök ytterligare ett extrajobb”

Etiketter: anders borg, ergo, extrajobb, förvärvsskatteavdraget, jobbskatteavdraget, regeringen, reinfeldt, studentekonomi, studenter

I en intervju på TV4 i dag hävdar Fredrik Reinfeldt att det nyligen aviserade fjärde steget i förvärvsskatteavdraget leder till fler jobb. Bland annat sa han: “Det handlar om studenten som söker ytterligare ett extraknäck för att det lönar sig att arbeta.” Att regeringen har den här synen på studentlivet kom i och för sig inte som någon överraskning. Finansminister Anders Borg sa förra året i en intervju i Uppsalas kårtidning Ergo att alla studenter borde jobba av och till. “En och annan arbetstimma kan de flesta klämma in. Det bygger karaktären”, förklarade Borg för Ergo. Som om jobben fanns i överflöd ens för ett år sedan.

Men sedan dess har alltså landets ledande politiker uppenbarligen gjort bedömningen att arbetsmarknaden för studenter ljusnat och att det inte räcker med bara ett extrajobb. Helst ska man söka “ytterligare ett extraknäck”. Studenters dåliga ekonomi ska alltså inte åtgärdas genom högre studiemedel, bättre bostadsbidrag eller billigare bostäder, för att nämna några nödvändiga åtgärder. Nä. Sök fler jobb i stället. Regeringen tycks nämligen tro att det finns så många att de räcker till fler än ett per student. Sanningen är naturligtvis att det är svårare än på mycket länge att hitta ens ett enda extrajobb, och det vet alla studenter.

Sen var det en annan detalj som jag undrar om Reinfeldt och Borg hade tänkt på innan de formulerade sina jobbtips. När ska studenterna hinna göra det där andra? Studera, alltså.

Dagens Nyheter slarvar i sin utbildningsbevakning

Etiketter: dagens nyheter, högre utbildning, högskoleverket, utbildningskvalitet

Under de fyra år som jag var chefredaktör för TCO:s tidning Studentliv, Sveriges största tidning för högskolestudenter, brukade vi på redaktionen sucka tungt över alla de fel som florerade, och fortfarande florerar, i andra mediers utbildningsbevakning. Jag har aldrig riktigt förstått om de här ganska vanliga felen beror på okunskap, tidsbrist eller rent ointresse från journalister och redaktörer. Det sistnämnda vore särskilt allvarligt. Utbildning är ett centralt politikområde med såväl direkta konsekvenser för individen som mer långsiktiga fördelningspolitiska, tillväxtpolitiska och demokratiska effekter på samhället. Ändå tycks de flesta medier i Sverige sköta utbildningsbevakningen med vänsterhanden, till skillnad från medier i andra länder.

Ett färskt exempel är en artikel i dagens Dagens Nyheter (ännu ej på webben). Där skriver Josefine Hökerberg om Högskoleverkets (HSV) nya förslag för hur högskoleutbildningars kvalitet ska utvärderas de kommande fyra åren. Förutom det faktum att det i strikt nyhetsvärderingshänseende inte är en nyhet (jag bloggade till exempel om det för fyra dagar sen), innehåller artikeln fel som lätt hade kunnat undvikas.

Av artikelns placering och den sena publiceringen att döma har DN inte värderat denna nyhet särskilt högt. Man kan ha olika uppfattningar om det korrekta i den bedömningen, men såvitt jag vet är det inte skäl att  slarva med faktakollen. Eller? Är feltoleransen omvänt proportionell mot nyhetsvärderingen?

Felen? Det ena gäller de indikatorer som ingår i utvärderingen, och här lyckas DN få till tre fel av tre möjliga. I artikeln står det att indikatorerna är “Utbildningens utformning och examination”, “Studentens färdigheter” och “Tidigare studenters erfarenheter”. Detta illustreras med stapeldiagram ovanför artikelns rubrik. I själva verket är indikatorerna “Lärandemål och examination”, “Läranderesultat” och “Studenternas erfarenheter”. Felen i artikeln kan inte bortförklaras som olika benämningar på indikatorerna, utan förmedlar helt enkelt ett felaktigt innehåll. Detta är alltså centrala delar av det nya utvärderingssystemet som ju hela artikeln handlar om, och de är tydligt redovisade i HSV:s rapport, med grafik och allt.

Det andra felet gäller vad som händer med en utbildning som får det lägsta betyget i skalan: “Ej godtagbar kvalitet”. I DN:s artikel står det att dessa utbildningar “bör få sitt examenstillstånd indraget”, men det stämmer inte. Det HSV föreslår är i stället samma sak som redan sker i dag med utbildningar vars kvalitet bedöms vara oacceptabel, nämligen att examenstillståndet först ifrågasätts och lärosätet får ett år på sig att åtgärda bristerna. Därefter utvärderas de ifrågasatta delarna av utbildningen igen och först då kan examenstillståndet dras in om HSV fortfarande finner att kvaliteten är “ej godtagbar”. Teknikaliteter, kan man tycka, men om de tas med i artikeln ska de väl redovisas korrekt? Eller? Sänks ribban för faktakontroll när en artikel inte bedöms vara tillräckligt intressant?

Lektion i nyspråk: “Studieavgifter är bra för jämlikheten på högskolan”

Etiketter: dagens nyheter, högre utbildning, ratio, studieavgifter, usa

Det politiska nyspråket har spritt sig till ledarsidorna. I dag beskriver Dagens Nyheters ledarsida studieavgifter för högskolestudenter som en “kraft för utjämning av sociala skillnader”. Man tar sig för pannan.

Stora delar av DN:s resonemang bygger på nationalekonomen Andreas Berghs artikel i Ratios två år gamla antologi “Den Fria Akademin”. Argumenten är märkliga och inkonsekventa. Man påstår att avgifter inte skulle minska andelen studenter från underrepresenterade grupper eftersom det finns andra kostnader som är mycket större, nämligen de inkomster som studenterna “skulle ha kunnat få om de i stället ägnat studietiden åt arbete”. Men är lösningen då att skyffla över ännu mer av kostnaderna på de enskilda studenterna? Att tvingas bära en större ekonomisk börda än man redan måste i dag skulle knappast göra högre studier mer attraktiva för studenter med små ekonomiska medel.

Att anföra USA som föregångsland i det här avseendet, vilket såväl DN som Andreas Bergh gör, är minst sagt problematiskt. Dels har sannerligen inte studieavgifter i USA lett till högre studiekvalitet överlag, vilket DN indirekt påstår. Det amerikanska systemet för högre utbildning är extremt differentierat, med lärosäten av mycket varierande kvalitet. Dels har USA en enorm flora av stipendier och fonder med syftet att vaska fram de allra mest begåvade ur alla samhällsskikt, inte att utjämna de sociala skillnaderna.

Att införa studieavgifter, dessutom på den höga nivå som skulle krävas för att innebära ett betydande tillskott till kvaliteten, skulle leda till en ökad differentiering av de svenska lärosätena och dessutom en differentiering av studentpopulationen på de olika lärosätena. Med andra ord skulle kvalitetsskillnaderna mellan lärosäten öka markant och de bästa universiteten skulle bli tillgängliga för de bäst bemedlade studenterna och för ett litet fåtal ytterst begåvade studenter från lägre samhällsklasser. Precis som i USA. Det skriver också Andreas Bergh klart och tydligt i sin artikel. Men vill vi ha det så i Sverige?

På en punkt är jag dock beredd att ge både Andreas Bergh och DN rätt. Snedrekryteringen bekämpas bäst i grundskolan, och därför behövs ökade resurser till den.

Ny teknik och gamla kampanjmetoder

Etiketter: facketförändas, kampanj, kollektivavtal, nya medier, sociala medier, teknik, valrörelse

Torgmöten och handskakning. Låter det tråkigt? Oavsett de gamla beprövade kampanjmetodernas mossighet, är de omistliga om man vill vinna val, menar statsvetare som Svenska Dagbladet pratat med. När Norges statsminister Jens Stoltenberg säger att nya medier har varit viktiga verktyg i valrörelsen är det bara ett sätt att “visa de unga att man fattar grejen”, menar Henric Oskarsson, som är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, pekar på de personliga samtalens betydelse, och spår en comeback för dörrknackning inför nästa års val.

Om man översätter detta till de fackligt engagerades vardag, handlar det om att alla som aldrig blivit tillfrågade måste få frågan: Vill du gå med i facket? Det handlar helt enkelt om kvantitet: antal möten, antal ställda frågor. Det är givetvis inte allt, men det är fortfarande oerhört viktigt. Därför pågår nu en stor kraftsamling för att informera om kollektivavtalens värde, där tusen (!) ambassadörer ska gå en intensivkurs i bland annat retorik och arbetsrätt.

Tidningen Fokus ordnar en konferens på temat teknik och politik den 15 oktober. För även om en del statsvetare är skeptiska, har sociala medier i dag ett genomslag som de inte var i närheten av för bara ett par år sedan, och det ökar oerhört snabbt, även om det ofta överdrivs. Naturligtvis vinns inte val enbart via sociala medier, men frågan är hur det skulle gå för ett parti som helt struntade i nya medier. Även vi på TCO har använt oss av nya medier i vårt förändringsarbete, och det kommer vi fortsätta att göra. Till exempel i den här bloggen.

Ny syn på utbildningskvalitet i förslag från Högskoleverket

Etiketter: högre utbildning, högskoleverket, regeringen, resurstilldelning, studenter, utbildningskvalitet

I Sverige lyfter vi ogärna fram den som är extra duktig, ännu mindre vill vi peka finger åt den som gjort sämre ifrån sig. Den här ängsligheten präglar också ofta debatten om utbildningskvalitet. Men det måste ju vara så att vissa högskoleutbildningar är bättre än andra, ja, rent av bäst. Snart inleds ett jätteprojekt där tanken är att vi ska få reda på vilka.

I går lämnade nämligen Högskoleverket sitt förslag på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem till regeringen. Det nya systemet skiljer sig markant från det förra. Tidigare utvärderades framför allt utbildningens innehåll, nu ligger fokus på resultatet, alltså vad studenterna ska lära sig och huruvida de faktiskt lär sig det.

Några konkreta nyheter är ett tregradigt sifferbetyg på utbildningar, enkätundersökningar med nuvarande och tidigare studenter, och tydligare fokus på utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden. Och inte minst: utvärderingarna ska kunna användas som underlag när riksdag och regering tilldelar resurser till olika utbildningar.

Att en del av resurserna till landets lärosäten fördelas efter kvalitetskriterier är bra, och Högskoleverkets förslag är i stora drag ett sansat och tydligt sätt att mäta utbildningskvalitet. Det kan bli en god hjälp för studenter som inte vet var de ska studera, för högskolor som vill höja sin kvalitet, och för arbetsgivare som vill informera sig om kvaliteten på olika utbildningar.

Men det finns en del att ha synpunkter på. Utvärderingen sker strikt på utbildningsnivå. Det innebär att funktioner och verksamheter på central nivå inte påverkar utbildningens slutbetyg om de inte tydligt går att koppla till utbildningen. Exempelvis kommer inte en central alumniverksamhet eller ett karriärcentrum att ge några pluspoäng i utvärderingarna, vilket är beklagligt.

Andra oklarheter är hur stor tyngd viktiga aspekter som jämställdhet och snedrekrytering kommer att få i utvärderingarna. Högskoleverket antyder att de kommer att vägas in “där det är möjligt och relevant”. Det känns inte riktigt tillfredsställande, men med tanke på regeringens inställning till sådana aspekter är nog risken liten att Högskoleverket får bakläxa på den punkten.

Nu återstår att se om regeringen gör några förändringar i förslaget och på vilket sätt man väljer att koppla resursfördelningen till kvalitetsutvärderingssystemet. Det är inte givet att regeringen delar Högskoleverkets syn på vilka kvalitetsaspekter som bör premieras med ökade resurser. Till exempel är det inte otänkbart att man tillskriver arbetsmarknadsaspekter ett större värde. En proposition om de här frågorna väntas komma senare i höst.