Breddad rekrytering kan ge lärosätena mindre pengar
Alla i den utbildningspolitiska svängen väntar nu spänt på regeringens kvalitetsproposition, som ska komma den 23 mars. Huvudpoängen med den är att en del av pengarna till den högre utbildningen ska kopplas till utbildningens kvalitet. Med andra ord ska de bästa utbildningarna premieras.
Högskoleverket (HSV) har på regeringens uppdrag redan tagit fram ett hyfsat detaljerat förslag på hur ett nytt kvalitetsutvärderingssystem skulle kunna se ut. Men regeringen är tydligen inte nöjd med HSV:s förslag. Enligt uppgift är två av förändringarna som regeringen överväger att göra i HSV:s förslag att (1) ta bort enkäterna där studenter får ge sin syn på utbildningen (läs mer om det här), och (2) att bedömningen av utbildningskvaliteten helt eller i mycket hög grad ska bero på studenternas resultat (till exempel nivån på studenternas examensarbeten). Man ska alltså i princip inte ta hänsyn till de förutsättningar studenterna har när de påbörjar högre utbildning.
Det här skulle innebära en betydande förändring i HSV:s förslag och en principiell omläggning av den svenska utbildningspolitiken. Om man enbart mäter studenternas resultat kommer nämligen det som premieras inte att vara utbildningens kvalitet, utan snarare studentsammansättningen. Studenter med goda förutsättningar kommer, som grupp betraktade, med stor sannolikhet att prestera bättre. Det får åtminstone två negativa konsekvenser.
För det första skulle de lärosäten som har en stor andel studenter från icke akademiska hem missgynnas av ett sådant system. Inte på grund av att deras utbildning skulle hålla lägre kvalitet än andra lärosätens, utan för att många av deras studenter har ett sämre utgångsläge än andra lärosätens studenter. Flera representanter för nyare universitet och högskolor som jag har pratat med har uttryckt stor oro över detta.
För det andra motverkar ett sådant resurstilldelningssystem lärosätenas uppdrag att bredda rekryteringen till den högre utbildningen, alltså att få ungdomar från underrepresenterade grupper att studera på högskolan. Detta eftersom det skulle skapa ett incitament för lärosätena att attrahera ungdomar med goda förutsättningar, som kan prestera bättre. På så sätt skulle man få bättre betyg i kvalitetsutvärderingssystemet och därmed mer resurser.
På ett seminarium om kvalitet i den högre utbildningen i förmiddags, arrangerat av Sveriges förenade studentkårer, var Marie Granlund (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, tydlig med att alla lärosäten i landet behövs, att utbildningarna på alla lärosäten ska ha stark forskningsanknytning och att breddad rekrytering är ett viktigt utbildningspolitiskt mål. Det är positiva besked inför valrörelsen. Regeringens politik pekar tyvärr i motsatt riktning. Så vad händer om regeringens kvalitetsproposition utformas på ett sätt som motverkar allt detta? Kommer de rödgröna att förändra systemet om de vinner valet?
Lämna en kommentar