German Bender

Lärosätet har ingen betydelse för lönen

Påverkar valet av lärosäte en persons framtida lön? Svenskt Näringsliv drar i ett utspel i Dagens Nyheter idag rätt långtgående slutsatser från en egen undersökning av nyexaminerade studenters ingångslöner och kopplingen till arbetslivet i studenternas utbildningar. Slutsatsen är, enligt Svenskt Näringsliv, att studenter bör välja ”rätt” lärosäte om de vill få högre lön.

 

Problemet är att den slutsatsen går tvärtemot de forskningsrön som finns beträffande inkomsteffekter av lärosätesval. I ett flertal studier med varierande metod och urval har det visats att valet av lärosäte har obetydlig eller rentav obefintlig effekt på en persons lön efter examen – liksom även på jobbchanserna (alltså en persons möjligheter att hitta jobb efter examen).

 

Några färska exempel på detta är Högskoleverkets och SCB:s återkommande undersökningar av etableringsgraden inom olika utbildningsområden, forskarna Marie Gartells och Linda Holmlunds studier avlärosätespremier (eventuell ekonomisk effekt av att man studerat vid ett visst lärsäte) och den statliga utredningen Välja fritt och välja rätt (bilaga till långtidsutredningen).

 

Det finns alltså inget stöd i forskningen för påståendet att det skulle löna sig att välja ett visst lärosäte därför att det lärosätet är ”bättre” än andra i något avseende som har med utbildningen att göra. Hur kan det då komma sig att studenter vid vissa lärosäten och från vissa utbildningar tjänar mer än andra?

 

Den kanske viktigaste förklaringen, som Svenskt Näringsliv i sin undersökning märkligt nog väljer att helt bortse ifrån, är arbetsorten.

 

Det hela är mycket enkelt. Får man jobb på en ort med hög lönenivå (oftast innebär det en storstad) tjänar man också mer än den som får jobb på en annan ort – oavsett var man har studerat. En student från Luleå universitet som får jobb i Stockholm kommer alltså antagligen att tjäna mer än en student från Stockholms universitet som får jobb i Luleå – även om de läst samma ämnen. Det viktiga är var man jobbar, inte var man pluggat.

 

Därför är det inte alls förvånande att ”KTH, Chalmers, Handels, Linköping, Uppsala och Lund ligger i toppen vad gäller lön år efter år”, som Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, säger till Dagens Nyheter. Men det betyder inte att utbildningarna är bättre där, som Svenskt Näringsliv vill låta påskina, utan att dessa lärosäten finns i områden med god efterfrågan på högutbildade och därmed hög lönenivå. Eftersom rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är låg söker de allra flesta studenter jobb på studieorten, vilket innebär att studenter från lärosäten i storstadsområden i hög grad blir kvar där och därmed gynnas av den höga lönenivån på dessa orter.

 

Andra faktorer som kan ha betydelse för lönen är, fortfarande enligt forskningen, personliga egenskaper (att vissa individer är mer drivna och ambitiösa i olika avseenden), tillgången till formella och informella nätverk som underlättar när man söker jobb, signaleffekter (att arbetsgivare kan tro att vissa lärosäten är bättre än andra), och inte minst valet av utbildning. Ingenting av detta förs fram av Svenskt Näringsliv.

 

Det kan inte nog betonas att lönen är långtifrån den enda anledningen till att man väljer att studera en viss utbildning på ett visst lärosäte. Men om man nu som student ändå skulle vilja påverka sin framtida inkomst, ska man inte lyssna på Svenskt Näringsliv. TCO kan istället, med stöd i forskningen, ge följande råd:

 

1. Fundera noga över ditt val av utbildning. Detta, och valet av inriktning inom utbildningen, har mycket stor betydelse för såväl lönen som jobbchanserna efter examen.

 

2. Flytta till en ort med god efterfrågan på högutbildade och därmed högre lönenivå, i princip innebär detta till eller i närheten av en storstadsort. Detta kan man förstås göra efter studierna, men enklast är oftast att göra det redan innan, alltså i samband med valet av lärosäte.

 

3. Lägg ned mycket kraft på att få ett bra första jobb. Det kan man göra genom att försöka bygga goda nätverk under studierna, genom att söka jobb på ett strukturerat sätt, genom att inte ta första bästa jobb efter examen utan istället vänta på rätt jobb, och inte minst genom att söka sig ut på arbetsmarknaden i samband med en högkonjunktur – vilket ofta är lättare sagt än gjort.

 

Förutsättningarna för en god start på arbetslivet och en bra grund för den framtida löneutvecklingen skulle dock vara betydligt bättre det funnits en rimlig arbetslöshetsersättning för studenter, viket idag saknas.

 

Man kan och bör resa viktiga invändningar mot Svenskt Näringslivs utspel i Dagens Nyheter. Men vi på TCO vill samtidigt betona att vi är ense med Svenskt Näringsliv om en sak: lärosätena måste bli bättre på att öka utbildningarnas koppling till arbetslivet.

 

Detta har redan påpekats av myndigheter som Riksrevisionen och Högskoleverket, liksom av aktörer som TCO och Sveriges förenade studentkårer. Vi välkomnar Svenskt Näringsliv till denna skara. Men ni behöver inte använda er av tveksam statistik och felaktiga slutsatser för att göra er gällande i debatten med en högst relevant synpunkt.

 

En avslutande reflektion är att arbetsgivarna själva borde ta ett större ansvar. Men i sina undersökningar riktar sig Svenskt Näringsliv till i princip samtliga relevanta parter (doktorander, studenter och lärosäten) – utom till sina egna medlemsgrupper: arbetsgivarna. Hur vore det om Svenskt Näringslivs nästa undersökning riktade fokus mot de egna leden och besvarade frågan om vilket ansvar arbetsgivarna själva har för att öka arbetslivsanknytningen i den högre utbildningen som de så högljutt efterfrågar?

 

Detta blogginlägg har även publicerats på debattsajten Newsmill.

 

  • Erik

    Rolg artkel.. Får nte hop det rktgt bara – jag går på en av toppskolorna Stockholm och folk härfrån tar arbete runt om världen efter examen, 99% har jobb nnan examen och ngångslönerna är betydlgt högre än på de flesta andra skolorna. Hur kan man tro att utbldnngen nte nverkat på detta? Att säga att alla skolor är lka bra är ju närmast befängt. Grundnvån på en skola där alla har höga betyg och där lärarlönerna är högre lockar självklart tll sg en skarpare grund att stå på, för att nte tala om uppåtspralerna som bldas om verksamheten år efter år presterar bäst klassen. Forsknng all ära men här talar ju emprn stt tydlga språk.

  • German Bender

    Tack för dn kommentar! Jag ser att du läser vd Handelshögskolan Stockholm. Den är på många sätt nte jämförbar (resurser, organsatonsformer, antal studenter, studenters bakgrund, etc) med övrga svenska lärosäten. därför blr jämförelsen som Svenskt Närngslv gör mellan Borås och Handels nte rmlg. Men även när det gäller Handels är det mycket sannolkt, eller rättare sagt helt säkert, att andra faktorer än kvalteten på undervsnngen har betydelse för lönen, som lärosätets rykte, studenternas egna nätverk och deras bakgrund och personlga egenskaper.

  • Anders

    @Geman
    Tack för dn kommentar. Skllnaderna mellan högskolorna handlar alltså nte om undervsnngens nnehåll eller kvaltet. Men att som student eller lärare hävda det är ju ett sätt att känna sg bättre än andra. Att Erk nte förstår det beror nog på hans personlga egenskaper, nte tll kvalteten på Handelshögskolans undervsnng. Erk kommer säkert att få ett välbetalt jobb ändå.

  • Erik

    Rolg artkel.. Får nte hop det rktgt bara – jag går på en av toppskolorna Stockholm och folk härfrån tar arbete runt om världen efter examen, 99% har jobb nnan examen och ngångslönerna är betydlgt högre än på de flesta andra skolorna. Hur kan man tro att utbldnngen nte nverkat på detta? Att säga att alla skolor är lka bra är ju närmast befängt. Grundnvån på en skola där alla har höga betyg och där lärarlönerna är högre lockar självklart tll sg en skarpare grund att stå på, för att nte tala om uppåtspralerna som bldas om verksamheten år efter år presterar bäst klassen. Forsknng all ära men här talar ju emprn stt tydlga språk.

    • German Bender

      Tack för dn kommentar! Jag ser att du läser vd Handelshögskolan Stockholm. Den är på många sätt nte jämförbar (resurser, organsatonsformer, antal studenter, studenters bakgrund, etc) med övrga svenska lärosäten. därför blr jämförelsen som Svenskt Närngslv gör mellan Borås och Handels nte rmlg. Men även när det gäller Handels är det mycket sannolkt, eller rättare sagt helt säkert, att andra faktorer än kvalteten på undervsnngen har betydelse för lönen, som lärosätets rykte, studenternas egna nätverk och deras bakgrund och personlga egenskaper.

      • Anders

        Tack för dn kommentar. Skllnaderna mellan högskolorna handlar alltså nte om undervsnngens nnehåll eller kvaltet. Men att som student eller lärare hävda det är ju ett sätt att känna sg bättre än andra. Att Erk nte förstår det beror nog på hans personlga egenskaper, nte tll kvalteten på Handelshögskolans undervsnng. Erk kommer säkert att få ett välbetalt jobb ändå.

  • Pingback: Därför är rankinglistor problematiska « Sacobloggen()