Bryr sig Jan Björklund om gymnasieeleverna?
”Att ställa krav i skolan är att bry sig”. Med de orden presenterar utbildningsminister Jan Björklund sin politik på regeringens hemsida. Björklund har gjort sig känd som svensk politiks kanske främste förespråkare av höga krav och hög kvalitet i utbildningssystemet. Därför är det märkligt att han i Svenska Dagbladet idag går ut med ännu ett förslag som innebär sänkta krav och sänkt kvalitet.
De senaste åren har grund- och gymnasieskolan genomgått betydande reformer. Bland annat har regeringen inrättat gymnasieprogram som inte ger högskolebehörighet, eftersom Jan Björklund tror att skoltrötta gymnasieelever vill slippa läsa alltför mycket teoretiska ämnen. Dessutom vill man med lärlingsutbildningar erbjuda utbildningar med stark arbetslivskoppling och ännu mindre teori. Men kraven är fortfarande för höga, säger utbildningsministern till Svenska Dagbladet:
” [Lärlingsutbildningarna] är också treåriga. Man måste dessutom ha klart för sig att det är väldigt höga krav där. Man ska vara på jobbet klockan sju på morgonen, och en 16-åring ska plötsligt umgås med vuxna i stället för med sina jämnåriga. Det är många som inte kommer att klara det heller.”
Kraven är alltså för höga. Så vad är lösningen, enligt utbildningsministern? Mer stöd till de elever som behöver det? Mer resurser till skolor och lärare? Mer resurser till skolforskningen och mer forskningsanknytning i lärarutbildningen? En mer evidensbaserad skolpolitik?
Nej. Lösningen som Jan Björklund nu för fram är sänkta krav. Enligt Svenska Dagbladet ska nu elever som ”saknar förutsättningar” få ”välja att läsa kortare yrkeskurser”, där ”studietiden ska vara flexibel, vilket betyder att eleverna kan gå ut gymnasiet efter ett, ett och ett halvt år eller två år”.
Hur var det nu utbildningsministern formulerade sig på regeringens hemsida? ”Att ställa krav i skolan är att bry sig”. Att ställa lägre krav, är det då att bry sig mindre?
Uppdaterat: Kritiken mot Björklunds förslag växer.
