German Bender

Bra om skolan av Ibrahim Baylan, men viktiga frågor saknas

I svallvågorna efter Socialdemokraternas partiledarbyte har den duktige och i skol- och högskolesektorn uppskattade Mikael Damberg bytts ut mot den tidigare skolministern Ibrahim Baylan. Idag var det så dags för Baylans första ordentliga utspel: en DN Debatt-artikel om skolan.

Baylan föreslår två nygamla mål för grundskolan och gymnasieskolan och sätter också etappmål på vägen. Konkreta mål behövs, men målen i sig räcker förstås inte, lika viktigt är hur de ska nås. Här är artikeln inte lika konkret. Ett tips på hur man kan klara målet om att alla vid 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen är TCOs förslag till utbildningsgaranti.

Baylan pekar också på en rad viktiga problem i skolan och föreslår intressanta lösningar. Bland annat är det positivt att han föreslår mer möjligheter till kompetensutveckling och fler karriärvägar för lärare, men här skiljer han sig inte nämnvärt från Björklunds politik, som han (liksom jag) anser är gammalmodig.

Likheterna med Björklunds politik finns också när det gäller fokus på de lägre årskurserna och elevernas basfärdigheter, vilket är positivt. Men Baylan hade kunnat nämna att en viktig åtgärd i det avseendet är mindre klasser, som ger störst effekter just i de lägre årskurserna och just för de barn som behöver mest stöd.

Det är glädjande att Baylan tydligt lyfter fram behovet av mer forskningsanknytning i lärarutbildningen och i skolan, och av mer verksamhetsanknytning i skolforskningen. Det är en stor brist som alltför sällan uppmärksammas, och som inte beaktas överhuvudtaget i regeringens högskole- och forskningspolitik.

På senare tid har det stått klart att den centrala frågan i svensk skolpolitik, som Ibrahim Baylan också tar upp i sin artikel, är den minskade likvärdigheten i den svenska skolan. Det är en utveckling som uppmärksammats av bland andra OECD och Skolverket och som innebär att gapet ökar mellan de bäst och sämst presterande eleverna och mellan de bäst och sämst presterande skolorna. Det är en ytterst allvarlig trend som måste brytas. Och det är också här, långt ned i artikeln, när höga resultat kopplas ihop med likvärdighet, som Baylans resonemang på allvar skiljer sig från Björklunds politik:

En sammanhållen skola med höga förväntningar på alla elever, utan tidig sortering och stängda dörrar, är grunden för att skapa en likvärdig skola med höga resultat.

Likvärdigheten i skolan är också huvudfrågan på den mycket intressanta skolhearing som Socialdemokraterna anordnar i riksdagen på onsdag nästa vecka.

Om man ska peka på två viktiga aspekter som i stort sett saknas i Baylans analys, är det de låga lärarlönerna och det låga söktrycket till lärarutbildningen. Det är två centrala frågor som endast nämns i förbigående i artikeln, och som bland andra Lärarförbundet uppmärksammat under den gångna veckan. Jag ser fram emot mer konkreta besked om hur Socialdemokraterna tänker kring dessa frågor.

 

 

 

  • Ola Asplund

    Det var en mycket bra artikel av Ibrahim Baylan om Socialdemokraternas syn på skolan. Men att S också ska ta efter Annie Lööf och blanda sig i lönebildbiningen är att hugga i sten. Parterna måste bestämma sig om man vill ta ansvar och våga bära detta också.