Göran Zettergren

4 – 4 = -12?

Enligt en broschyr signerad av de fyra Allianspartierna kommer Sverige att förlora 18 500 jobb om arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år ”fördubblas”, det vill säga återställs till tidigare nivå.

Varifrån kommer då denna siffra? Broschyrens anonyma författare hävdar att man har använt ”gängse beräkningsmetoder som Finansdepartementet använder”, vilka är baserade på  ”empiriskt skattade elasticiteter”.

Detta låter kanske förtroendeingivande. Problemet är att denna uppskattning ligger mycket långt ifrån den beräkning som Finansdepartementet själv gjort på effekterna av halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar. Enligt en rapport från Finansdepartementet så skulle åtgärden inte få några effekter alls på den totala arbetslösheten (se tabell 3.8, sid 85). Uppenbarligen tänker man sig att en lägre ungdomsarbetslöshet fullständigt vägs upp av en motsvarande högre arbetslöshet för äldre.

På kort sikt menar Finansdepartementets ekonomer att de minskade arbetskostnaderna skulle fördelas mellan högre vinster, lägre priser, högre löner och högre sysselsättning. På lite längre sikt skulle arbetskostnadssänkningen i hög grad komma att övervältras på lönerna. Sysselsättningsökningen skulle därmed begränsas till 0,1 procent, vilket skulle motsvara 3 900 fler jobb.

Regeringen har alltså infört mycket dyra åtgärder – enligt uppgift 16 miljarder kronor – som enligt egna beräkningar inte kommer att skapa mer än 3 900 nya jobb. Samtidigt hävdar alliansen att om vi idag skulle ta bort dessa åtgärder så skulle vi förlora upp till 18 500 jobb. Vi skulle alltså förlora drygt 12 000 fler jobb på att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå än vi vann på att sänka avgifterna från början.

Är det bara jag som inte hänger med i beräkningen?