Göran Zettergren

Äntligen lite glada nyheter från Europa

Den tyska centralbanken Bundesbank har nyligen signalerat att Tyskland måste acceptera högre inflation framöver. Detta är anmärkningsvärt i en institution som mer än någon annan symboliserar kampen mot inflationen. Detta följer på den tyske finansministerns uttalande häromdagen att det är ”i sin ordning” med högre tyska löneökningar än i övriga Eurozonen.

Ett av de stora interna problemen inom Eurozonen var de obalanser som byggdes upp under de första 10 åren av valutaunionen. Tyskland hade låg tillväxt, växande överskott i utrikeshandeln och låga löneökningar medan ett antal länder i den europeiska ”periferin” hade det omvända. Flera länder inom unionen har därför förlorat i konkurrenskraft samtidigt som Tyskland har klarade finanskrisen efterdyningar mycket bra.

Eftersom de länder som behöver förbättra sin konkurrenskraft inte kan devalvera krävs betydande löneåterhållsamhet med stagnerande ekonomier som följd. Dessa länders problem förvärras sedan av behovet av finanspolitisk konsolidering, vilket riskerade att driva Eurozonen ner i en ny lågkonjunktur med deflation och fallande BNP. Sammantaget fanns det risk för att dessa länder helt enkelt inte skulle kunna klara av situationen.

Om Tyskland nu ändrar attityd i denna fråga är detta välkommet. Det är för unionen som helhet blir det mycket enklare, snabbare och billigare om konkurrenskraften åtminstone delvis kan återställas genom snabbare tyska löneökningar och inte enbart genom lönesänkningar i krisländerna.

Det tyska beskedet har inte någon direkt bäring på svensk ekonomi och lönebildning. Eftersom Sverige inte är en del av Eurozonen så påverkas inte det svenska löneutrymmet direkt av högre tyska löneökningar. De svenska löneutrymmet bestäms av produktivitetsutvecklingen och av Riksbankens inflationsmål. På lite längre sikt kommer skillnader i löneutveckling mellan länderna att motverkas av växelkursen. Det är dock tänkbart att en uniform återhållsamhetspolitik i hela Eurozonen skulle få indirekta och negativa effekter även på svensk lönebildning.

Om ekonomin i Eurozonen går lite bättre och snabbare kommer till rätta med sina problem så har det naturligtvis positiva effekter även på svensk exportindustri.

 

  • Marcus S

    ”De svenska löneutrymmet bestäms av produktivitetsutvecklingen och av Riksbankens inflationsmål.”
    Vänta nu, hör inte kapitalägarnas vinster hemma nånstans i den ekvationen också?

  • Goran Zettergren

    Självklart hör vinsterna hemma i ekvationen. Men om lönerna ökar i samma takt som summan av produktivitetstillväxten och prisökningarna kommer löneandelen – arbetskostnadens andel av förädlingsvärdet i näringslivet – att förbli konstant. Därmed kommer också vinstandelen att förbli konstant. Prisökningarna bör dessutom ligga i linje med Riksbankens inflationsmål. Detta gäller dock endast på lång sikt. På kort sikt tenderar reallönen att öka lite snabbare än produktiviteten i högkonjunkturer och lite långsammare i lågkonjunkturer. Löneandelen kommer då att variera med konjunkturen.