Dålig konkurrens ger oskäliga boräntor
En ny rapport av Finansinspektionen bekräftar det vi alla har haft på känn. Det har blivit mycket dyrare att betala boräntorna på senare tid. TCO har uppmärksammat detta redan tidigare (exempelvis här och här) och inbjudit bankerna till samtal i frågan. Finansminister Borg har flera gånger varit ute i debatten och krävt sänkta boräntor.
Delvis beror de höjda boräntorna på att Riksbanken har höjt styrräntan sedan sommaren 2010. Men detta kan bara förklara en mindre del av uppgången. Skillnaden mellan bolåneräntan och styrräntan har ökat betydligt sedan 2007. Bankerna hävdar att detta beror på att bankernas upplåningskostnader har ökat betydligt snabbare än styrräntan.
Såväl Riksbankens rapporter (diagram 3.7, sid 36) som Finansinspektionens bekräftar att så är fallet. Men de bekräftar också att bolånemarginalen – skillnaden mellan bolåneränta och upplåningskostnad – nära nog tredubblats på senare år. Bankerna hävdar att marginalen fortfarande är mycket liten och att de nästan inte tjänar några pengar alls på bolånen. Detta är ju tyvärr påståenden som utomstående har mycket svårt att granska.
Det är på denna punkt som Finansinspektionens senaste beräkningar blir högintressanta. De visar nämligen att lönsamheten för bostadslån, mätt som avkastning på eget kapital, för närvarande är 22 procent. Detta måste betraktas som oskäligt högt eftersom utlåning till hushåll med bostad som säkerhet historiskt har varit en nästan riskfri verksamhet – till och med under bankkrisen på 1990-talet. Avkastningen på bankernas totala verksamhet begränsar sig som jämförelse till 10-13 procent.
Det blir därmed allt svårare för bankerna att värja sig för påståendet att de höga bolåneräntorna åtminstone delvis beror på bristande konkurrens på bolånemarknaden.
Varför har då konkurrensen försämrats så mycket på senare år? Journalisten Joel Dahlberg lyfter fram en viktig faktor i sin bok Bankbluffen. Under åren före finanskrisen skärptes konkurrensen på bolånemarknaden framför allt därför att statligt ägda SBAB ville öka sina marknadsandelar. Den hårdnande konkurrensen ledde till fallande marginaler och föranledde ilskna kommenterar från övriga banker. Alliansregeringen har dock beslutat att sälja ut SBAB och ”det blir därmed viktigare för SBAB att visa högre vinster (staten får då bättre betalt). Man kan alltså räkna med att SBAB delvis flyttar fokus från prispress till vinstmaximering” (Dahlberg, Bankbluffen, sid. 102). Tyvärr är det av allt att döma vad vi har sett på senare år. Regeringens nuvarande politik är därmed ett av problemen på bolånemarknaden.
Min slutsats är att bankernas boräntor är oskäligt höga och att detta beror på att konkurrensen är för dålig på den svenska bolånemarknaden. Men det tycks även vara så att Finansministern har betydligt större möjligheter att göra något åt problemet än han vill låtsas om.
TILLÄGG:
Jag noterar att Finansministern har uttalat sig efter Finansinspektionens rapport: ”Då finns det starka skäl för att vi ska få lägre bolånemarginaler.” Han avvisar dock bestämt förslaget att statliga SBAB ska användas för att pressa ner marginalerna. ”Det tror jag skulle vara väldigt farligt för samhällsekonomin. Vi ska inte ha en allt för aggressiv utlåning till hushållen.”
Fullständigt obegripligt. Ska bolånemarginalerna ner eller inte? Man kan inte både ha kakan och äta den.
