Dålig faktakoll på Svd
Svenska Dagbladets Faktakollen är ofta mycket en mycket välgjord produkt. Nu senast publicerade man dock en artikel som inte höll måttet. Man bekräftade hypotesen att höjd a-kassa leder till ökad arbetslöshet utan att egentligen prestera ett enda stöd för denna hypotes. Jag misstänker dock att journalisten i fråga inte riktigt insåg detta.
Det stämmer att de flesta ekonomer är övertygade om att ekonomiska incitament har stor betydelse för individers agerande. Det finns också en hel del väl genomarbetade teorier som visar att ju mer generös arbetslöshetsersättningen är desto högre blir arbetslösheten. Detta därför att de arbetslösa blir mindre aktiva i sitt jobbsökande och mer petiga när det gäller att acceptera jobberbjudanden. Konkurrensen kommer då också att minska om de lediga jobben och arbetsgivarna tvingas därmed att höja lönen för att attrahera fler sökande. Den uppdrivna lönen kommer i sin tur att minska efterfrågan på arbetskraft. Slutresultatet blir lägre sysselsättning och högre arbetslöshet.
Allt detta låter visserligen fullt rimligt i mina öron.
Men detta är tro och inte vetande. Det har mig veterligen aldrig någonsin publicerats en studie på aggregerade svenska data som påvisar ett statistiskt samband mellan ersättningsgraden i a-kassan och arbetslöshet eller sysselsättningsgrad. Ingen av studierna som SvD refererar till gör heller detta. Det har helt enkelt aldrig publicerats någon riktig studie i ämnet, trots att data finns tillbaka till 1960-talet. Orsaken till detta är att ingen har lyckats visa att det finns något statistiskt samband mellan arbetslöshet och ersättningsgrad.
Se på grafen nedan. Ersättningsgraden i a-kassan höjdes successivt under 1960- och 1970-talet utan att arbetslösheten påverkades nämnvärt. Under hela 1980-talet var ersättningsgraden mycket hög, närmare 90 procent. Trots det var arbetslösheten mycket låg i slutet av decenniet. När arbetslösheten plötsligt sköt i höjden i början av 1990-talet började man successivt sänka ersättningsgraden. Detta skedde främst att statsfinansiella skäl. Man hade helt enkelt inte råd att vara generös när så många var arbetslösa.
Nedanstående graf är än mer slående. Här tycks det finnas ett klart positivt samband mellan sysselsättningsgrad och ersättningsgrad, vilket direkt motsäger teorin.
Dessa grafer ”bevisar” inte att det inte finns några negativa effekter på sysselsättningen av en allt för generös a-kassa. Men de visar nog att dessa effekter har varit så små att de fullkomligt drunknat i betydligt viktigare faktorer.
De visar också varför några studier i ämnet inte har publicerats. Ett allvarligt problem inom nationalekonomisk forskning kallas publication bias. Studier som bekräftar etablerade teorier har betydligt lättare att bli publicerade än de som inte lyckas göra detta. Många akademiker på landets högskolor har säkerligen försökt skatta detta samband men slängt resultaten i papperskorgen när signifikanta positiva resultat inte kunnat påvisas. Samma sak gäller säkerligen många tjänstemän på Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet och Riksbanken
***
Däremot har det publicerats många studier som kan tolkas som ett indirekt stöd för hypotesen att högre ersättningsgrad leder till högre arbetslöshet. SvD:s artikel refererar också till flera av dessa.
Exempelvis har en lång rad studier på individdata publicerats, som med olika grad av precision lyckats göra troligt att individer som drabbas av en sänkt arbetslöshetsersättning kommer att öka sin sökaktivitet och också snabbare hitta ett jobb. Jag misstror inte dessa studier på något sätt.
Detta säger dock ingenting om vad som händer med den aggregerade arbetslösheten. En person kan öka chansen att få ett jobb genom att anstränga sig att hitta ett sådant. Men många gånger kan man anta att det sker på bekostnad av en annan sökande som inte ansträngt sig lika mycket. Denna undanträngningseffekt är antagligen mycket stor och i värsta fall är den 100-procentig.
Arbetslösas sökaktivitet skapar ju i sig inte några nya jobb. Finansdepartementet hävdar dock i sin utvärdering av sysselsättningspolitiken att ju fler som söker ett jobb desto snabbare kommer det att kunna tillsättas. Arbetsgivarna kommer då också att bli villiga att utlysa fler vakanser. Detta baseras dock på ett rent teoretiskt resonemang utan något som helst empiriskt belägg, såvitt jag känner till. Finansdepartementets studie redovisar inte heller något sådant belägg.
***
En annan typ av indirekta belägg för hypotesen kommer från skattade löneekvationer. Tanken är att om man kan visa att höjd a-kassa driver upp lönenivån i ekonomin kan man också göra troligt att man därmed också driver upp arbetslösheten. SvD refererar till en sådan studie: Gottfries, Forslund och Westermark, vilken säger sig ha visat att ökad ersättningsgrad driver upp lönerna i industrisektorn. Denna studie utgör dock undantaget som bekräftar regel. Knappt någon annan liknande studie på svenska data de senaste 20 åren har lyckats hitta belägg för några sådana effekter. Finansdepartementet påpekar också detta i sin rapport: ”De flesta av dessa studier har inte lyckats skatta signifikanta effekter av ersättningens generositet på lönebildningen” (sid. 99).
SvD refererar också till en studie av Fredriksson och Söderström. Dessa säger sig ha visat att arbetslösheten är högre i län med en mer ”generös” arbetslöshetsersättning.
A-kassan är dock precis lika generös i hela landet. Det enda som varierar mellan olika län är den genomsnittliga lönen. Det finns ett klart belagt negativt samband mellan regional arbetslöshet och lönenivå i Sverige. Detta är inte något unikt för Sverige. Ett sådant samband har belagts i mer än 40 olika länder.
På grund av att taket i ersättningen ofta är bindande kommer län med hög lönenivå ha en lägre ersättningsgrad. Därmed uppstår också ett positivt statistiskt samband mellan ersättningsgrad och arbetslöshet. Fredriksson och Söderström väljer att tolka detta som ett kausalsamband. Det är skillnader mellan a-kassans ”generositet” i olika län som är orsaken till de regionala skillnaderna i arbetslöshet.
Personligen tror jag att frågan är betydligt enklare än så. Ett negativt samband mellan arbetslöshet och lönenivå har belagts i mer än 40 länder, alldeles oavsett vilket typ av arbetslöshetsförsäkring som dessa länder tillämpat.
I de flesta länder finns det regioner som ekonomiskt släpar efter resten av landet. I dessa regioner blir arbetslösheten hög trots omfattande utflyttning. I dessa regioner släpar också löneutvecklingen efter.
Konstigare än så är det inte.
