Två fel i kalkylen
Enligt finansminister Anders Borg kommer 29 000 jobb gå förlorade om vi höjer taket i a-kassan från dagens 680 kronor per dag till 780 kronor under de första 100 dagarna i arbetslöshet.
Kalkylen bygger på två ben. Dels hur mycket ersättningsgraden påverkas av en takhöjning och dels hur mycket arbetslösheten ökar när ersättningsgraden höjs. Den senare frågan har jag behandlat här och här.
Jag tror helt enkelt inte att en ökning av arbetslöshetsersättningen från dagens låga nivåer kommer att få någon effekt på arbetslösheten.
Men det finns all anledning att även granska finansdepartementets beräkning av takhöjningens effekt på ersättningsgraden. Även här tycks man grovt överskatta effekterna.
Finansdepartementet antar att 80 procent av de arbetslösa får inkomstrelaterad a-kassa och att övriga endast får grundbeloppet. Detta antagande stämmer mycket illa med verkligheten.
Man tar inte hänsyn till a-kassans täckningsgrad, det vill säga hur stor andel av de arbetslösa som över huvud taget får någon arbetslöshetsersättning. Denna andel har halverats sedan 2006, från 70 procent till 35 procent. Två tredjedelar får alltså ingen a-kassa över huvud taget och påverkas därmed inte alls av takhöjningen. Av den tredjedel som får a-kassa finns det dessutom två grupper som inte påverkas av takets nivå. Dels de som har tjänat mindre än 18 700 kronor i månaden och därför redan idag får ut 80 procent av tidigare lön. Dels de som har en kompletterande inkomstförsäkring som gör att deras ersättningsgrad inte påverkas av takhöjningen.
Så det finns ingen anledning att tro att en takhöjning i a-kassan skulle få någon effekt på arbetslösheten. Dels leder inte en takhöjning till någon större ökning av ersättningsgraden och dels leder en höjning av ersättningsgraden troligen inte till en ökad arbetslöshet.
