Etiketter: Palestina, presidentval, rättigheter
Svenska Dagbladet skrivet att “Utrikespolitiken skuggas av krisen” och säger att oavsett vem som vinner presidentvalet i USA kvarstår samma storpolitiska problem. Man räknar upp Irak,Afghanistan,Pakistan, Iran, Nordkorea,Ryssland och Kina - men nämner inte ens Mellanöstern. Israels ockupation av Västbanken och Gaza, som pågått över 40 år, har blivit en normalitet som kan förbigås med tystnad.
För de ockuperade innebär den administrerade ockupationen att de varje dag tvingas leva med kraftigt kringskurna rättigheter. Inte ens ett svenskt pass ger fri lejd.
PGFTU, den palestinska fackliga centralorganisation som TCO och LO samarbetar med, har sitt huvudkontor i Nablus på norra Västbanken. När jag skulle resa därifrån, tillbaka till Jerusalem, stängdes plötsligt vägspärren och hundratals människor blev fast i en oviss väntan. Security är security och några motiveringar ges inte av de isareliska soldaterna.
När jag frågade dem jag träffade, i och utanför facket, vad de tror om framtiden är det ingen som ser några ljuspunkter. Det kommande nyvalet i Israel innebär också att man vet att ingenting, eller i alla fall ingenting positivt, kommer hända den närmaste tiden.
Ett instängt folk, med allt mindre hopp, är inte bra för någon. Vilket roll kommer nästa USA president att spela i Mellanöstern? Vilket ansvar har vi för att upprätthålla internationellt överenskomna spelregler - även här?
Postat av helena.johanson
Etiketter: arbetsmarknad, muren, Palestina
Palestinian Intenational Business Forum är ett samarbete mellan Palestinska, Israeliska och Svenska företagare som finansieras via Sida. Projektet syftar till att stödja utvecklingen av privata företag, som en del i arbetet för fred. ” Peace is god for Business - Business is good for Peace” är parollen. Rent praktiskt arbetar man med olika projekt för att bygga nätverk mellan företagare, med kunskapsöverföring och för att stödja handel med palestinska varor och tjänster, och investeringar. Jag frågar om det senare inte är ganska svårt, med tanke på alla avspärrningar. - Det är en utmaning som jag tror att varken svenskar eller israeler förstår, om de inte varit här och sett förhållandena med sina egna ögon, säger Arda som jobbar på PIBFs kontor i Ramallah på Västbanken. Vi har ett bra samtal med mycket skratt och konstaterar att fack och arbetsgivare har ett gemensamt behov av välfungerande stabila spelregler på och för arbetsmarknaden - även (och kanske särskilt!) när staten knappt fungerar. Kanske finns det förutsättningar att göra något gemensamt - svenska och palestinska fack och arbetsgivare? Vi får se…
På vägen tillbaka till Östra Jerusalem passerar vi den stora vägspärren i Kalendia, med sina vakttorn. Här ska allt passera - människor, varor, lastbilar och ambulanser. Varför finns den här? Mellan två palestinska områden?
Vi fortsätter på Jerusalemsidan av muren. Över 40 mil mur är redan färdigbyggd - till största delen på palestinsk mark. När muren är klar kommer den att vara över 700 km lång. Hur går det då med arbete, handel och fackligt arbete? Tiden håller på att rinna ut!
Postat av helena.johanson
Etiketter: fackligt utvecklingsprojekt, Gaza, Palestina
På helig mark, i den östra - palestinska - delen av Jerusalem planerar jag min återuppståndelse på bloggen. Vilken annan plats passar väl bättre?
TCO har gemensamt LO sedan några år tillbaka ett fackligt utvecklingsprojekt med den palestinska fackliga centralorganisationen, PGFTU. Jag ska träffa dem för att stämma av hur det går och planera det fortsatta arbetet. PGFTU är i praktiken är delat i två delar, en på Västbanken och en på Gazaremsan, och Israels avspärrningar gör att de inte kan träffas. Det är inte lätt att hålla ihop och utveckla en organisation med sådana förutsättningar.
I Gaza, ett av världens mest tättbefolkade områden, lever omkring en miljon palestinier som i ett fängelse. Isarel har fullständig kontroll över gränserna, vilket enligt internationell rätt innebär att området fortfarande är under Israelisk ockupation. Nästan inga palestinier får tilltånd att resa ut , och att komma in är inte heller lätt. Idag gick det inte alls. Jag stoppas redan i den första vaktkuren vid den stora gränsstationen Erez, och efter ett antal samtal med ansvarigt befäl inser jag att det är lönlöst att vänta. Att jag för ett halvår sedan fick ett inresetillstånd som varade i flera månader har ingen betydelse. Security you know!
Att ha ordentliga diskussioner om projektet, planera workshops och följa upp det som gjorts ordentligt är svårt när man inte kan sitta ner tillsammans och prata, men vi får ta det så gott det går på telefon. Att hålla kontakten, och motverka den förödande isloering människorna här är utsatta för, är viktigt. Det är bara extremisterna - på bägge sidor - som tjänar på blockaden av Gaza!
Postat av helena.johanson
