Karin Pilsäter

Spara eller slösa?

pengarna_puffRegeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att höja skatten på investeringssparkonton. Det är en förändring som drabbar medelklassen som sparar för framtida behov, snarare än aggressiva spekulanter. Att göra det mindre attraktivt att spara i en tid då ekonomin går för högvarv är dålig politik.

Under lång tid gynnades privat sparande skattemässigt i pensionsförsäkringar. Det var däremot bara fördelaktigt för dem som betalda statlig inkomstskatt, vilket idag motsvarar cirka 40 000 kronor i månadslön. Samtidigt var och är behovet av sparande inför pensioneringen snarast som störst för dem med lägre löner. De är ofta kvinnor. Därför var det rimligt att ta bort avdragsrätten för privat pensionsförsäkring för att hitta ett system som fler kan dra nytta av.

Många har ett behov av och en önskan att spara inför pensioneringen. I takt med att livslängden ökar, utan att arbetslivet förlängs med lika många år, kommer den allmänna pensionen sannolikt att motsvara lägre andel av lönen.

Många har valt att istället spara i en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto. Nu föreslås att skatten på detta sparande ska höjas, visserligen måttfullt, men signaleffekten är tydlig.

Regeringen och Vänsterpartiet menar att denna skattehöjning främst påverkar män med riktigt höga inkomster. De vill skapa en bild av att skattehöjningen på sparande bara påverkar de riktigt rika. Men sanningen är att det finns nästan 2 miljoner människor som har investeringssparkonton, och ännu fler kapitalförsäkringar. Skattehöjningen slår mot breda tjänstemannagrupper som vill och behöver lägga undan för att ha en buffert och för sin framtida pensionering.

Det är ingenjören på storföretaget, IT-programmeraren på start-upföretaget, det är läraren på gymnasiet, polisen i tunnelbanan, sjuksköterskan på vårdcentralen eller journalisten på lokaltidningen.

I en tid då många människors höga skuldsättning, främst i form av bolån, diskuteras som ett stort samhällsproblem, blir det ännu mer märkligt att försämra villkoren för sparande.

Skattehöjningen är heller inte motiverad med ett behov av skatteintäkter. Det förefaller snarare vara ett utslag av symbolpolitik.

Signalen blir likafullt att det är bättre att låna än att spara för framtiden. Sverige ska ha ett bra allmänt pensionssystem som grund. Men det behöver också vara möjligt att spara på ett fördelaktigt sätt. Politiken borde snarare fundera på hur fler, inte minst kvinnor, kan uppmuntras att spara för sin framtida pensionering.