Etiketter:
Det var den uteblivna debatten i TV som vi grunnade över i morse på TCO-kansliets dagliga morgonmöte. Sven Otto Littorin hade meddelat Aktuellt att han inte ville debattera med Sture Nordh i gårdagens nyhetssändning. Ämnet gällde att så få kommer vidare från s k Fas 3 i arbetsmarknadspolitiken, ett angeläget ämne som angår många och där Littorin är ansvarig. Vad som är värdet av att inte debattera är outgrundligt, av en arbetsmarknadsminister, och i en fråga som är i brännfokus då landet har massarbetslöshet.
Morgonmötet noterade också Brännpunkt där vår arbetsrättjurist Samuel Engblom i morse blev attackerad i SvD av Per Skedinger, verksam vid IFN vars huvudman är Svenskt Näringsliv. Frågan gällde om LAS är ett hinder för ungdomar att få jobb. Roger Mörtvik, vår samhällspolitiske chef, och Samuel har tidigare gått flera debattronder i Aftonbladet i samma fråga mot Svenskt Näringsliv. Svaret till Skedinger kommer självfallet inom kort. Det kunde ha kommit snabbare i radions Studio Ett, om radion bara kunnat få dit företrädare för båda sidorna. Samuel var förstås redo, men någon som ville försvara andra sidan verkade inte finnas… Är debatter på väg ut?
Etiketter:
Valet närmar sig och TCO kan konstatera att partierna slår uppvaktande lovar kring våra förbunds kvinnliga yrkesgrupper. Det gäller sjuksköterskor, lärare, socionomer, handläggare vid arbetsförmedlingar och försäkringskassor, hårt arbetande medarbetare och mellanchefer i privat och offentlig tjänst som gör ett professionellt arbete samtidigt som de hastar till förskolan för att hämtar barn eller hem till gamla föräldrar som får för dålig hemtjänst. Och det är märkligt att inte mer av samhällsdebatten handlar om det dessa välutbildade och hårt arbetande kvinnor utför varje dag.
Lärare och rektorer jobbar hårt, lågavlönat för att utbilda den växande generationen. Socionomer och andra i det sociala arbetet i äldre- och handikappomsorgen har gedigen utbildning på högskola men låga löner och ytterligt trängd arbetssituation. I dagens läge med arbetslöshet ökar också köerna på kommunernas socialtjänst och där kläms handläggare mellan mänskliga behov å ena sidan och krav på effektivitet och kommunal sparsamhet på den andra. I samma sitaution finns också yrkesgrupper inom arbetsförmedliningen och på försäkringskassor. Sjuksköterskor är också en yrkesgrupp som varje dag utför ett professionellt livsviktigt samhällsarbete, också till för låg lön i förhållande till sin utbildning.
Det finns en bred välutbildad medelklass av kvinnor vars tålamod prövas hårt varje dag. De kan mycket. De krävs på mycket. De tjänar dåligt och tvingas ofta utföra sitt arbete i hierarkiska och stela arbetsorganisationer. De förväntas tillgodose alltfler behov från elever, patienter, handikappade, äldre, arbetssökande, och anda som kommer i kontakt med samhällets välfärdsinstitutioner.
Om detta borde alla seriösa samhällsaktörer tala om och engagera sig i, därför att det handlar om en välfärd i Sverige idag, här och nu, dygnet runt som vi alla förr eller senare kommer i kontakt med och som måste fungera med kvalitet och rimliga arbetsförhållanden.
Etiketter: birgitta ohlsson, eu-minister, föräldraledighet, kjell eldensjö, kristdemokraterna
Kjell Eldensjö, kristdemokratisk riksdagsledamot har kommenterat att Birgitta Ohlsson fått ett betydelsefullt arbete, EU-minister, mitt i sin graviditet. Eldensjö säger att hans hustru aldrig skulle ha agerat som Birgitta Ohlsson och att han skulle ha hållit med sin hustru. Man kan verkligen undra över att Eldensjö inte ser hur han med detta går på tvärs med sitt eget partis ståndpunkt. Eldensjö och KD brukar alltid framhålla att de värnar om att det är upp till familjerna själva att bestämma hur man tar hand om sina barn. Detta gäller tydligen inte Birgitta Ohlsson och hennes man, och då kan man fråga sig vilka familjer valfriheten gäller?
Birgitta Ohlsson, en politiker med integritet och tydlig profil, har mött ifrågasättanden och intolerans som känns riktigt olustig i samband med sin utnämning. Maud Olofsson möts också av kritik mot sin person, liksom Mona Sahlin, en sorts kritik som män sällan möter.
Kraven på att kvinnor skall finnas i toppen är därför inget oviktigt krav. Så länge de är sällsynta där, blir de också avvikare mot mängden och fritt villebråd för medier som vill sälja lösnummer och för bakåtsträvare i största allmänhet.
Etiketter:
I DN idag kan man läsa om DDR:s siste diktator Egon Krenz. Han var politikern i DDR som ville öppna upp kommunismen men som gjorde allt försent. Han tog över efter Honeckers hårdföra styre och skulle manövrera sitt DDR i ett historiskt skov, ett DDR som vars tillblivelse var ett resultat av stormaktsspel och vars död också berodde på hur de stora elefanterna dansade. Krenz försökte hela tiden springa ikapp utvecklingen. Han beslutade om liberaliseringar av DDR på löpande band i takt med att historiens stora stenar kom i rullning. Han sprang och sprang men hela utvecklingen gick obönhörligt mot att hela DDR-staten rasade ihop och hans regering med den. Krenz styrde DDR 46 dagar under en tid då den europeiska historien vände blad. Utvecklingen gick så snabbt, och krafterna var så starka. För den enskilde människan Egon Krenz manövrerade i historiens svallvågor. Ena månaden satt han som DDR-ledare och samtalade med Gorbatjov om framtiden för att blott en kort tid senare se sitt land upphöra att existera som stat och han själv blev utesluten ur det kommunistparti han lett.
En annat märkligt politikeröde är generalen Jaruzelskis i Polen. Hans öde hörde också ihop med den historiska processen då sovjetkommunismen gick mot sitt slut. Solidaritet, en facklig rörelse med rötterna i Gdansk hotade det kommunistiska styret i Polen i början av 1980-talet. Jaruzelski ledde en statskupp 1981 som satte stopp för reformprocessen. Polackerna och omvärlden stämplade självfallet Jaruzelski som mörkerman. Han har i efterhand försvarat sitt handlande med att alternativet för Polen just då hade varit en sovjetisk inmarsch, dvs att Polen i praktiken skulle bli helt styrt av Sovjetunionen. Sant eller falskt? Frågan kommer upp i domstol och möjligheten finns alltså att Jaruzelski så småningom skulle kunna få ett eftermäle som en polsk patriot.
Etiketter:
What´s left?
Ja det kan man fråga efter att SPD förlorat 10 miljoner väljare och det var också frågan för ett seminarium med bl a Wolfgang Schröder från universitetet i Kassel och expert på SPD och socialdemokrati i Europa. Han påpekade att proletariatet har slutat rösta. De tycker inte att socialdemokratin i Europa har kommit med förslag som påverkar deras vardag. Och medelklassen har inte känt sig attraherade heller. Till detta har de konservativa partierna ägnat sig åt varumärkesintrång och kapat åt sig socialdemorkratins retorik och i vissa fall praktisk politk. Dessutom har socialdemokratin svårt att hitta den politiska vänsterberättelsen om det globaliserade Europa. Björn von Sydow, också med på seminariet, påpekade att det är immigranterna som huvudsakligen är det nya proletariatet. Och att de finns i branscher som är svagt fackligt organiserad. Samtidigt som vi i TCO kan konstatera att globaliseringen är en mäktig kraft för utsortering på arbetsmarknaden där sjuka och inte hundraprocentigt presterande ställs åt sidan och man stressar hälsan ur de övriga. Utanförskapet är vår tids existensiella utmaning: Går vi mot ett samhälle där 10 procent eller mer av folket inte behövs, aldrig kommer att arbeta, inte är välkomna i arbetslivet? Här saknas vänsterberättelsen, säger Schröder och von Sydow.
Etiketter:
Det är en av de stora frågorna inför slutspurten i tyska valet. Ska den stora koalitionen mellan sossar, SPD och borgerliga, CDU bestå? Eller kommer CDU tillsammans med FDP, liberala partiet att få så pass många röster att de tillsammans kan bilda en ren borgerlig regering? Det som verkade vara ett lite ospännande val har fått mer nerv sedan vissa opinionsmätningar ger SPD lite vind i seglen och lite mindre vind för CDU och Angela Merkel. Det är åter skattefrågan som spelar roll sedan CDU:s systerparti i Bayern uttalat sig för sänkta skatter och det har ekonomiska bedömare lyft på ögonbrynen inför, vilket gynnat SPD. Så får inte CDU tillräckligt med röster tillsammans med FDP, ja, då tror många att den stora koalitionen består. Men under ytan i de två regeringspartierna kluckar det och jäser. Konservativa anser att Merkel “socialdemokratifierat” CDU, se bara på familjepolitiken där hon lagt kalkerpapper och direktimporterat den svenska föräldraförsäkringen och dagisutbyggnad. I SPD väntar en yngre generation på att Steinmeier & Co skall kliva åt sidan. Och då kanske dörrar öppnas för samarbete med Die Linke (som är ett hopkok av missnöjda sossar och rester av gamla östpartier) som fick riktig skjuts när gamle SPD-ordföranden Oscar Lafontatine hoppade av SPD. Dagens SPD-ledning har uteslutit samarbete med Die Linke och Lafontaine ses naturligtvis som en förrädare i SPD-leden, särskilt av dem i samma generation. Steinmeier har försökt bjuda upp liberalerna i en “stoppljuskoalition”, bestående av gröna, röda (SPD) och gula (FDP). Men FDP nobbar Steinmeier. Vem som till sist dansar ut tillsammans till regeringsraburetterna återstår alltså att se.
Etiketter:
Vårt land kan bättre! Säger tyska sossarnas ledare Steinmeier på valaffischerna längs gatorna i Berlin. Och borgerlighetens ledare, Merkel, hon säger inget alls på affischerna. Det är en bild på henne och under står det kort och gott “Kanzlerin”, dvs fritt översatt till svenska förhållanden, “Statsministern”.
Hon är uppenbarligen så höjd över politisk debatt att hon inte ens behöver uttrycka en åsikt, ínte ens en som Steinmeiers, nytvättad och slätstruken av partistrateger och konsulter. Affischen talar helt enkelt om för folk vem som bestämmer och bör bestämma i framtiden. Inte ens en så dominerande politisk person som Göran Persson kom så långt att det bara stod HSB under valaffischerna, men vänta bara…! För valsloganerna sprids mellan partistrategerna i partierna, och somliga går följa john med vissa. I Norge hade arbeiderpartiet sloganen, Alla ska med. Känner ni igen? Eftersom vår nye statsminister oblygt uttryckt sin ambition att bli minst lika pompös och statsbärande som Persson, kan vi nog se fram mot moderata affischer med en majestätisk Reinfelt med texten Statsministern.
Etiketter:
Regeringen sade i DN i morse att man satsar 10 miljarder på arbetslösheten. Nyheten tålde dagsljuset ungefär en arbetsdag. Vid närmare betraktelse består 6 miljarder av utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen därför att arbetslösheten stigit. Det är en automatisk ökning av en utgift att jämföra med att utbetalningen av barnbidrag ökar om det föds fler barn.
Att paketera dessa 6 miljarder som en “satsning” är inget annat än vilseledande.
Etiketter:
Partisympatierna har svängt rejält sedan valet. Strax efter valet fick oppositionen skyhöga siffror utan att egentligen göra någonting. Sanningen var väl att folket tyckte den nya alliansregeringen var kass med ministeravgångar och en trevande start. Sedan snubblade oppositionen om sin egen samverkan inför valet och sedan har regeringens siffror ökat kraftigt. Vissa säger att regeringen klarat krishanteringen, men det slutfacit finns absolut inte ännu. Snarare har regeringen vunnit för att oppositionen inte varit bättre än den är.
Lite sorgligt är det att ingendera sidan vinner för att man själv är bra. Det har bara handlat om att vara näst sämst.
Etiketter: entreprenader, sopåkarstrejken, välfärd
Min mammas morfar Carl Petter, född 1851 blev föräldralös som liten. Han blev, som mamma uttryckte saken, “såld på auktion”. Dåtidens lokala styresmän gjorde som man vanligtvis gjorde, valde den torpare eller bonde som mot lägst ersättning från dåtidens fattigvård, var beredd att ta hand om de föräldralösa, i detta fall Carl Petter.
I morse läste jag DN:s reportage om sopåkarstrejken. “Våra kroppar går sönder”, säger en av de strejkande och en annan säger att “upphandlingsförfarandet leder till att entreprenörerna tvingas sänka lönerna och pressa gubbarna till vansinne”.
Samtidigt som kommunen vill köpa mest sophämtning till lägsta pris sitter andra tjänstemän i en annan del av kommunen och vill köpa mesta äldrevård till lägsta pris.
“Konkurrensutsättning” och upphandling på 1850-talet som 2009 har samma risker. Carl Petters öde, sopåkarnas ryggar, hemvårdbiträdenas ryggar eller de äldres rätt till obudgeterade promenader, allt detta riskeras om välfärden inte styrs utifrån människors behov. Vi verkar inte ha lärt oss något om välfärdens etik och innersta kärna på 150 år.
