Medelklassens kvinnor och valet
Valet närmar sig och TCO kan konstatera att partierna slår uppvaktande lovar kring våra förbunds kvinnliga yrkesgrupper. Det gäller sjuksköterskor, lärare, socionomer, handläggare vid arbetsförmedlingar och försäkringskassor, hårt arbetande medarbetare och mellanchefer i privat och offentlig tjänst som gör ett professionellt arbete samtidigt som de hastar till förskolan för att hämtar barn eller hem till gamla föräldrar som får för dålig hemtjänst. Och det är märkligt att inte mer av samhällsdebatten handlar om det dessa välutbildade och hårt arbetande kvinnor utför varje dag.
Lärare och rektorer jobbar hårt, lågavlönat för att utbilda den växande generationen. Socionomer och andra i det sociala arbetet i äldre- och handikappomsorgen har gedigen utbildning på högskola men låga löner och ytterligt trängd arbetssituation. I dagens läge med arbetslöshet ökar också köerna på kommunernas socialtjänst och där kläms handläggare mellan mänskliga behov å ena sidan och krav på effektivitet och kommunal sparsamhet på den andra. I samma sitaution finns också yrkesgrupper inom arbetsförmedliningen och på försäkringskassor. Sjuksköterskor är också en yrkesgrupp som varje dag utför ett professionellt livsviktigt samhällsarbete, också till för låg lön i förhållande till sin utbildning.
Det finns en bred välutbildad medelklass av kvinnor vars tålamod prövas hårt varje dag. De kan mycket. De krävs på mycket. De tjänar dåligt och tvingas ofta utföra sitt arbete i hierarkiska och stela arbetsorganisationer. De förväntas tillgodose alltfler behov från elever, patienter, handikappade, äldre, arbetssökande, och anda som kommer i kontakt med samhällets välfärdsinstitutioner.
Om detta borde alla seriösa samhällsaktörer tala om och engagera sig i, därför att det handlar om en välfärd i Sverige idag, här och nu, dygnet runt som vi alla förr eller senare kommer i kontakt med och som måste fungera med kvalitet och rimliga arbetsförhållanden.
