Varför finns det fack?

Etiketter: facket, marknaden, och så vi då

Facket är enligt många läroböcker en utbudskartell för att begränsa markandens inflytande. Och så är det ju naturligtvis, även om facket ju också är mycket mer än så.

Men, kanske du invänder, om nu fri prissättning skapar maximal effektivitet är det då inte ineffektivt med fackföreningar?

Min motfråga skulle då kunna vara: Ja, men varför ﬁnns det då företag? Det är ju faktiskt så att det oftast inte förekommer någon fri prissättning av de varor och tjänster som används inom företagen. Skälet till att företag överhuvudtaget ﬁnns är i själva verket att sätta marknaden ur spel.

Här finns det alltså likheter mellan två företeelser som ofta sätts i motsättning till varandra (företag och fack). Åtminstone finns uppenbara likheter när det gäller den existentiella grundfrågan om varför de överhuvudtaget finns till. Svaret på båda frågorna är att markanden ofta är alldeles för dyr att hantera.

Så fort en vara eller tjänst ska byta ägare så måste köparen först inventera marknaden, producent och köpare måste hitta varandra, kvaliteten säkerställas, priser förhandlas, lagar gås igenom, kontrakt upprättas och så vidare. Den här processen tar tid från annan verksamhet och kostar en massa pengar. Detta brukar kallas för transaktionskostnaden.

Man skulle alltså kunna säga att en viktig orsak till att både fack och företag finns är att de minskar transaktionskostnaderna i ekonomin. De finns för att vi inte ska fastna i oväsentligheter och små detaljer och istället kunna ägna oss åt viktigare saker. De är helt enkelt effektiva. Ja, både fack och företag är till och med mer effektiva än den “fria” och självreglerande markanden. Därför finns de.

Vad tror du om detta resonemang? Stämmer det? Eller är det helt “uppåt väggarna”?

6 Kommentarer till “Varför finns det fack?”

Du har helt rätt. Det enda jag inte håller med om är att denna effektivitet skulle vara anledningen till att facket finns. Transaktionskostnader kan förklara mycket, men inte arbetarrörelsens framväxt.

Sedan är förstås arbetsmarknaden till sin natur präglad av sociala maktförhållanden, vilka inte enbart beror på transaktionskostnader, som omöjliggör en optimal jämvikt med löner motsvarande marginalproduktiviteten.

av Pär onsdagen den 25 november kl 12:41

Jag har en relaterad fråga. Tror du att transaktionskostnader kan vara en viktig förklaring till att så många arbetare i Sverige varken har högre eller lägre lön än vad kollektivavtalet anger?

Enligt en enkel modell har alla, vid jämvikt, en lön motsvarande sin produktivitet. Införs någon form av minimilön, blir alla med en lägre produktivitet än så arbetslösa. Antalet som ligger på själva minimilönen borde då vara ganska lågt, men i stora delar av LO-kollektivet är det nästan norm och lönerna överstiger sällan avtal med mer än några procent.

Poängen här skulle då vara att eftersom lönen även omfattar transaktionskostnaderna för att ta reda på dess jämviktsnivå, och dessa kraftigt kan reduceras genom kollektivavtal, uppstår ett intervall där kollektivavtalslönen är högre än marknadslön utan avtal men lägre än marknadslön med avtal. Lönerna kan då höjas till en miniminivå utan att arbetslöshet skapas.

av Pär onsdagen den 25 november kl 15:51

Hej Pär, du har helt rätt när det gäller förklaringen bakom fackföreningarnas framväxt. För att bättre förstå detta måste man naturligtvis bli lite mer detaljerad och nyanserad än jag var i min bloggtext och exempelvis föra in olika typer av maktaspekter och inte minst att ta hänsyn till den historiska kontexten. “Varan” arbetskraft är ju dessutom, som Karl Polanyi påpekat, oupplösligt sammankopplad med människor av kött och blod. Som varandes ekonomisk historiker är jag medveten om detta. Hoppas ändå att jag, med hjälp av mina lilla teoretiska övning, lyckades sätta fingret på en av de drivkrafter som förklarar förekomsten av såväl företag som fack.

Min bloggtext är naturligtvis en kraftig förenkling för att snabbt nå fram till själva poängen, d.v.s. att visa att de som ensidigt utgår ifrån ett neoklassiskt och ekonomisktiskt perspektiv (och upphöjer den s.k. fria markanden till norm och rättesnöre) får svårt att förklara inte bara förekomsten av fack utan även av företag. Detta visar på behovet av institutionell teori vid förklaringar av vårt komplicerade samhälle.

av Kjell Rautio onsdagen den 25 november kl 16:37

Pär, när det gäller den andra delen av din fråga är jag inte helt säker på vad du menar, exempelvis när nu skriver att “lönen även omfattar transaktionskostnaderna för att ta reda på dess jämviktsnivå”. Jag följer inte riktigt med i resonemangen där.

Samtidigt har du ju en stor poäng i att kollektivavtal kraftigt minskar transaktionskostnaderna. Men när det gäller var olika inkomsttagare ligger lönemässigt i relation till miniminivåer i avtal handlar det naturligtvis även om såväl förhandlingsstyrka, utbildningskapital som markandsvärde. Den maktaspekt du tidigare nämnde bör nog föras in i analysen för att den skall få tillräcklig förklaringskraft.
Summering: Begreppet transaktionskostnader är användbart när man skall försöka analysera och förstå vårt samhälle, men analysen behöver ofta kompletteras med teoretiska verktyg från andra idésfärer (ex.vis olika typer av intressegruppsteorier) för att förklaringskraften skall nå upp till en acceptabel nivå. Men detta har du ju redan påpekat i din första kommentar.

av Kjell Rautio onsdagen den 25 november kl 17:30

“Eller är det helt “uppåt väggarna”?”
Inte helt uppåt väggarna, men rätt mycket.

“Skälet till att företag överhuvudtaget ﬁnns är i själva verket att sätta marknaden ur spel.”
Är frivilligt samarbete att sätta marknaden ur spel? Inte alls.

Företag har inga problem med att existera på en fri marknad. Det har däremot fackförbund om de inte med tvångsmedel kan hindra människor från att bryta en strejk, sätta företag i blockad o.s.v. Fackförbund behöver i praktiken tvångsmedel, det behöver inte företag.

av Per fredagen den 27 november kl 23:30

Per,ekonomipristagaren Ronald Coase skrev 1937 en berömd artikel med titeln “The Nature of the Firm” där han ställde sig frågan: Om marknaden är så bra på sin uppgift, varför finns det då företag som ju egentligen är planekonomiska till sin natur. Varför anställde företag personer och byggde upp avdelningar när man lika gärna kunde köpa varor och tjänster på marknaden?

Coase är dock långt ifrån ensam om att ifrågasätta den ytliga retoriken om “företagen och den fria markanden”, som växte fram bland diverse ekonomiska liberaler. Redan Adam Smith (ibland kallad liberalismens fader) ställde sig på sin tid tveksam till företeelsen aktiebolag. Han såg i dem just risken för att markanden sattes ur spel.

Dessa nyanserade perspektiv finns tyvärr sällan med i den svenska ekonomiska debatten, som allt för ofta nöjer sig med plattityden: “företag har inga problem med att existera på en fri marknad”.

Sen tror jag faktiskt att du själv inser att företag knappast kan defineras som “frivilligt samarbete”. I så fall blir ju företeelserna “företag” och “ideella organisationer” samma sak, vilket jag nog tror att du också egentligen inser det orimliga i.

av Kjell Rautio måndagen den 30 november kl 10:40

Om bloggen

Presentation

Kjell Rautio

Arkiv

Varför finns det fack?

6 Kommentarer till “Varför finns det fack?”

Lämna en kommentar