Trygghetssystemen spelar en central roll i Obamas krispolitik

Etiketter: anders borg, cristina husmark-pehrson, krisen, Obama, regeringen, sjukförsäkring, sven-otto littorin, usa

När man idag i den svenska samhällsdebatten ser kopplingar till president Obamas politk handlar det oftast om krisbekämpningen. Jämför man med Anders Borgs krispolitik framstår Obamas som både mer seriös och nationalekonomiskt bättre underbyggd. Ett stort antal välrenomerade nationalekonomer brukar, med all rätt, hänvisa till just Obamas krisprogram när de hävdar att den svenska regeringen borde vara aktivare i kampen mot efterfrågekrisen.

Vad som däremot inte så ofta kommer fram är att Obamas krisbekämpning inte bara handlar om kvantitet (omfattningen på insatserna), utan också om kvalitet (politikens innehåll). En viktig del av den amerikanska krisbekämpningen går, enligt väl beprövad nationalekonomisk visdom, ut på att skapa framtidstro och trygghet så att medelklassen och de breda löntagargrupperna vågar börja konsumera igen. Så kan “hjulen fås att snurra”. Så kan de negativa och självförstärkande krafterna bäst motverkas. Så kan världsekonomin successivt lyftas upp ur depressionens mörker.

Därför är den sjukvårdsreform som Obama just nu försöker sjösätta så viktig, också sett ur ekonomisk-politisk synvinkel. Precis som under “New Deal”-eran ser vi idag i USA en spännande social reformverksamhet växa fram, som dessutom är fast förankrad i en grundläggande helhetssyn. Den amerikanska ekonomisk-politiska debatten handlar därför just nu i stor utsträckning om hur trygghetssystemen skall byggas ut och stärkas.

Trots att det finns lite olika uppfattningar om hur ett nytt sjukvårdssystem skall utformas, också inom det Demokratiska partiet, är reforminriktningen för de flesta ändå tydlig. Paul Waldman gjorde sig nyligen till tolk för många medelklassamerikaners växande förhoppningar om ett finmaskigare trygghetssystem, när han i American Prospect skrev: “If the program really works as it could, more and more people will choose it, until the day eventually comes when all Americans have government health care.”

Det är onekligen inte endast när det gäller omfattningen på krisinsatserna som den svenska regeringen har anledning att studera utvecklingen i dagens USA. En studieresa till USA för finansminister Anders Borg, arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin och socialförsäkringsminister Cristina Husmark-Pehrsson vore kanske inte helt bortkastade pengar. Möjligen (förhoppningsvis) skulle studieresan kunna leda fram till samhällsekonomiskt nyttiga kvalitetsförbättringar av politiken. Det handlar då inte minst om en ökad ekonomisk-politisk insikt rörande vikten av att ha starka sociala trygghetssystem i kristider…

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4,

Problemen i sjukförsäkringen och FK uppenbara för alla - utom regeringen?

Etiketter: arbetsmarknad, försäkringskassan, rättigheter, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag

I helgen berättade DN att JO-anmälningarna mot Försäkringskassan (FK) har ökat med 80 procent under årets fyra första månader, jämfört med samma tid i fjol. Allt fler som kommer i kontakt med FK tycks uppleva att rättsäkerheten brister.

En av de främsta orsakerna till situationen är de omfattande regelförändringar som regeringen beslutat om inom framförallt sjukförsäkringen. Att dessa krångligt formulerade och svårtolkade regler skulle ställa till med problem på FK borde inte komma som någon överraskning för regeringen. En rad remissinstanser varnade just för detta, innan regeringen fattade sitt beslut. Men regeringen valde att inte lyssna till de kritiska synpunkterna.

Försäkringskassan konstaterade själv i sitt remissvar att “det krävs mer tid för en grundlig analys av Försäkringskassans möjligheter att administrera det föreslagna regelverket. För att Försäkringskassan skall kunna tillämpa reglerna krävs även att andra aktörers insatser sker i tid. Faller deras insatser blir de föreslagna tidsgränserna inte möjliga att hålla. Risken är att den enskilde hamnar i kläm.”

Idag är det just detta som sker. Vi får fler och fler exempel på hur enskilda “hamnar i kläm”:

• I dagens Aftonbladet berättas om Marit Karhapää, som fått sin sjukersättning indragen av FK och hänvisats till att söka jobb via Arbetsförmedlingen. Detta trots att hon har läkarintyg som visar att hon ska opereras och att läkare avråder henne från att jobba.
• I förra veckan berättade Aftonbladet om Emilie, som hamnat i en liknande situation. Trots att Emilie har ett jobb och väntar på en operation, som ska göra henne frisk från en allvarlig ögonsjukdom, drog Försäkringskassan (FK) in hennes sjukpenning. Nu tvingas Emilie vända sig till a-kassan för att klara sitt uppehälle.
• Vittnesmålen från människor som på tveksamma grunder fått avslag på sin ansökan till FK eller inte fått ut sin ersättning i tid, och därför tvingas uppsöka socialen eller kyrkans välgörenhet, är idag allt för många. En del av anmälningarna till JO handlar om att de försäkrade upplever att de fått en kränkande behandling av en allt för stressad och pressad FK-personal. Andra blir så desperata, när de nekas ersättning från sjukförsäkringen, att de hotar personalen eller hotar att ta livet av sig själva.
• Ett stort antal kommuner, med olika partipolitisk politisk färg, konstaterar att regelförändringarna i sjukförsäkringen är en av de viktiga förklaringarna till de ökande socialbidragskostnanderna osv, osv…

Detta leder fram till några frågor: När ska regeringen, och socialförsäkringsministern, inse att allt inte är frid och fröjd inom sjukförsäkringen och på Försäkringskassan? När ska regeringen och socialförsäkringsministern ta vittnesmålen från verkligheten på allvar och börja göra något åt situationen? När skall regeringen hörsamma kravet på en ordentlig översyn av sjukförsäkringens nya regelverk? 

Övrig press: Västerbottens Kuriren, Sydsvenskan, Dagens Industri

De nya sjukskrivningsreglerna skapar vanmakt

Etiketter: försäkringskassan, krisen, regeringen, rehabilitering, sjukförsäkring, välfärd

Aftonbladet berättade igår om Emilie, som hamnat i en mycket svår situation till följd av de nya sjukskrivningsreglerna (den s.k. rehabkedjan). Trots att Emilie har ett jobb och väntar på en operation, som skall göra henne frisk från en allvarlig ögonsjukdom, drog Försäkringskassan (FK) in hennes sjukpenning. Nu tvingas Emilie vända sig till a-kassan för att klara sitt uppehälle.

Tyvärr är det vi nu ser troligen bara början. Vi kommer av allt att döma att få bevittna fler liknande situationer, som den Emilie just nu upplever. Enbart under år 2010 räknar Arbetsförmedlingen (AF) med att drygt 36 000 personer, som kommer från sjukförsäkringen med “extra resursbehov”, tvingas knacka på dörren till Arbetsförmedlingen. Man kan fråga sig vilken chans dessa människor kommer att ha i kampen om de allt färre jobben under lågkonjunkturens värsta år?

Många sjuka människor blir desperata när deras möjligheter att klara sig ekonomiskt försvinner, rapporterade DN i helgen. Detta är den främsta förklaringen till den kraftiga ökning av antalet människor som hotar att ta sitt eget liv till följd av beslut fattade av FK. Under årets första fyra månander har vi, enligt DN-artikeln, sett en kraftig ökning (mer än en tredubbling) av antalet hot som de försäkringskasseanställda fått ta emot.

DN-artikeln återaktualiserar begreppet “försäkringssjälvmord” som arbetsmiljöforskaren Töres Theorell varnade för redan vid  socialförsäkringsutskottets offentliga hearing i maj 2008, alltså innan de nya sjukskrivningsreglerna infördes.

Det nya sjukskrivningsreglerna (”rehabkedjan”) har onekligen blivit ett problem inte enbart för dem som är långtidssjuka, utan nu även för de anställda vid FK. Argumenten för att, så som TCO föreslagit, göra en ordentlig översyn av sjukförsäkringen blir tyvärr bara starkare för varje dag som går…

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2, AB3, AB4

Vart har talet om en “evidensbaserad politik” tagit vägen?

Etiketter: ekonomi, finanskris, kommunerna, regeringen, tillväxt, välfärd

Nu sällar sig också SKL:s moderate ordförande Anders Knape till dem som förespråkar ökade statsbidrag till kommunerna redan i år. Utan att specificera någon konkret siffra konstaterar Knape att ett tillskott i år till kommunsektorn är nödvändigt om nedskärningar i ”välfärdens kärna” skall kunna undvikas.

Regeringen och finansminister Anders Borg står allt mer isolerade med sin passiva och kamerala finanspolitik. Nyligen fick man också hård kritik för att inte göra tillräckligt av sitt eget finanspolitiska råd, med Lars Calmfors i spetsen.

SKL presenterade igår siffror som visar att underskottet i kommuner och landsting under 2009 kommer att bli ca 3 miljarder kronor. För att klara av en ekonomi i balans nästa år, trots ökade statsbidrag, räknar SKL med att det kommer att krävas såväl personalneddragningar, skattehöjningar som olika typer av effektiviseringar.

En utgiftspost som just nu öknar mycket kraftigt i kommunerna är försörjningsstödet (socialbidraget). Enligt SKL:s beräkningar kommer den kostnaden att öka med 3,5 miljarder kronor från 2008 till 2011. Förklaringen till detta är naturligtvis i första hand den ekonomiska krisen. Men SKL lyfter också fram regelförändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen under 2006 som en ”faktor av stor vikt” i sammanhanget.

SKL, statliga Konjunkturinstitutet, akademiska forskare, regeringens eget finanspolitiska råd, ett otal bankekonomer, fackförenings- och arbetsgivarekonomer säger alla idag unisont att det är helt nödvändigt att finansministern så snart som möjligt överger sin passiva hållning. Annars riskerar personalneddragningar och kommunala skattehöjningar att, som Calmfors varnat för, börja verka procykliskt. Därmed försvåras krisbekämpningen och vi får se onödigt kraftiga nedskärningar i välfärden och en arbetslöshet som långsiktigt försämrar landets konkurrensförmåga.

Den fråga som många ställer sig idag är: Vad krävs för att man skall få finansministern och regeringen att lyssna?

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, Svd2, Svd3, SvD4, SvD5, SvD6, LO-tidningen

Allt fler fastnar i ett verkligt “utanförskap”

Etiketter: arbetslöshetsförsäkring, kommuner, krisen, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, socialförsäkring, välfärd

I helgen hade Dagens Nyheter en relativt omfattande artikel om att allt fler nu tvingas söka socialbidrag (ekonomskt bistånd). Förändringarna av a-kassan och nya riktlinjer hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör dessutom att socialkontoren allt oftare får besök av grupper som inte tidigare varit aktuella för socialbidrag, enligt DN.

I DN-artikeln säger bland annat Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Växjö universitet: “Regeringen har ensidigt inriktat sig på att ställa krav på dem som stått utanför arbetsmarknaden. Det är som om det vore deras personliga egenskaper som är problemet.”  Salonen pekar också på att bara 55 procent av de arbetslösa idag uppfyller kraven i arbetslöshetsförsäkringen. År 2004 var det ca 70 procent.

Professor Bengt Starrin, som också är medlem i TCOs expertgrupp i sjukförsäkringsfrågor, säger: “De som lever på socialbidrag befinner sig längst ned på statusstegen. Känslan av skam bryter lätt ned människor så att de känner sig som förlorare, de blir passiva och får inte energi att vara aktiva på arbetsmarknaden. Därför är det oerhört viktigt att de får del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan hjälpa dem att stärka självkänslan.”

Den bild som tecknas, av forskarna och andra, visar tydligt att de nedskärningar som den senaste tiden gjorts i arbetslöshets- och sjukförsäkringen knappast bidrar till att motverka det s.k. utanförskapet. Istället fastnar allt fler permanent i en situation som gör att de får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknanden. Det verkliga “utanförskapet” ökar därmed.

Att allt fler arbetsgivare dessutom i lågkonjukturen mer aktivt börjat selektera bort arbetskraft med ohälsa, vilket bland andra TCO och Unionen varnat för i två olika undersökningar, gör inte bilden ljusare.

Denna gång är socialförsäkringarna dessutom sämre rustade för att kunna dämpa lågkonjunkturen än de var under 90-talskrisen, vilket gör att många enskilda som funnits i sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen nu istället görs beroende av kommunernas individuellt behovsprövade stöd.

Vad man då i första hand kanske inte tänker på är att detta, sett ur den enskildes synvinkel, innebär en kraftig frihetsinskränkning där den som söker stöd tvingas vika ut och in på hela sin ekonomiska och sociala situation. Efter att ha tömt familjens tillgångar tvingas man sedan att “stå med mössan i hand och be om en nådegåva från kommunen”, som någon uttryckte det.

För kommunerna innebär den analkande situationen att kostnader, som tidigare burits av de generella trygghetsförsäkringarna, nu vältras över på kommunernas selektiva bidragssystem. Vi går från generell välfärd till selektiv. Vi får fler bidragstagare.

Detta innebär att den redan utsatta kommunala ekonomin kommer att bli än mer utsatt, vilket riskerar att dra igång självförstärkande och destruktiva processer som gör det än svårare för oss att ta oss upp ur lågkonjunkturen. Det finns alltså all anledning att oroas över det som nu sker.

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5

En välbesökt sjukförsäkringshearing

Etiketter: bengt westerberg, regeringen, sjukförsäkring, tco

Onsdagen 29 april ordnade TCOs expertgrupp i sjukförsäkringsfrågor, som leds av professor Töres Theorell, en hearing rörande förändringarna i sjukförsäkringen. Moderator var den förre folkpartiledaren Bengt Westerberg, som numera är ordf. i svenska Röda Korset.

Hearingen var mycket välbesökt. Drygt 80-talet åhörare hade föranmält sig. I expertpanelen satt drygt ett tjugotal experter, från olika håll i det svenska samhället.

Under hearingen kom en rad olika uppfattningar och perspektiv fram. En del av experterna i panelen hade synpunkter som, helt naturligt, gick på tvärs med det som andra förde fram. Men de flesta av experterna tycktes ändå anse att det idag knappast saknas ekonomiska incitament för den enskilde att återgå i arbete. Problemen i sjukförsäkringen ligger inte där.

Däremot lyftes det fram, bland annat från fackligt håll, att det idag brister när det gäller samhällets rehabiliteringsinsatser. Även när det gäller incitamenten för arbetsgivarna, att långsiktigt förebygga arbetsrelaterad ohälsa och sätta in tillräcklig rehabilitering i tid, krävs det förändringar. LO-TCO Rättskydd och de fackliga organisationerna varnade därför för risken att enskilda idag efter bara ett halvår kan bli av med såväl sin ersättning som sin anställning, utan att ens ha fått en rimlig chans till rehabilitering.

De synpunkter som lyftes fram vid hearingen förs nu in till TCOs expertgrupp. Till sommaren kommer vi troligtvis att få se en del förslag till åtgärder, som bland annat utgår ifrån den problembild som tecknandes vid hearingen.

Man får hoppas att expertgruppens synpunkter då bättre tas tillvara än de synpunkter som en rad tunga remissinstanser lyfte fram innan det nya regelverket i sjukförsäkringen sjösattes den 1 juli förra året.