Problemen för Försäkringskassan tycks fortfarande vänta på en lösning

Etiketter: cristina husmark-pehrson, försäkringskassan, regeringen, sjukförsäkring, välfärd

Nu meddelar SR:s Ekoredaktion att sjuka och arbetslösa svenskar måste vända sig till socialtjänsten för att Föräkringskassans handläggning tar för lång tid.

Försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender säger till Ekot att detta är “gamla bekymmer”. Problemet är att så har hon sagt tidigare också, inte minst när “kaoset på kassan” diskuterades som intensivast förra vintern.

Lender är dock inte ensam. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson använde sig av samma taktik, när hon träffade ledaren för uppropet de sjukförsäkrades rätt (Margareta Tiger) i SvT:s morgonsoffa nyligen.

Är det inte lite märkligt att vi i spetsen för socialförsäkringen har två personer (Lender och Husmark Pehrson) som nästan regelmässigt, då medborgare vittnar om bekymmer och problem i socialförsäkringen, säger att ”det där är gamla probblem som vi nu har löst“. Hur länge kan man hålla fast vid denna retorik, utan att av journalisterna avkrävas bättre svar?

Tillit och omsorg, inte paragrafrytteri, får fler sjuka tillbaks i jobb

Etiketter: arbetslinjen, försäkringskassan, forskning, ohälsa, sjukförsäkring, välfärd

Att det finns regionala skillnader när det gäller sjukskrivningspraxis är inget nytt. Vad dessa skillnander beror på har dock länge varit föremål för skilda uppfattningar. Nu visar ny forskning att handläggarnas politiska orientering är en betydelsefull orsak till de regionala skillnaderna. Län där handläggarna står politiskt till höger är mer restriktiva hävdar Helena Olofsdotter Stensöta, som är forskare vid Göteborgs universitet (se aktuell artikel i GP). Detta är naturligtvis inte bra för legitimiteten och förtroendet för sjukförsäkringen.

Samma forskare visar också att det som kallats “snällism”, det vill säga att handläggare är inkännande och inte i första hand strävar efter att “sätta tydliga gränser” mot de försäkrade, faktiskt kan bidra till lägre ohälsotal. Många handläggare på Försäkringskassan är flexibla gentemot de försäkrade. De litar på dem och menar att problemet inte ligger i att de försäkrades attityder måste förändras. De är vad forskarna kallar “omsorgsorienterade”. Detta förhållningssätt är, inte helt oväntat, vanligast bland äldre handläggare och bland kvinnor.

Effekten av omsorgsorienterade attityder hos handläggarna går emellertid mot det förväntade, säger Helena Olofsdotter Stensöta: “Det visar sig att om människors värdering av självdisciplin ligger över en viss nivå minskar ohälsotalet om handläggarna är omsorgsorienterade.”

Det är alltså inte med hårdhet och paragrafrytteri som man åstadkommer en snabbare återgång till arbete. Tvärtom handlar det mera om lyhördhet, tillit och förtroende, i alla fall om man skall tro de nya forskningsrörnen.

Detta är slutsatser som stämmer till viss eftertanke, i synnehet i dessa tider, då regelverken skärpts och ordet “incitament” i sjukförsäkringen i princip likställts med hårdare krav (”piskor”).

Ny “parkeringsplats” skapas - men löser det några problem?

Etiketter: budgeten, oecd, regeringen, sjukförsäkring, välfärd

I sin senaste Employment Outlook distanserar sig OECD allt mer från en ensidig aktiveringspolitik, som främst fokuserar på jobbcoaching och hårdhänt disciplinering. I den lågkonjunktur vi nu är mitt uppe i, när antalet lediga arbetstillfällen är kraftigt begränsade, menar OECD att denna politik är otillräcklig. Dessutom lyfter man fram att olika ”garantiinsatser” i regel tenderar att sättas in för sent (det gäller inte minst den typ av ungdomsinsatser och Jobb- och Utvecklingsgaranti som regeringen nu för fram).

Ser man på regeringens förslag i höstbudgeten rörande såväl sjukförsäkringen som a-kassan - utifrån detta OECD-perspektiv - framstår den teoretiska grunden för politiken som svajig och förlegad, vilket också gör att lösningarna blir otillräckliga eller i vissa fall t.o.m. kontraproduktiva.

Under nästa år kommer ca 50 000 personer, till följd av regeringens egna regelförändringar, att mista sin ersättning från Försäkringskassan. Det handlar bl.a. om ca 14 000 personer i gruppen med förlängd sjukpenning, som kommer att bli av med sin ersättning. Även ca 32 000 personer med tidsbegränsad sjukersättning kommer att lämna försäkringen under 2010, enligt Försäkringskassans och regeringens egna beräkningar. Dessa personer görs nu i huvudsak till “föremål för insatser via Arbetsförmedlingen”.

Visserligen kommer dessa insatser, inom sjukförsäkringens område, att något avlasta de kommunala socialnämndernas budgetar (jämfört med om inget gjordes). Men för de flesta individer som kommer att omfattas av åtgärderna, som i allt för hög utsträckning har karaktären av ”lågbudgetåtgärder”, är det svårt att se hur dessa kan bli den ”väg tillbaka” det talas om.

Om sjukförsäkringen tidigare (som regeringen påstår) i allt för hög utsträckning varit en parkeringsplats för personer med arbetsmarknadsproblem har arbetsmarknadspolitiken nu, på motsvarande sätt, gjorts till en parkeringsplats för personer med ohälsoproblem.

Varken det tidigare systemet eller det som regeringen nu försöker skapa löser de verkliga problemen. Istället flyttas personer runt mellan olika aktörer och myndigheter. Då som nu saknas tillräckligt stöd för de som drabbats av ohälsa att ta sig tillbaks till arbetslivet. Då som nu kommer en stor grupp människor med ohälsa, som ratats av ett allt hårdare arbetsliv, att hamna “vid sidan om”.

OECD tycks just nu vara på väg att ompröva de gamla synsätten och metoderna, när dessa visat sig inte hålla. Frågan är om/när regeringen kommer att beträda denna väg?

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5

Politikens “utanförskapsmultiplikator”

Etiketter: arbetslöshetsförsäkring, oppositionen, regeringen, sjukförsäkring, utanförskap, valet2010

Den amerikanske f.d. arbetsmarknadsministern och samhällsdebattören Robert Reich sade tidigare i år i ett av sina blogginlägg: “Every lost job has a multipliereffect throughout the economy. For every person who no longer has a job and can’t find another, or is trying to enter the job market and can’t find one, there are at least three jobholders who become more anxious that they may lose their job.”

Den multiplikatoreffekt som Reich talar om skulle naturligtvis lätt kunna överföras till vårt land. Man skulle till och med kunna använda sig av hans tanke när man analyserar inte bara arbetslöshetsrisker, utan också risker förknippade med sjukdom och arbetsofrömåga. Det är givetvis svårt att försöka uppskatta hur stor eller kraftfull en sådan effekt då skulle kunna vara. Men om allt fler i vårt land, vilket alla undersökningar visar, oroar sig för att det inte finns ett fullgott försäkringsskydd när ohälsan/arbetslösheten är framme blir naturligtvis multiplikatoreffekten allt större.

Jag stod och funderade över detta när jag tidigare idag, under en manifestation vid mynttorget, lyssnade till vittnesmål från människor som drabbats av de allt hårdare och omänskliga reglerna i sjukförsäkringen.

Från och med årsskiftet beräknar regeringen själv med att ytterligare ca 50 000 kommer att bli av med sin ersättning från sjukförsäkringen. Många av dem kommer med stor sannolikhet att uppleva att de blivit övergivna av ett välfärdssamhälle de tidigare trodde fanns. Om man tänker sig denna grupp och dessutom tillför motsvarande grupp bland de arbetslösa, som står utan försäkringsskydd på grund av regelförändringar i a-kassan, har man nog ganska väl börjat ringa in de problem som den nuvarande regering kommer att ställas inför vid valet 2010.

Ett sätt att ta sig ur detta dilemma för regeringen skulle då kunna vara att hävda att man ändå gjort något åt förra valets stora fråga, det s.k. utanförskapet. Problemet är bara att detta just nu ökar kraftigt. Enligt SCB:s senaste beräkning har “utanförskapet” ökat med ca 68 000 helårsekvivalenter sedan augisti förra året (se artikel i R&D).

Det scenario som  troligen kommer att uppstå under valåret är att oppositionen kommer att försöka föra upp problemen med ett växande “utanförskap” till debatt, samtidigt som regeringen kommer att försöka tala om annat. Vilket utfallet i valet blir är naturligtvis omöjligt att sia om. Men svaret på frågan är antagligen till stor del beroende av hur stark “utanförskapsmultiplikatorn” kommer att vara nästa höst…

Press: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2,

Medicinsk expertis föreslår slopad karensdag

Etiketter: dagens nyheter, karensdag, regeringen, sjukdag, sjukförsäkring

Nu får TCO:s förslag om att temporärt, under svininfluensatiden, slopa karensdagen stöd av kvalificerad medicinsk expertis. Det är Stockholms försäkringsmedicinska kommitté som ställer sig bakom kravet (se artikel i Dagens Nyheter).  

I ett förslag, som man riktar till generaldirektörerna vid såväl Försäkringskassan som Socialstyrelsen, anser den Försäkringsmedicinska kommittén även att intygsfrihet ska gälla under de första två veckorna i samband med sjukfall. Det ska alltså räcka med att den sjuka själva ringer sig sjuk.

Trots de glädjande uppgifterna, i gårdagens media, om att svininfluensan tycks sprida sig långsammare än väntat är försäkringsmedicinska kommitténs förslag värt att ta på allvar. Inte minst handlar det om att i framtiden upprusta vår krisberedskap. I lägen med pandemier, eller andra smittsamma sjukdommar, är det viktigt att vår samhällsorganisation har kapacitet till snabba beslut och flexibilitet. Då kan inte ideologiska låsningar eller beslutsvånda förhindra beslut som är viktiga för samhällsekonomin och folkhälsan.

Nu återstår bara att de två viktigaste politiska aktörerna i denna fråga, SKL och regeringen, lyssnar till expertisen och visar prov på nödvändig handlingskraft och ansvarstagande.

Den form av “management by watching” som hittills visats upp i frågan, från exempelvis socialdepartementet, kan knappast ses som ett uttryck för det ansvartagande som statsministern i sin regeringsförklaring menade vägleder hans och regeringens arbete…

Press: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5,

Skedmatning hela veckan lååång!

Etiketter: förbarnsligande, försäljningsteknik, PR, proposition, regeringen, Schlingmann, taktik

I dessa tider när regeringen varje dag droppar “nyheter” ur sin höstbudget (s.k. spoon-feeding) stöter jag på ett tänkvärt ordspråk på nätet:

“Give people some fish and they eat for the day,
but teach people to fish and they eat for life.”

Är det fler än jag som just nu känner sig förbarnsligad av det intensivt skedmatande politiska etablisemanget? Vart tog de gamla hedervärda orden “opinionsbildning” och “folkbildning” vägen?

Har verkligen politiken reducerats till ett yrkesområde där, som Richard Nixon en gång sade, “kosmetika blivit ett viktigare kompetensområde att behärska än ideologi“?

Kritiken mot de nya och hårdare reglerna i sjukförsäkringen växer

Etiketter: cristina husmark-pehrson, rättsäkerhet, regeringen, rehabilitering, sjukförsäkring, välfärd

Trots regeringens olika utspel, om att man i höstbudgeten kommer att presentera åtgärder till stöd för dem som drabbats av de hårdare sjukreglerna, växer ändå protesterna ute i landet.

Nu på Onsdag, 16 september, överlämnas 100 000 namnunderskrifter till ansvariga politiker. Bakom detta står ett partipolitiskt obundet nätverk, Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt, som menar att de nya sjukreglerna är en “humanitär katastrof i det tysta”.

“Bekämpa sjukdomar - inte de sjuka!” skriver en av de aktiva i nätverket, SR-profilen Gertie Gladnikoff, idag i en debattartikel i Dagbladet. Detta är ett budskap som får särskild tyngd av det faktum att det är mer än dubbelt så många hittills i år (jämfört med samma period förra året) som förlorat sin sjukpeng, p.g.a. de nya hårdare reglerna i sjukförsäkringen (se lördagens Dagens Nyheter).

Vill du närvara vid nätverkets mainfestation nu på onsdag gäller följande:

Plats: Mynttorget i Stockholm
Tid: 16 september kl 11-12
Program: Musik och tal

Regeringens “management by watching” i karensdagsfrågan

Etiketter: handlingskraft, karensdag, ledarskap, regeringen, sjukförsäkring, välfärd

Nu uttalar sig äntligen regeringen i frågan om man tillfälligt bör slopa karensdagen. Svaret på frågan blev ett “icke-svar”. Statssekreteraren hos socialförsäkringsministern, Bettina Kashefi, säger till Kvällspressen: ”Vi ser att det finns olika tolkningar av lagen, men ministern gör inga egna tolkningar /…/ Just nu är det här inget vi vill lagstifta om“. Regeringen väljar att förhålla sig passiv alltså.

Trots att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tidigare sagt att det är omöjligt att tillfälligt slopa karensdagen på grund av sjukönelagen och sedan fått mothugg av såväl Svenskt Näringsliv som ett antal kvalificerade jurister (bl.a. Lotta Westerhäll och Jonas Malmberg) så vägrar regeringen att sätta ned foten.

Det råder alltså förvirring om vad lagstiftaren egentligen avser och lagstiftaren själv vägrar att förtydliga sig. Det är enligt Kashefi “upp till arbetsgivaren att tolka lagstiftningen“. “Management by watching” tycks alltså vara regeringens ledord i frågan.

De arbetsgivare som vill skydda sina verksamheter och sin personal från svininfluensan och dess effekter, exempelvis Huddinge kommun, står idag rådvilla. SKL säger att de bryter mot lagen om de tillfälligt slopar karensdagen. Regeringen friskriver sig själv från allt ansvar och säger i princip till arbetsgivarna “testa så får vi sedan se om ni gör rätt eller om ni gör ett lagbrott…”

Vilket det mänskliga, samhällsekonomiska och politiska priset för regeringens passivitet i frågan blir får vi veta först efter att svininfluensan dragit förbi.

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3

En hostig bussresa hem igår…

Etiketter: Christina Husmark Pehrsson, karensdag, regeringen, sjukförsäkring, sjukvård, skvaller, välfärd

I går på bussen, på väg hem från jobbet, kunde jag inte undgå att höra ett samtal mellan två andra passagerare som klev på vid Danderyds sjukhus.

Den ena sade: “Ja, herreguuud vad jobbigt vi har det på avdelningen just nu. Idag gick två sjuksyrror dessutom hem med influensasymptom. Var ska detta sluta?”

Hennes vännina svarade: “Ja man blir lite fundersam. Själv känner jag mig faktiskt lite krasslig…host, host…men man har ju inte råd att stanna hemma i onödan”

Jag vände mig bort och försökte undvika att träffas av kollegans hostningar…

Man skall ju inte sprida onödig oro rörande “svininfluensan”. Men jag kan ändå inte upphöra att fundera över vad som händer om mellan 20 - 40 procent av oss, som experterna tror kommer att smittas, stannar hemma från jobbet. Vad händer med verksamheten vid våra sjukhus? skolor? förskolor? äldreomsorgen?

Sett ur det perspektivet tror jag nog de flesta arbetsgivare inser att kostnanden för att tillfälligt slopa karensdagen, för att åtminstone få några fler smittbärare att stanna hemma, trots allt inte är så hög…

När visar regeringen nödvändig handlingskraft?

Etiketter: karensdag, regeringen, sjukförsäkring, svininfluensa, tco, trygghet

Antalet fall av svininfluensan ökar nu snabbt i vårt land. Nya uppgifter i media gör dessutom gällande att många experter nu räknar med att den s.k. svininfluensan kommer att “toppa” redan i början av oktober (se bl.a. dagens Metro). Det innebär att de flesta av oss ännu inte hunnit få något vaccinationsskydd när smittspridningen är som värst. Samhällets krisberedskap kommer alltså i någon mening att sättas på prov.

För att minska de samhällskadliga effekterna av pandemin har dock en rad konstruktiva förslag hittills förts fram:

• TCO har föreslagit en justering av lagstiftningen (sjuklönelagen) som möjliggör ett temporärt avskaffande av karensdagen under den kritiska perioden, fram till dess att smittskyddet är på plats. Den som “tar det säkra före det osäkra” och minimerar smittspridningen för sin omgivning bör givetvis inte ekonomiskt bestraffas för detta.
• Försäkringskassan har föreslagit en temporär ändring av lagstiftningen, så man kan avskaffa kravet på läkarintyg för frånvaro längre än en vecka för att minska den tid läkarna behöver för att skriva intyg. En lagändring skulle dessutom minska smittspridningen om sjukvårdens väntrum fylls av färre personer, tror Försäkringskassan.

Båda förslagen är viktiga och genomförbara. Bollen ligger nu hos regeringen. Klarar man av att se bortom de ideologiska klyschorna och låsningarna och istället se praktiskt politiskt på saken? När ska man i så fall visa nödvändig handligskraft och vidta de viktiga åtgärderna för att minska smittspridningen? Vilket blir det mänskliga, samhällsekonomiska och politiska priset om regeringen väljer att vara passiv i frågan?

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4