Socialbidrag är inte försäkring!
Den senaste tiden har en rad märkliga och samtidigt skrämmande uppgifter förmedlats i media rörande den verklighet som gäller för dem som hittills utförsäkras från sjukförsäkringen. Det rör sig om drygt 15.000 personer, som vid årsskiftet blivit av med sin ersättning från sjukförsäkringen (inte för att de tillfrisknat utan för att de passerat en av regeringens nya tidsgränser).
Dessa personer hänvisas nu till ett introduktionsprogram som Arbetsförmedlingen ansvarar för. De som har kvar sin anställning måste ansöka om tjänstledigt, vilket arbetsgivaren inte har någon laglig skyldighet att bevilja. Vill de behålla sin anställning kan de bara hoppas att arbetsgivaren inte agerar på samma sätt som exempelvis Freudenberg Household Products.
De flesta (ca 80 procent) av de som hittills utförsäkrats p.g.a. den nya tidsgränsen har skrivit in sig på AF. Medan andra anser sig vara för sjuka för att göra detta.
De som har gått med i introduktionsprogrammet har fått sina ansökningar om förlängd sjukpenning hos FK strukna, berättar idag Dagens Eko. Enda möjligheten att ansöka om sjukpenning, för dem som ansåg sig vara för sjuka, var alltså att avstå från både introduktionsprogrammet och ersättning i avvaktan på ett sjukpenningbeslut. På frågan om hur de personer som valt denna utväg ska kunna försörja sig, under tiden de väntar på beslut, säger Cristina Husmark Pehrsson idag:
”Skulle det vara så i slutändan att man behöver komplettera upp sin inkomst så är det ju försörjningsstöd som gäller.”
Ministern får det alltså att låta som att försörjningsstöd (socialbidrag) fungerar ungefär som en tilläggsförsäkring där man, om man uppfyllt vissa villkor, kan ”komplettera upp sin inkomst”. Vad ministern dock inte berättar är att för att bli berättigad till socialbidrag måste man först ha ”fattiggjorts” (en term som forskare ofta använder). Det handlar då om att man måste ha gjort sig av med sina besparingar, sålt sommarstugan, bytt ned sig när det gäller boende osv.
Bakom en del av de kraftigt ökande socialbidragssiffrorna (+ 20 procent 2009) döljer sig alltså i vissa fall situationer där människor som haft oturen att drabbas av ohälsa tvingas vika ut och in på sin privatekonomi för att sedan i bästa fall, efter en individuell behovsprövning, få rätt till ett stöd som gör att man precis klarar sig över gränsen för existensminimum.
Socialförsäkringsministerns uttalande i Dagens Eko är skrämmande. Är det verkligen värdigt en välfärdsstat att hänvisa personer med ohälsa till ”socialen”?
För varje dag som går blir vi allt fler, också bland Alliansens sympatisörer, som anser att det har gått för långt.
Därför blir min avslutande uppmaning; Cristina Husmark Pehrson och Fredrik Reinfeldt stanna upp, tänk efter och inse att sjukförsäkringsreglerna inte längre är rimliga och rättssäkra. Kasta bort den kortsiktiga partipolitiska prestigen och gör ett utförsäkringsstopp, samtidigt som regelverket och tidsgränserna i sjukförsäkringen ses över ordentligt!
Det hade gett både regeringen och sjukförsäkringen ökad trovärdighet.
