Sunt förnuft, kapitalförstöring eller godtycke i sjukförsäkringen?

Dalarnas Tidning berättade nyligen om strokeläkaren Jörg Teichert som själv drabbats av en stroke, vilken förlamade hans högra sida. I dag kan han arbeta 75 procent, trots obrukbar högerarm. Men Försäkringskassan beviljar ändå inte sjukersättning på resterande 25 procent. De kräver istället att han söker nytt ett jobb där han kan arbeta heltid, det kan då exempelvis handla om olika lönebidragsanställningar eller arbete vid Samhall.

Det motiv som Försäkringskassan anger för sitt beslut är att man bara följer de nya sjukreglerna. ”Många anser att vi ska ha sunt förnuft vid våra bedömningar. Men det går inte. Då är det stor risk för godtycke”, säger Ingo Tängerby som är chef för Försäkringskassan i Dalarna.

Detta fall är tyvärr inte det enda exemplet på absurda konsekvenser som uppstått till följd av den s.k. rehabiliteringskedjan. Jag har själv tidigare till exempel bloggat om professor Marianne Liliequist, som drabbades av leukemi, och om hur hon precis som Jörg på grund av det nya regelverket i sjukförsäkringen blev uppmanad att säga upp sig från sin tjänst och istället söka heltidsjobb hos Samhall.

Jörg och Marianne tvingas alltså, för att uppfylla kraven i regeringens rehabiliteringskedja, kasta bort det utbildningskapital som de under flera år investerat i. Att sjukreglerna i dessa fall inte bara strider mot det sunda förnuftet utan också är ren och skär kapitalförstöring, såväl för den enskilde som för hela samhället, borde inte vara så svårt att inse. Då är det kanske inte heller så svårt att förstå varför kritiken mot de nya sjukreglerna återigen tycks växa, exempelvis hos landets läkarkår.

Men det är dock inte enbart läkare och professorer som, när de drabbats av långvarig ohälsa, tvingats kasta bort det utbildningskapital de investerat i. Tidningarna i Dalarna skriver just nu också om hur bland annat cancersjuka, anställda vid landstinget i Dalarna, på grund av det nya regelverket blir uppsagda och hänvisade till Arbetsförmedlingen. Det handlar här framför allt om medlemmar i Vårdförbundet och SKTF

Jag tror att de flesta som läser om de aktuella fallen, som jag vidarelänkat till i denna bloggpost, inser det absurda i situationen. Mitt huvud fylls i alla fall med en rad frågetecken. Har vi råd med en sjukförsäkring som så uppenbart förskingrar ett mödosamt uppbyggt utbildningskapital? Var dessa effekter verkligen lagstiftarens (regeringens) tanke när man under stor brådska sjösatte den så kallade rehabiliteringskedjan sommaren 2008? Är det rimligt att försvara ett regelverk som, i de aktuella fallen, så uppenbart stider mot det sunda förnuftet? Vilken legitimitet och trovärdighet, i medborgarnas ögon, får i så fall en sådan försäkring?

  • http://www.alba.nu/motvallsbloggen/ Kerstin

    Vilken legitimitet och trovärdighet, i medborgarnas ögon, får i så fall en sådan försäkring?
    Va? Vill Alliansen att den allmänna sjukförsäkringen ska ha legitimitet? Det hade jag inte kunnat gissa. Jag trodde att deras målsättning var att alla som hade råd skulle ta privata sådana, så att man till slut kan avskaffa den allmänna sjukförsäkringen.

  • GW

    Precis som Kerstin tror jag att Alliansen uppnått det dom önskar. Dom vill förstöra väfärden och privatiser den så att bara rika kan ha försäkringar.
    Detta kommer sällan fram i debatter. Husmrk svarar som en papegoja och det blir inga egentliga debatter. Hon förnekar människor och fakta.

  • Pingback: Kartan är inte terrängen | Haninge Posten – Blogg

  • Kajsa

    Jag tror att det är många, många som liksom jag fått rådet av Försäkringskassan att gå ner i tid om vi inte orkar med heltid. Eller istället för att kunna vara kvar på den arbetsplats man är på, är utbildad för, fått anpassad, söka sig till annat jobb som man – kanske – klarar på heltid. Att gå ner i tid är ju inte heller alltid ekonomiskt möjligt – vilket iofs inte är någon grund för att för den skull av det skälet få ersättning.

  • http://disenfeldt.blogspot.com/ Jonny Disenfeldt

    Vad är problemet ?
    Han kan arbeta 75% av tiden som läkare och få 75% av sin lön.

    Det finns många som jobbar deltid och som inte har läkarlöner…

  • http://www.utredarna.nu/kjellrautio Kjell Rautio

    Jonny Disenfeldt, problemet är att Jörg arbetat och betalat in avgifter till sjukförsäkringen under ett långt yrkesliv. En försäkring som borde finnas där den dag han behöver det. Men de nya sjukreglerna förändrar på situationen helt och hållet.

    Jag har lite svårt att förstå, Jonny, att du (och regeringen) inte inser att detta är kaptalförstöring både för Jörg och för oss andra, d.v.s. att skapa ett regelverk som uppmanar honom att söka jobb på Samhall när vi andra så väl behöver hans yrkeskunskaper.

    Extra svårt är det att förstå detta eftersom regeringen ju ofta talar om vikten av olika incitament. Vad är detta för incitament? Incitament att devalvera värdet av mödosamt förvärvat utbildningskapital?

  • http://disenfeldt.blogspot.com/ Jonny Disenfeldt

    Ingen begär att han ska arbeta på Samhall vad jag vet.
    Han kan lugnt arbeta vidare på 75% deltid och ta ut 75% lön.

    Varför skulle han få 100% lön som läkare när han arbetar 75% ???

    VEM får 100% ersättning vid sjukdom ?

    Klarar sig läkaren inte på 75% av sin lön ???