Vinterkyla i ett allt mer tudelat land
Idag kom nya och överraskande tillväxtsiffror för Sverige. Ekonomin ”går som loket”. Det tredje kvartalet i år ökade BNP med 6,9 procent, vilket är den högsta kvartalssiffran sedan SCB inledde sina kvartalsmätningar i början av 70-talet.
En förklaring, som bl.a. Caroline Flodberg vid SCB anger, är att man måste jämföra denna siffra med den extrema minskningen år 2009. Förra året, i samband med finanskrisen, sjönk ju den svenska tillväxten mer än de flesta EU-länders. Detta gör att vändningen uppåt blir större hos oss, när det väl vänder.
Dessutom ligger arbetslösheten fortfarande kvar en bit över 8 procent. Vilket ju är väsentligt högre än de 6 procent som gällde år 2006, då Anders Borg talade om att det rådde ”massarbetslöshet”. Idag fördjupats och permanentats även det ”utanförskap”, som Alliansen för några år sedan sade sig kraftfullt vilja motverka.
De något mindre uppmärksammade siffrorna från Socialstyrelsen, som presenterades i förra veckan, visar exempelvis att mer än 54 000 barn lever i familjer som är långvarigt beroende av försörjningsstöd (socialbidrag). Gruppen ”bidragsberoende barn” har dessutom ökat med 10 000 på drygt fyra år. Vad vi ser är alltså en oroväckande och långsiktig trend.
För två år sedan räknade Rädda Barnen med att en dryg tiondel av Sveriges två miljoner barn lever i relativ fattigdom. Det är 200 000 barn som växer upp med sämre förutsättningar än sina jämnåriga kamrater. Det är 200 000 barn som ofta har svårt att sova på grund av att de oroar sig för hur pappa och/eller mamma ska få ekonomin att gå ihop.
Fattigdomen har dessutom fått en rad nya nyanser. Ledande forskare har börjat använda begreppet ”nyfattigdom”. Förr hade de familjer som fick hjälp via ”socialen” oftast sociala problem. Det handlade då om problem som var sammankopplade med missbruk och kriminalitet. Men idag är den vanligaste orsaken till att barn försörjs av socialbidrag istället att den ena eller bägge föräldrarna är arbetslös. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) är idag drygt fyra av tio som får socialbidrag arbetslösa. Mer än hälften av dem som är arbetslösa just nu har ingen a-kasseersättning.
Det finns en djupt förankrad svensk välfärdspolitisk grundsyn som säger att arbetslösa och sjukskrivna egentligen borde få stöd från andra håll (arbetslöshets- och sjukförsäkringen) och inte tvingas uppsöka kommunernas socialkontor. Så är det inte längre.
Att trygghetsförsäkringarna idag inte fyller sin funktion, när de behövs som mest, är en direkt effekt av alliansregeringens s.k. reformer. En del av de ovan nämnda barnen har kommit i kläm, när skyddsnäten har stramats åt, för att de flesta av oss (vissa mer än andra) ska kunna få sänkt skatt. Det handlar i grunden om ett medvetet politiskt vägval.
Visst går Sverige bra just nu. Det märks också för många av oss när vi ser ner i våra plånböcker. Men det gäller inte alla. Bilden av Sverige blir allt mer svart/vit. Allt mer kluven. Det svenska folkhemmet får, för var dag som går, allt fler ”styvbarn och eftersatta”. Den vinterkyla vi upplever just nu, mitt i den ekonomiska boomen, kanske också måste förstås symboliskt. Sverige blir allt kallare. För många av oss är ”vargavintern” långt ifrån över…
