Studieavgifter införs för utländska studenter i Sverige
Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz presenterade idag propositionen om avgifter för utländska studenter. Studenter som kommer utanför EES-området och som inte delar i ett utbytesprogram ska från och med höstterminen 2011 betala för sin högskoleutbildning. 90 miljoner kronor avsätts för stipendier.
TCO har i Globaliseringsrådet lyft detta som en önskvärd reform. Trenden visar på en kraftig uppgång av antalet internationella studenter. Idag finns runt tre miljoner internationella studenter i världen och antalet väntas växa till åtta miljoner 2025. Det finns således en expanderande internationell utbildningsmarknad. För att globaliseringen och den förändrade internationella arbetsfördelningen ska fortsätta att gynna Sverige måste vi ständigt fundera på nya sektorer och tjänster att utveckla där Sverige har förutsättningar att vara konkurrenskraftigt. Den högre utbildningen är en sektor där Sverige har möjlighet att bli internationellt konkurrenskraftigt vilket skulle ge möjlighet till fler välkvalificerade arbetstillfällen i Sverige.
USA attraherar flest internationella studenter men tappar marknadsandelar till länder som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Australien vilka satsar på att profilera sina universitet och högskolor. Sverige har flera fördelar som skulle kunna utvecklas och locka internationella studenter till Sverige:
-
Sverige har ett starkt utbildningsväsende med högkvalitativ högre utbildning och lärosäten som inom vissa områden är internationellt välkända.
-
Sverige ligger långt framme inom fler områden såsom biovetenskap, materialteknik, klimatforskning, miljöteknik, folkhälsomedicin, design och informationsteknik.
-
Sverige har därtill andra fördelar som kan attrahera studenter som möjlighet till rika naturupplevelser, många pratar bra engelska och många utbildningar ges på engelska, hög levnadsstandard och en internationellt sett intressant välfärdsstat både att leva i och studera.
För att Sverige ska lyckas attrahera internationella studenter krävs dock en del förändringar såsom förstärkning av utbildningarnas internationella profil, satsningar på sociala insatser för internationella studenter och marknadsföring.
Om det skulle visa sig att studieavgifter för utländska studenter, efter en väntad nedgång i antal på kort sikt, leder till oönskat få utländska studenter på längre sikt måste naturligtvis reformen omprövas. Detsamma gäller om reformen leder till andra kvalitets- eller incitamentsproblem såsom att kraven på utländska studenter skulle sänkas när lärosätet är i behov av deras avgifter.

