Etiketter: högre utbildning, studiesocialt
TCO har utmanat fyra riksdagsledamöter, Caroline Helmersson-Olsson (s), Oskar Öholm (m), Rosanna Dinamarca (v) och Ulrika Carlsson (c) att under nästa vecka leva på samma villkor som Sveriges studenter. De får cirka 600 kronor att klara sig på under en vecka och för de pengarna ska de bekosta mat, kläder, fritid och hygien. Läs mer i dagens Aftonblad.
Den sista mars kommer den studiesociala utredningen som dessa politiker eller deras partikamrater deltar i att lägga fram ett förslag på hur mycket studiemedlet ska höjas. Jag hoppas att deras erfarenhet av att leva på studiemedlet under en vecka kommer att göra att de inser att studiemedlet måste höjas om de vill att studenter ska kunna fokusera på sina studier. En tredjedel av studenterna menar att deras extrajobb går ut över deras studier. Är man student ska man kunna ägna sig helt åt sina studier och ändå klara sig ekonomiskt.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, högskoleverket, rankning
Debatten om högskolor och universitet eller enskilda högskoleutbildningar ska rankas har pågått ett tag nu. Igår presenterade Högskoleverket den kartläggning av rankning som regeringen beställt. Universitetskansler Anders Flodström kommenterade kartläggningen som enligt min mening har kommit till helt rätt slutsats:
— Om rankningen ska underlätta studenternas val måste den innehålla information som är relevant och allsidig och som tydligt visar kvalitetsskillnaderna. Därför är det bättre med mångdimensionella rankningar, gärna interaktiva, där studenterna själva kan välja vilka kriterier som är viktiga och relevanta för dem.
Flera aktörer i HSVs framtidspanel håller med Flodström om det.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning
Antalet sökande och antagna till högskolestudier ökar för andra året i rad. Det visar SCB-statistik från idag.
Inför hösten 2008 sökte 94 000 personer som inte tidigare studerat. Det är en ökning med 3 procent jämfört med föregående höst.
Vad gäller antalet antagna så ökade antalet antagna stadigt från hösten 1995 till och med hösten 2003. Efter hösten 2003 och fram till och med hösten 2006 minskade antalet antagna. Men nu ökar antalet antagna igen, efter ökningarna hösten 2007 och hösten 2008 är vi tillbaka på samma nivå som 2003.
Ökningen i antalet sökande och antagna till högskolan beror till stor del på att antalet 19-åringar är fler men också att andelen av 19-åringarna som är intresserade av högskolestudier är större. Vi kan förvänta oss att denna utveckling förstärks då ungdomskullarna kommer att öka än mer framöver. Mellan 2008 och 2013 ökar antalet personer i åldersgruppen 19-25 år med 100 000 personer. Samtidigt vet vi att 6 av 10 av de elever som gick ut gymnasiet i våras vill fortsätta studera på högskola eller universitet inom 3 år.
Därtill möter vi en kraftig lågkonjunktur som medför att gymnasieelever inte kan räkna med att lätt få jobb.
Om dagens unga ska ha möjlighet till högskolestudier i samma utsträckning som de som föddes några år tidigare och om vi inte vill att dagens unga ska påbörja sitt yrkesliv med en lång tid av arbetslöshet är det dags att höja beredskapen för att öka antalet platser i högskolan.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning
Idag ska jag delta i Högskoleverkets framtidspanel som går från att vara virtuell på studera.nu till att materaliseras på Älvsjömässan inför gymnasieelever som funderar på om och vad de ska studera vidare. De som funderar på om de ska läsa vidare bör ta till sig av den statisitk som SCB presenterade igår om hur det gått för dem som tog examen från högskolan för tre år sedan. Undersökningarna som du kan ta del av här och här visar att:
- Nästan alla som tog examen från högskolan läsåret 2004/05 har jobb i april 2008. Endast 2 procent är arbetslösa. Det kan jämföras med att 5 procent av dem som avslutade gymnasiet läsåret 2004/05 är arbetslösa i april 2008.
- Nästan alla, 9 av 10 högskoleexaminerade, hade också fått ett jobb som överensstämde med utbildningen. Därtill visar undersökningen att 92 procent av de högskoleexaminerade var nöjda med sina jobb.
- I undersökningen finns även uppgifter över lön tre år efter examen i undersökningen. 44 procent av de med en grundläggande examen från högskolan och 88 procent av dem med en forskarutbildning tjänade mer än 25 000 kr i månaden tre år efter examen. Det kan jämföras med att endast 6 procent av dem som har gymnasieutbildning som högsta utbildning har en lön över 25 000 kr i månaden tre år efter att avslutad gymnasieutbildning.
Jag upplever att det finns en utbredd missuppfattning i vårt samhälle att studenter inte får jobb efter sin utbildning och att högskoleutbildning inte lönar sig. SCBs undersökningar visar med all önskvärd tydlighet att det inte stämmer och att utbildning lönar sig. Den som har genomgått högre studier får jobb och jobb som motsvarar utbildningen. Den som har genomgått studier har lägre risk för arbetslöshet och högre lön.
Det bör alla elever, och dess föräldrar, få vetskap om så att de kan göra ett välinformerat val om de vill satsa på högskolestudier eller inte.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: gymnasieskolan, högskolebehörighet
Tre dagar i rad visar DN hur fler och fler aktörer är kritiska till de sänkta teoretiska kraven i gymnasieskolan. I lärlingsförsöket som pågår och i gymnasieutredningen som har remissbehandlats och nu hanteras på utbildningsdepartementet så har de teoretiska kraven sänkts för elever på gymnasieskolans yrkesprogram inklusive för de elever som går på ett lärlingsprogram.
TCO har tillsammans med Lärarförbundet, SKTF, Kommunal, Byggnads och IF Metall varit negativt inställd till de sänkta ambitionerna då de innebär ökade risker för elever att hamna i snäva yrkesfack och gör dem mindre rörliga på arbetsmarknaden. Läs här och här.
Också LO är emot de sänkta kraven och skriver i remissvaret till gymnaseiutredningen: LOs bestämda uppfattning är att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan.
Men det är inte bara arbetstagarnas organisationer som ser nödvändighet i att alla elever ges goda teoretiska kunskaper för att de behöver dessa kunskaper som samhällsmedborgare, i sitt minst 40 år långa arbetsliv och för att ha möjlighet att studera vidare på högskolan. Också arbetsgivarna och gymansieskolorna inser nödvändigheten:
Jonas Berggren på Svenskt Näringsliv uttrycker det såhär: Vi företräder ett 50-tal brahscher och underorgansaitioner, och alla våra branscher har gått ut och rekommenderat att man inte ska sänka de teoretiska kraven utan följa de nationella programmen.
Karin Thapper på Teknikföretagen säger såhär: Det handlar om anställningsbarhet på lång sikt. Ungdomarna måste kunna utvecklas inom företaget under en längre tid. Det handlar om ren självbevarelsedrift.
Inger Grape Burns, rektor på Stockholms praktiska gymansiium menar att varken yrkesbranscherna eller föräldrarna accepterar en b-utbildning med sänkta krav och tillägger: Grundskolan problem löses inte av att man tar steg tillbaka och försöker införa den gamla yrkesskolan. Det skulle skapa en återvändsgränd.
Kritiken mot regeringens sänkta utbildningskrav växer.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, social snedrekrytering
DN rapporterar idag om att unga från arbetarhem väljer bort högskolestudier. Läs artiklen med huvudet på spiken Anna Gustavsson här. De senaste siffrorna från Högskoleverket visar att av de under 35 år som började vid högskolan 2005/06 var 30 procent från högre tjänstemannahem och 23 procent från arbetarhem. Om andelen studenter från arbetarhem skule motsvara den i befolkningen skulle den vara ungefär en tredjedel och inte en knapp fjärdedel. Vissa utbildningar är mer snedrekryterande än andra. Mest snedrekryterande är utbildningar till läkare, arkitekt, jurist, psykolog och tandläkare. Läs HSVs rapport här.
Andelen studenter från arbetarhem ökade under 90-talet när antalet platser på högskolan blev fler. Men under de senste åren har utvecklingen stått still. Forskare tror tvärtom att andelen studenter från arbetarhem kan minska framöver på grund av de förändringar som regeringen gjort i utbildningssystemet. Förändringar såsom att det är svårare att kom in på högskolan om man har att komplettstuerat sina studier på komvux och att elever måste välja rätt språkkurser redan i årskurs 6 för att flest möjliga meritpoäng för att komma in på högskolan riskerar att minska andelen studenter från arbetarhem. Därtill riskerar regeringens planer för gymnasieskolan att minska andelen studenter från arbetarhem då gymnasieutredningen föreslår att elever som går på gymnasiets yrkesprogram inte ska få behörighet till högskolan. Och om dessa elever efter gymnasiet väljer att läsa in högskolebehörighet på komvux senare så hamnar de i en kvotgrupp vilken gör att det är svårare att komma in på högskolan. Det förslaget hoppas jag att regeringen tänker om kring innan det hamnar i riksdagen för beslut.
Men därtill behöver vi göra mycket mer för att minska snedrekryteringen, däribland satsa på fler högskoleplater nu när ungdomskullarna växer, satsa mer på studie- och yrkesvägledning som kan hjälpa elever att göra icke-traditionella val och att förbättra studenters ekonomiska situation så att ingen väljer bort högskolestudier för att leva på studiemedel utan möjlighet till ekonomiskt stöd hemifrån känns för tufft.
Postat av Kristina Persdotter
