TCOs nya film om högre utbildning

Etiketter: högre utbildning, tco

Imorgon presenterar TCO nya idéer för den högre utbildning och för att sammanfatta våra idéer har vi tagit fram en film. Du kan på förhand kolla in den här.

Intern debatt om hushållsnära tjänster

Etiketter: högre utbildning, hushållsnära tjänster, jämställdhet

Jag sitter på tåget ner till Malmö och European Social Forum. Jag har bara varit på lokala forum förut och ser verkligen fram emot det myller av personer, organisationer och åsikter som jag förväntar mig.

Innan jag hastade iväg till tåget avslutade vi veckan på TCOs kansli med ett internt seminarium om Kerstin Olsson och Ulrika Hagströms förslag om att kraftigt subventionera hushållsnära tjänster. Jag tillhör den interna oppositionen i frågan och fick under seminariet möjlighet att framföra min syn på saken.

Jag delar Ulrika och Kerstins mening att många är mycket stressad i sina liv och inte minst småbarnsfamiljer har svårt att få tiden att räcka till. Däremot delar jag inte deras förslag till lösning.

Min huvudsakliga kritik utgår ifrån att jag tror att en så stor del av den svenska befolkningen som möjligt behöver arbeta inom kunskapsintensiva arbeten för att Sverige ska ha en fortsatt god tillväxt och en bevarad välfärd. Att subventionera en sektor med lågproduktiva arbeten är inte en framtidsstrategi. Vi behöver inte fler arbeten som är tunga, monotona och dåligt betalda, även när de är vita och med kollektivavtal. Vi behöver satsa på fler arbeten med högt kunskapsinnehåll om vi ska bli den kunskapsnation som vi drömmer om.

Ulrika och Kerstin lyfter också fram att kvinnor har dålig hälsa och att den skulle förbättras om kvinnor lönearbetade mer och fick avlastning i hemmet. Kvinnor har sämre hälsa än män. Men också de med kort utbildning har sämre hälsa än de med lång utbildning och arbetare har sämre hälsa än tjänstemän. Skapar vi fler arbeten som kräver kort utbildning kommer befolkningens hälsa att försämras.

Ulrika och Kerstins förslag är också ett mycket kostsamt förslag. De beräknar själva att det skulle kosta 10 miljarder kronor. Jag frågar mig: i vad annat skulle man kunna investera 10 miljarder?

Som utbildningspolitisk utredare tänker jag snabbt på högskolan. Hur skulle det vara om vi istället använda de 10 miljarderna för att se till att studenter kommer över existensminimum, att alla unga människor som vill studera på högskolan får möjlighet att göra det och att ordentligt satsa på en bättre kvalitet i utbildningen genom bland annat fler lärarledda undervisnings- och handledningstimmar. Det skulle möjliggöra att fler kan ta och skapa de högproduktiva arbeten som vi behöver.

Jag är skeptisk till att förslaget skulle komma åt problemet med kvinnors deltidsarbete. Skulle kvinnor gå från deltid till heltidsarbete, i genomsnitt en ökning med över 10 timmar, genom att erbjudas 2-3 timmars tjänster i veckan? Förslaget riskerar också att cementera könsnormerna i hemmet.

Mats Essemyr lyfter fram att småbarnspappor är de som jobbar mest övertid. Vi behöver komma åt detta orimliga faktum.

Vad behöver vi de fackliga organisationerna göra för att motverka att en karriär kräver heltidstjänst och övertidsarbete? Hur ska vi se till att de som jobbar deltid för en löneutveckling, kompetensutveckling och befordring i samma utsträckning som de som jobbar heltid? Hur kommer vi åt den ofrivilliga deltidsarbetslösheten bland kvinnor? Hur stimulerar vi ett jämnare uttag av föräldraledigheten och i nedgången i arbetstid bland småbarnsföräldrar? Och hur ska arbetslivet förändras så att människor orkar laga mat och lägga in en maskin tvätt när de kommer hem från jobbet?

Frågorna är många. Diskussionen är igångsparkad i och med Ulrika och Kerstins förslag, låt oss fortsätta den.

Trion Ekström, Fjelkner och Wennemo

Etiketter: gymnasieskolan, högre utbildning, högskolebehörighet

I förra veckan blev jag så glad när jag läste LOs remissvar till gymnasieutredningen. Så hade LO slutligen satt ned foten i den viktiga frågan om alla gymnasieprogram ska ge eleverna möjlighet att läsa vidare på högskolan. I remissvaret stod att läsa: LOs bestämda uppfattning är att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan. Tydligare kan det ju inte bli! Jag ringde Thomas Hagnefur, som författat LOs remissvar, i annat ärende men kunde inte låta bli att uttrycka min glädje över att beskedet från LO var så entydigt och starkt

Inte undra på min förvåning när det idag i min mejlbox dimper ned en artikel med rubriken: LO, Saco och LR gillar det nya gymnasiet

Anna Ekström, ordförande för Saco, Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund (LR) och Irene Wennemo, chef för arbetslivsenheten på LO replikerar i dagens UNT på en debattartikel som TCO skrivit tillsammans med Lärarförbundet och Byggnads. Trion Ekström, Fjelkner och Wennemo skrev även igår i Sydsvenskan.

Den moderata riksdagsledamoten Per Bill har tidigare gett sig in i debatten.

Gymnasieutredningen föreslår att dela in gymnasieskolan i två delar: ­yrkesprogrammen å ena sidan och de högskoleförberedande programmen å andra sidan, där endast elever på högskoleförberedande program läser svenska och engelska i tillräcklig utsträckning för att få högskolebehörighet. För elever på yrkesprogram är kurserna frivilliga och ryms sällan inom det fria valet utan kräver att eleven läser kurserna utöver sitt program.

Saco, LR, Wennemo och Bill hävdar att sänkningarna av de teoretiska kraven i skolan kommer att leda till att färre hoppar av gymnasiet. Jag kan vara överens med dem om problemet – alltför många avslutar sina gymnasiestudier utan fullständiga betyg. Men lösningen kan aldrig vara att sopa problemet under mattan genom att sänka de teoretiska kraven. I stället måste vi satsa mer på att alla elever ska uppnå målen.

Sveriges position som en av världens ledande kunskapsnationer är inte alls självklar. När andra länder ökar sina ambitioner inom utbildning drar vi ner våra trots att vi vet att en hög utbildningsnivå i arbetskraften är ett lands viktigaste konkurrensfördel. Det kan aldrig vara rätt väg att dagens gymnasieelever ska lära sig mindre än tidigare generationer och att färre förväntas studera på högskolan.

Ett modernt arbetsliv kräver kunskap. Därför kan vi inte hitta bättre en bättre investering än att satsa så att alla elever kan uppnå målen. Att dra ner ambitionerna är däremot en mycket dålig lösning.

Läs hela LOs remissvar här. TCOs remissvar finner du här.

Gör det mer attraktivt att studera!

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, oecd

Högskoleverket presenterar idag universitetens och högskolornas prognoser över att lärosätena kommer att utbilda färre än vad de har fått pengar för. Men dra inte den felaktiga slutsatsen att högskolan är överdimensionerad. Det finns andra förklaringar. Vi behöver istället göra det mer attraktivt att studera genom ökade satsningar på en högre utbildningskvalitet, högre studiemedel och bättre trygghetssystem för studenter.

Under tre års tid har universitet och högskolor fått pengar över på grund av att de utbildar för få studenter. Under de tre föregående åren utbildade universitet och högskolor fler studenter än de fått pengar för. Att det just nu är färre studenter kan till stor del förklaras av den goda konjunkturen som medfört att många studenter snabbare än annars har lämnat högskolan då de fått jobb.

Högskoleverket analyserade år 2007 varför färre söker till högskolan. Analysen visar att ungdomar har svårare att välja vad de vill göra i framtiden, de upplever att det är svårt att välja studie- och yrkesväg. De uppfattar också att det är mindre lönsamt att studera och att utbildning inte förbättrar deras möjligheter på arbetsmarknaden.

Den felaktiga, men spridda, uppfattningen att det inte lönar sig att studera har medfört att unga människor inte väljer att studera. Utbildning ger högre lön för de allra flesta yrkesgrupperna men inte minst arbetslöshetssiffrorna talar sitt tydliga språk: utbildning lönar sig. Det finns därmed ett behov av en proffsig studie- och yrkesvägledning. Men det är också en samhällelig uppgift att inspirera unga människor till att läsa vidare. 12 OECD-länder utbildar fler unga än vad Sverige gör. Se diagram. Ska Sverige stå sig i den internationella konkurrensen behöver regeringen ta ansvar för att inspirera unga människor till att studera vidare. Här kan regeringen göra mycket mer.

När det nu under innevarande år finns pengar över inom högskolesektorn så bör de användas för att höja studiemedlen, förbättra trygghetssystemen för studenter och höja kvaliteten på utbildningen. Men inga beslut som minskar antalet platser på högskolan får tas. 6 av 10 elever som i våras gick ut gymnasiet vill inom tre år börja studera på högskolan. De kommande ungdomskullarna är mycket stora och om de ska ha möjlighet att studera behöver vi nu se över hur dessa kan beredas plats i högskolan. De kommer att innebära ett behov fler platser i högskolan. Ett modernt kunskapssamhälle kan inte säga nej till en ung människa som vill studera.

Den 24 september anordnar TCO ett seminarium där TCOs nya idé för den högre utbildningen presenteras. Då fortsätter diskussionen om detta och andra spännande frågor för den högre utbildningen. Hoppas vi ses där!

Seminarieinbjudan: TCOs idé för den högre utbildningen

Svenskar sämst utbildade i Norden

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, oecd, överutbildning

Igår skrev DN om att svenskar är sämst utbildade i Norden och hänvisade till en ny rapport från Högskoleverket. Det är en bild som inte ofta framträder. I och med den stora debatten om den förra regeringens 50-procentsmål, att hälften av alla 25-åringar skulle påbörjat högskolestudier, verkar den svenska självbilden vara att vi i Sverige satsar orimligt mycket på  högre utbildning och att vi satsar mer än vad alla andra länder gör.

Rapporten från HSV visar att Sverige ligger på delad tolfte plats inom OECD avseende andel av befolkningen mellan 25 och 64 år som genomgått en högre utbildning. OECD-rapporten Education at a glance visar också att Sverige ligger på delad trettonde plats i OECD vad gäller andelen unga (25-34 år) med en högre utbildning. Se diagram: Andel unga med högre utbildning i OECD.

TCO har länge fört fram att Sverige bör satsa mer på högre utbildning; både fler högskoleplatser och mer resurser för en bättre utbildningskvalitet. Denna statistik utmanar föreställningen om att Sveriges befolkningen skulle vara överutbildad. Jämförelsen med andra OECD-länder borde göra det klart för regeringen att de borde satsa på att locka fler unga människor att söka sig till högskolestudier.