Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning
Igår gick anmälningstiden för studier vid högskolor och universitet till vårterminen ut, och det är rekordmånga som vill studera. UNT rapporterar idag att mer än 183 000 personer har sökt till vårens utbildningar vilket är 15 procent fler än inför vårterminen 2009. Regeringen behöver göra en beräkning på huruvida de tillskjutna högskoleplatsterna är tillräckligt många för att möta efterfrågan eller om det finns ett behov av att i lågkonjunkturen utöka antalet platser. Det finns ju faktiskt inget bättre en ung människa, som i lågkonjunkturen riskerar arbetslöshet, kan göra än att få möjlighet att genomgå en bra utbildning.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: arbetsmarknad, integration
Idag presenterade ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) en rapport om invandringen och de offentliga finanserna. På presentationen av rapporten kommenterades den av bland annat av statssekreterare Christer Hallerby som kritiserade rapporten hårt för att på den bara tar hänsyn till invandringens effekter på de offentliga finanserna och att den inte alls tittar på de dynamiska effetkerna av invandring, t ex vad invandringen betyder för tillväxten, nyföretagande och utrikeshandeln. Hallerby har helt rätt. Invandringens rent ekonomiska förtjänster eller kostnader blir inte rättvisande om de mäts på det sätt som författaren Jan Ekberg gör.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: facket, jämställdhet, löner
Unga är positivt inställda till facket, och tycker att den viktigaste frågan för fackförbunden att driva är kampen mot könsdiskriminering. Det visar en ny rapport från PricewaterhouseCoopers och Swedbank.
Kampen för jämställdhet på arbetsmarknaden handlar både om att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden och att uppvärdera kvinnodominerade arbeten, inte minst de mycket högkvalificerade arbetena inom skola, vård och omsorg. Men det handlar också om att bekämpa lönediskrimineringen av kvinnor som har lika eller likvärdiga jobb som män.
När Jämställdhetsombudsmannen 2006-07 genomförde en stor granskning (den sk Miljongranskningen) av huruvida arbetsgivare gjorde korrekta lönekartläggningar, som är det viktigaste instrumentet för att komma till rätta med ojämställda löner, visade det sig att en tredjedel av arbetsgivarna saknade lönekartäggning och bara en av tio arbetsgivare hade genomfört korrekta lönekartläggningar. Jämos granskning ledde till att 43 procent av arbetsgivarna hittade osakliga löneskillnader. Över 3 700 arbetstagare fick sina löner höjda med i genomsnitt 1 050 kronor per månad. En tredjedel av arbetsgivarna planerade också andra åtgärder än lönekorrigeringar för att nå jämställda löner.
Men efter att Jämo funnit detta anmärkningsvärda resultat beslutade riksdagen förra året att arbetsgivare bara ska genomföra löneklartläggningar var tredje år istället för varje år. Som om det skulle göra att fler gjorde korrekta lönekartläggningar eller fler arbetstagare fick jämställda löner. Att lönekartläggning bara görs var tredje år riskerar leda till att jobbet tar längre tid då man förlorar rutiner och struktur mellan gångerna. Men framför allt ger det arbetstagare ett mycket sämre skydd mot lönediskriminering då det kommer att ta längre tid att upptäcka och åtgärda ojämställda löner. Arbetsgivare som vill vara attraktiva arbetsgivare bör fortsätta att genomföra lönekartläggningar varje år. Och facket kommer att ligga på dem.
Postat av Kristina Persdotter
