Etiketter: högre utbildning, studiesocialt
Först läckte Roger Tiefensee att fribeloppet kommer att höjas trots att kommittén då ännu inte var helt ense och enligt ryktet för att täcka över en annan läcka om ett system som skulle öka genomströmningen. Igår läckte Lage Rahm att det kan komma att införas en spärr i studiemedelssystemet och idag rapporterar Nerikes Allehanda att studiemedlet kan komma att höjas med mellan 400 och 500 kr.
En höjning av studiemedlet med 500 kr vore fantastiskt! men är absolut inte tillräckligt för att ens börja diskutera möjligheten att öka genomströmningen i den högre utbildningen genom att införa en spärr i studiemedelssystemet där den som inte har tagit en kandidatexamen inom loppet av fyra år inte får möjlighet att ta studiemedel i två år till. Studenter måste idag jobba samtidigt som de studerar för att klara sina utgifter och vi vet att en tredjedel av studenterna menar att deras jobb inverkar negativt på studierna. En höjning av studiemedlet är därför troligen den mest effektiva vägen till snabbare genomströmning. Gärna kombinerat med mer lärarledd undervisning och bättre studievägledning.
Håkan Boström skriver väl om förslaget på spärr i DN idag (tyvärr bara i papperstidningen): “när blev bildning och kunskap en belastning istället för en tillgång för det svenska samhället?” Fokus i den studiesociala kommittén förslag bör inte vara på ökad genomströmning utan på att ge studenter bättre villkor under sin studietid och ett ekonomiskt skydd vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet efter studierna.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning
Idag presenterade högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg innehållet i den proposition om avskaffande av kårobligatoriet som läggs till riksdagen i mars. Förslaget innebär att medlemskap i studentkår blir frivilligt. Statsbidraget kommer att vara 105 kronor per student och år. Kårobligatoriet föreslås vara avskaffat den 1 juli 2010.
Utredare Erland Ringborg som utrett avskaffande av kårobligatoriet har beräknat att statsbidraget till studentkårerna behöver vara minst 310 kronor per student och år för att studentinflytandet inte ska försämras. Regeringen föreslår nu ett statsbidrag som är cirka en tredjedel av det. Det mycket låga statsbidraget i kombination med ett snabbt avskaffande av obligatoriet riskerar att kraftigt försvaga studentinflytandet vid landets högskolor och universitet. Studentinflytandet har mycket stor inverkan på utbildningskvaliteten och därför är det här mycket oroande. Studentinflytandet är så viktigt att det måste få kosta.
Fler kritiska röster: SFS, Saco studentråd, SSCO.
Läs mer här: DN, SvD, UNT.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: ebo, kommuner
Sören Häggroth överlämnar idag Asylmottagningsutredningens betänkande till migrationsminister Tobias Billström. Häggroth skriver att knappt 30 procent av de asylsökande bosätter sig i fem kommuner - Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje och Botkyrka. Detta menar Häggroth bidrar till att förstärka segregationen. För att komma åt detta problem föreslår Häggroth att asylsökande som inte bor på anvisad plats ska mista sin ersättning eller få den halverad. Häggroth avslutar artikeln med att recensera förslagen som förts fram om att förbjuda individer att bosätta sig i en viss kommun med att det saknar realism då förslagen sällan kopplas till resonemang om vad som ska ske om en individ trotsar ”förbudet”. Att mista eller minska ersättningen är således Häggroths förslag på straff.
Men att knappt 30 procent av de asylsökande bosätter sig i de fem kommuner där 20 procent av Sveriges befolkning bor kan väl knappast ses som ett problem som kräver en lösning. Däremot finns det ett problem med att dessa fem kommuner i sig är etniskt segregerade. Infödda kommunmedlemmar väljer att bo i vissa stadsdelar medan asylsökande och invandrade bor i andra stadsdelar. Regeringens arbete med de lokala utvecklingsavtalen kan kanske förbättra de fattiga stadsdelarna men verkar inte vara ett tillräckligt vasst instrument för att bryta det etniskt segregerade boendet i kommunerna. Och vad är kommunernas strategier för att minska segregeringen av sina kommunmedlemmar?
Läs mitt tidigare inlägg om debatten om asylsökandes möjlighet att välja boende här.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning
Under de senaste två åren har alla förslag om ökade satsningar på högre utbildning besvarats med: “Det finns ju lediga platser på högskolan.” Det har varit sant, de har under tre år funnits lediga platser på högskolan och högskolorna har inte nått upp till sina takbelopp. Men under de tre år som föregick de tre senate åren utbildade högskolorna fler studenter än vad de fick betalt för. Vi vet att antalet studenter ökar och minskar, i takt med ungdomskullarnas storlek och i takt med konjunkturen.
Idag skriver DN att Högskolan Väst (efter klädesplagget och inte väderstrecket) och Dalarnas högskola att de har sett kraftiga ökningar av antalet studerande och SvD rapporterar om en 20-procentig ökning av antalet anmälda till högskoleprovet.
Det är inget att förundras över, utan är något som våra utbildningspolitiker redan borde planerat för. Vi visste att ungdomskullarna är ökande mellan åren 2006 och 2013. Vi visste att den kraftiga högkonjunkturen skulle brytas av en lågkonjunktur, om än ingen hade förutsett att den skulle bli så kraftig som den nu är. Och vi har sett att en allt lägre andel av ungdomskullarna gått vidare till högre studier under högkonjunkturen som var.
Det finns därmed nu minst tre grupper som skapar ett tryck på högskolan; de som valde att jobba ett tag innan de började studera eftersom de var lätt att få jobb men som nu söker sig till högskolan, de som nu går ut från gymnasiet och som kommer att ha svårt att hitta ett jobb fast de kanske egentligen skulle vilja jobba ett tag innan de börjar studera och de som ofrivilligt får sluta från sin jobb och väljer att studera istället för att vara arbetslös.
Fler platser på högskolan måste till för att möta behovet från dessa tre grupper. Det borde regeringen redan planerat för.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: arbetsmarknad, integration
Idag presenterar en moderat arbetsgrupp på DN debatt ett förslag om att asylsökande som väljer en ”överetablerad kommun” inte ska få någon ersättning alls. Socialdemokraterna har tidigare uttalat att de också vill göra betydliga inskränkningar i människor rätt att bosätta sig där de vill.
I debatten om ebo, asylsökandes rätt att välja bostadsort, framförs ofta som argument mot ebo att det försvårar asylsökandes inträde i samhället. Det stämmer inte. Boverket kom med en rapport i december som visar att ebo inte försämrar chansen till ett jobb eller en egen bostad.
De asylsökande som väljer sin bostadsort har tvärtom i större utsträckning än de som väljer ett av Migrationsverket anvisat anläggningsboende ett jobb och ett eget hem efter asyltiden. Det djupt olyckligt och anmärkningsvärt att det hävdas i debatten trots att studier visar motsatsen.
Migrationsverket får i regel tag på anläggningsboenden på avflyttningssorter som den infödda befolkningen har lämnat för att det inte finns arbetstillfällen. Men eftersom de allra flesta asylsökande, enligt Boverkets rapport, prioriterar möjligheten till arbete så väljer de bort kommuner där de inte kan få jobb.
Boverket drar i sin rapport slutsatsen att problemen med ebo egentligen är ett bostadspolitiskt problem. Det som behövs är byggandet av fler bostäder i områden där det finns en stark arbetsmarknad och där människor vill bo.
Professor Roger Andersson vid Institutet bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet har länge studerat den etniska boendesegregationen. Han menar att det i debatt och politiska dokument som berör den etniska boendesegregeringen används slentrianmässigt uttrycket ”invandrartäta” bostadsområden (nu i Moderaternas förslag kallat “överetablerade kommuner”). Enligt Andersson vore det lämpligare att istället tala om svenskglesa bostadsområden, och förstärka uppmärksamheten mot den sverigefödda befolkningens flyttningar och bostadsval.
Det är de resursstarka på bostadsmarknaden som har möjlighet att välja bostad och de mindre resursstarka har vid ett läge med bostadsbrist bara möjlighet att välja de bostäder som de resursstarka har valt bort. Den insikten behövs för att hitta effektiva strategier för att motverka den etniska boendesegregationen som vi vet leder till ojämlika möjligheter till en god utbildning och ett bra jobb.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning
Utan de resurser från regeringen som utredningen om avskaffandet av kårobligatoriet förordar kan obligatoriet bli kvar. Fler och fler aktörer svänger nu i kårobligatoriefrågan.
Cecilia Wikström (fp) är beredd att återigen stoppa ett avskaffande av kårobligatoriet i riksdagen. Hon säger att det är finns flera moderater som också är beredda att fälla förslaget om regeringen inte tillskjuter så mycket pengar till kårerna att de kan fortsatta bedriva ett kvalitativt studentinflytande.
Gröna studenter har bytt fot och skriver idag tillsammans med S-studenter och Vänsterns studentförbund att de alternativ till dagens kårobligatorium som lagts fram av den borgerliga regeringen är så undermåliga att obligatoriet i dagsläget inte kan avskaffas.
SFS uppmanar regeringen att inte avskaffa obligatoriet innan det finns tillräckligt reformutrymme att bekosta ett avskaffande, som beräknas kosta cirka 125 miljoner kronor per år. Uppsala studentkår har också svängt i frågan och menar nu att obligatoriet inte strider mot föreningsfriheten, vilket också är Cecilia Wikströms, liksom Europadomstolens, åsikt.
Studentinflytandet vid landets lärosäten är så viktigt att det inte får äventyras av viljan till ett snabbt avskaffande av obligatoriet. Studentinflytandet måste få kosta och om regeringen inte föreslår resurser till kårerna som ligger i nivå med utredningens förslag hoppas jag att det fälls av ledamöter från de borgerliga partierna som inte är beredda att slänga ut studentinflytandet tillsammans med kårobligatoriet. Inte minst är studentinflytandet viktigt för att utveckla kvaliteten på utbildningarna, vilket också Riksrevisionen visar i sin senaste granskning av högskoleutbildningarnas kvalitet.
Oroande är att Autonomiutredningen föreslår att studentkårerna inte längre ska ha rätt att utse studentrepresentanter utan att det ska vara upp till lärosätets styrelse att bestämma hur studentrepresentanterna utses. Det är bättre att studenternas organisationer tillsammans med staten bestämmer hur det ska gå till än att lärosätets styrelse besluter hur studenterna ska få inflytande i den egna organisationen.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: lågkonjunktur, utbildning
IFAUs ställföreträdande generaldirektör Erik Mellander intervjuades imorse på P1-morgon om Scanias satsning på att utbilda sina anställda istället för att varsla dem. Scania ser att det är mer lönsamt att vidareutbilda sina anställda istället för att varsla dem och sedan behöva rekrytera och utbilda nya personer när konjunkturen vänder. Nu har Scania istället en konkurrensfördel när konjunkturen vänder, med tillräckligt många och välutbildade anställda.
Mellander menade att fler företag bör kunna göra som Scania, särskilt de som befinner sig i sektorer med en snabb utveckling, såsom de miljöeffektiviseringar Scania behöver göra. Men Mellander ser två problem som försvårar för företag att göra dessa satsningar på sina anställda. Företagen kan inte låna pengar för att göra denna investering såsom de kan låna för att göra en investering i maskiner därmed kräver det att företagen har tillräckliga resurser. Därtill kan en avskrivning av investeringen inte göras utan kostnaden måste tas på ett och samma år vilket påverkar årets resultat.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning
Idag träffade jag forskarnätverket Karriärval och vägledning (KAV). De menade att studie- och yrkesvägledningen satts på undantag alltför lång tid.
Studie- och yrkesvägledningen blir allt viktigare nu när antagningsreglerna till högskolan är betydligt krångligare och val elever gör så tidigt som i årskurs fem inverkar på möjligheten att komma in på högskolan. Studie- och yrkesvägledningen behöver också förstärkas för att hjälpa elever att våga göra val som inte följer i föräldrars fotspår. Skolverket visar att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen måste höjas och det finns stora skillnader mellan kommunerna beträffande tillgången på studie- och yrkesvägledning och innehållet i den. Men inte minst behöver studie- och yrkesvägledningen komma fler till del än vad den gör idag: karriärvägledningen på högskolan är på de flesta håll undermålig och vem ska den som slutat gymnasiet och funderar på att börja plugga vända sig till?
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, integration
Juseks ordförande Göran Arrius har tänkt till när han idag på Brännpunkt skriver att målet inte ska vara snabbast möjliga väg till jobb för invandrade. Invandrade akademiker som behöver en mycket god språkförmåga innan de kan ta ett arbete som de har utbildat sig för måste få tid att lära sig språket på den nivå som krävs. Invandrade ska inte snabbt tvingas ta jobb som ligger under deras kvalifikationer. Det gynnar inte någon. Målet ska inte vara snabbast möjliga väg till jobb, utan snabbast möjliga väg till rätt jobb.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, jämställdhet
Regeringen presenterar idag en välkommen satsning på jämställdhet i högskolan med ett bra fokus på att undersöka hur fler män kan attraheras till högskolestudier, vad som kan göras för att bryta de könsbundna valen till olika högskoleutbildningar och vad som kan göras åt att kvinnor sorteras bort högre upp inom akademin.
Vi vet att de könsbundna valen till gymnasiet och till högskolan lägger grunden för en könsuppdelad arbetsmarknad och bidrar till ojämställda löner. Däremot är det ju inte dem som kommer bäst ut ur utbildningssystemet (kvinnor) som kommer bäst ut på arbetsmarknaden och i form av lön (män). Delegationen för jämställdhet i högskolan har den svåra balansgången att förbättra mäns tillgång till högskolan utan att försämra kvinnors redan sämre möjligheter på arbetsmarknaden.
Postat av Kristina Persdotter
