Etiketter: högre utbildning, studiesocialt
Den studiesociala kommittén föreslår att studiemedlen höjs med 400 kr och rekommenderar att studiemedlen höjs med 700 kr (Leijonborg uttycker dock på presskonferensen att det kanske inte ens blir 400 kr). Det är verkligen bra att kommittén föreslår en höjning av studiemedlen! TCO utmanade tidigare tre av de ledamöter som suttit i kommittén att själva leva på studiemedlet under en veckas tid. Ingen av dem klarade av det och en höjning av studiemedlet är därför helt rätt slutsats.
Kommittén har misslyckats med att ge studenter rimliga villkor vid sjukdom och föräldraskap. Möjligheten till halvtidssjukskrivning är bra men studenter som blir sjuka ska inte själva behöva bekosta upp till 30 dagars sjukdom och ansvaret för rehabiliteringen av studenter måste förtydligas. Studenter med barn kommer med kommitténs förslag att få en sämre situation. Föräldrapenningen (ca 4000 kr) går fortsatt inte att leva på och inget höjt barntillägg samt försämrade möjligheter till tilläggsbidrag tillsammans med försämrade möjligheter till bostadsbidrag kommer att göra läget än värre för studenter som har barn.
Den djupa lågkonjunkturen visar också på behovet av ett ekonomiskt skydd för studenter som avslutat sina studier och letar efter sitt första jobb efter examen. Regeringen måste inse att avskaffandet av studenters möjlighet att få a-kassa efter avslutade studier var fel.
Ytterligare saker i den studiesociala utredningen:
- Studenter som tidigare jobbat och upparbetat en SGI förlorar idag sin SGI om de studerar en dag utan studiemedel. Det är orimligt och kommittén föreslår att den SGI-utredning, som är igång på Socialdepartementet men är försenad, ska förbättra detta och att skydd av SGI ska göras om man studerar inte om man uppbär studiemedel. Det är rätt tänkt men ett reellt förslag är dock ännu inte på bordet.
- Den som först läser en högskoleförberedande utbildning och sedan börjar studera på högskolan får idag lånen som tagits i samband med den förberedande utbildningen avskrivna. Avskrivningen föreslås nu tas bort och ytterligare ett medel för att bredda rekryteringen kan vara på väg bort. Hur kommitténs samlade förslag slår mot breddad rekrytering i högskolan bör granskas ytterligare.
TCO, Tria och SFS har tillsammans också frågat studenter vad de tycker om den studiesociala utredningen.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: studiesocialt
På måndag kl 11 presenterar den studiesociala kommittén sitt betänkande. Flera läckor under arbetets gång gör att vi väntar på en utredning som ska föreslå 400 kr högre studiemedel, en höjning av fribeloppet till 130 000 kr om året och en spärr i studiemedelssystemet som gör att den som inte har klarat att ta en kandidatexamen inom loppet av fyra år inte får rätt till mer studiemedel.
Igår kväll visade Rapport kommittén kommer att föreslå att bostadsbidraget kommer att räknas på ett sätt med som får följden att en student inte får tjäna mer än knappt 1700 kr om året innan bostadsbidraget trappas ned. Det kommer att slå hårt mot studenter som har höga hyror, framför allt i storstäderna, och mot studenter som har barn och därmed är i behov av ett större boende.
Om inte studenter som har barn ska få en sämre situation med utredningens förslag måste andra åtgärder till för att förbättra deras ekonomiska situation. Det får vi hoppas att kommitténs ordförande Roger Tiefensee (C) presenterar på måndag.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, integration
Idag presenterar TCO en ny rapport som granskar möjligheterna på svensk arbetsmarknad för akademiker med utländsk bakgrund och svensk högskoleexamen. Den visar att födelseland inverkar på akademikers möjlighet att få jobb och att få ett välbetalt jobb. Rapporten har författats av docent Lena Schröder och hon drar slutsatsen att diskriminering och brist på resursstarka nätverk gör att inrikes födda akademiker har lättare att få jobb än utrikes födda. DN skriver om rapporten idag.
Fack, arbetagivare och staten behöver göra mer för att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden. Facket bör komma in tidigare i rekryteringsprocessen för att motverka att sökande med utländsk bakgrund sorteras bort. För att utjämna skillnaden i informella kontakter i arbetslivet kan facket satsa på mentorskapsprogram och lobba för att alla studenter inom ramen för sin högskoleutbildning ska ges möjlighet till praktik och andra arbetslivskontakter.
I eftermiddag diskuteras rapporten av bland andra integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, DO Katri Linna och prorektor Uppsala universitet Kerstin Sahlin.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, integration
Jag har tidigare skrivit om att målet för invandrade inte bör vara snabbaste vägen till jobb, utan snabbaste vägen till rätt jobb. En läkare som invandrar till Sverige ska inte uppmanas att så snabbt som möjligt börja jobba som undersköterska eller taxiförare. En välutbildad invandrad ska ges möjlighet att om nödvändigt komplettera sin utbildning och lära sig svenska på den nivå som krävs för att kunna utföra det jobb som hen är utbildad till.
Regeringens förslag om försörjningskrav vid anhöriginvandring har fått mycken kritik från bland annat Barnombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannnen men till det ska läggas att förslaget riskerar leda till ett tryck på den invandrade att ta vilket jobb som helst oavsett utbildning för att så snart som möjligt få återförenas med sin familj. Det bidrar inte till att välutbildade invandrade får en starkare ställning i arbetslivet. Kristdemokraterna verkar ha lystrat till kritiken.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, lågkonjunktur
Idag skriver jag på Newsmill om behovet av satsningar på den högre utbildningen under lågkonjunkturen. Läs här.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: arbetsmarknad, bostadsrätt, högre utbildning, hyresrätt
De massiva ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholm och främst i Stockhomls innerstad rapporterar Metro (sid 12) om idag. Jag träffade nyligen Stockholms universitets studentkår som berättade att en av de vanligaste anledningarna till att antagna studenter till Stockholms universitet tackar nej till sin studieplats är att de inte får tag på en bostad. I Stockholm finns det 12 000 studentbostäder och 80 000 studenter som också är ökande i och med att fler vill studera i lågkonjunkturen. Siffrorna talar i det här fallet sitt tydliga språk. Samma tack, men nej tack kommer vi med stor sannolikhet att få se på arbetsmarknaden om människor som fått jobb i Stockholm inte kommer ha möjlighet att enkelt flytta till Stockholm. Hyresrätterna spelar stor roll för den rörlighet på arbetsmarknaden som vi vill ha.
Postat av Kristina Persdotter
