Allt färre delar utbildningsministerns uppfattning

Etiketter: jan björklund, utbildning

Imorse på P1-morgon var det tydligt att både ansvariga för gymnasieskolans yrkesförberedande program och arbetsgivarna anser att elever på yrkesprogram behöver de teoretiska kunskaper, så som svenska och samhällskunskap, som de idag får på gymnasiet. Och att de inte är betjänta av mindre kunskaper så som kommer att bli fallet i den nya gymansieskolan. Karin Tapper på Teknikföretagen lyfter fram att dessa kunskaper inte bara är viktiga för att kunna gå vidare till högskolan utan att de kunskaperna behövs i jobbet.

På en direkt fråga vet inte utbildningsministern  hur många elever som läser på yrkesförberedande program som går vidare till högskolestudier. Högskoleverkets publikation (sid 22) visar att över tre av tio från de yrkesförberedande programmen går vidare till högskola eller universitet innan de fyllt 26 år. Av kvinnorna går över fyra av tio som genomgått ett yrkesförberedande program vidare till högskolestudier. Det är med andra ord ingen liten grupp.

Men denna grupp kommer inte att ha samma möjligheter framöver då de elever som läser på ett yrkesförberedande program kommer att behöva använda hela sitt individuella val plus läsa ett utökat program för att kunna läsa vidare på högskola eller universitet. Om dessa elever istället väljer att läsa in högskolebehörigheten på Komvux så hamnar de i en urvalsgrupp varifrån det är svårare att komma in på högskola eller universitet jämfört med dem som gått ett studieförberedande program.

Det är detta som enligt utbildningsministern ska göra gymnasieskolan bättre för elever på yrkesförberedande program. Det är allt färre som tror honom.

Så kom då äntligen fler utbildningsplatser

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, utbildning

Så kom äntligen en mycket lovvärd satsning från regeringen: fler utbildningsplatser i Sverige. Fler människor kommer att få möjlighet att studera istället för att vara arbetslösa från och med 2010 inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och högskolan. Det är en bra satsning som tyvärr av valstrategiska skäl kommer allt för sent. Behovet av fler utbildningsplatser var tydligt för flera månader sedan och hade regeringen agerat mer för Sveriges bästa istället för största chans till omval så hade dessa utbildningsplatser redan funnits och människor hade kunnat ägna denna höst till studier istället för att en av tio är arbetslös. Vi visste redan tidigare att vi befann oss i en lågkonjunktur som skulle komma att ge än högre arbetslöshet och därtill visste vi hur stora kullarna som nått högskoleålder var (de föddes ju inte igår) så behovet av fler utbildningsplatser kom inte som en överraskning och reformen kunde ha sjösatts tidigare om vilja funnits.

SvD, DN

Inte bara vinst är dåligt för skolan

Etiketter: skolan, utbildning

Debatten om fristående skolor ska tillåtas gå med vinst som startade med en artikel av Carin Jämtin (S) går vidare. Svaret är självklart nej. Men varför då?

Jo, därför att våra skattepengar ska användas till sitt tänkta syfte. Syftet med pengarna som går till en skola är att alla elever ska uppnå målen i skolan och att alla elever ska lära sig så mycket som bara möjligt utifrån sina förutsättningar.

Sex socialdemokrater skrev ett svar på Jämtins artikel och frågade sig varför det ska vara tillåtet att tjäna pengar på att bygga en skola men inte på att driva en skola. Det kan vid första anblicken kännas som en relevant fråga. Men svaret är att byggbolaget som bygger skolan har vunnit en upphandling och färdigställt en av kommunen specificerad skolbyggnad och därmed är uppdraget slutfört och kan kontrolleras av kommunen (om än fusk med byggande naturligtvis kan förekomma och vara svårt att upptäcka). Om företaget som vunnit upphandlingen med att erbjuda en kombination av bästa kvalitet och lägsta pris ändå kan göra en vinst på byggandet så är det inte problematiskt (så länge det inte finns en byggkartell som håller uppe priserna eller de som byggt skolan erbjudits kollektivavtalsvidriga löner) om uppdraget som är beställt är slutfört.

Men det företag som driver en skola blir inte färdig med sitt uppdrag förrän pengarna är slut. En skola ska, som sagt, se till att alla elever uppnår målen i skolan och att alla elever ska lära sig så mycket som bara möjligt utifrån sina förutsättningar. Det syftet är inte uppnått förrän pengarna är slut. En skola kan alltid bli bättre. Eleverna kan alltid ges bättre förutsättningar att lära sig mer eller utvecklas till mer harmoniska individer.

Men det finns fler problem än att fristående skolor tillåts gå med vinst som inte behöver återinvesteras i verksamheten.

Den enhetliga skolpengen måste avskaffas. Det är inte rättvisa att alla elever och alla skolor får lika mycket pengar. Rättvisa är att alla elever uppnår målen i skolan. Resursfördelningen till alla skolor måste vara behovsstyrd och grunda sig på såväl enskilda elevers behov som strukturella faktorer.

Den fria etableringsrätten för fristående skolor tillsammans med den enhetliga skolpengen leder till att fristående skolor etablerar sig i områden där de kan undervisa elever med goda studieförutsättningar och hög studiemotivation. Det är ju billigare att undervisa sådana elever. Det, tillsammans med besparingar på lärare, lokaler eller material, är det som kan generera vinst till de företag som driver en fristående skola. Intäkterna kan ju inte öka, det är bara utgifterna som kan bli mindre.

Det vi ser är att skillnader i resultat mellan skolor ökar vilket också betyder att skillnaderna mellan eleverna ökar. Samtidigt som de bästa eleverna får bättre betyg når allt fler elever inte målen. Det är skolor i socialt missgynnade områden, områden med hög arbetslöshet, höga ohälsotal, hög andel socialbidragstagare och låg andel högutbildade, som har sämre resultat än skolor som ligger i socialt gynnade områden. Mer än var tionde elev gick i våras ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det orimligt att skattemedel går till företags vinster samtidigt som det i samma skola och/eller kommun finns elever som inte når upp till målen i skolan.

För att motverka skillnader mellan skolors resultat krävs starkare kompensatoriska åtgärder.  Pengar spelar roll, men inte bara mer pengar till skolor som har många elever från socialt missgynnade områden löser problemen. Det är inte bara föräldrar som spelar roll för elevens studieförutsättningar och studiemotivation även hela det sociala sammanhanget spelar roll. Elevsammansättningen på skolan spelar roll för den enskilda elevens resultat. Den ökade boendesegregation har lett till att skolors och därmed elevers resultat skiljer sig allt mer åt. Vi behöver på allvar komma åt den tilltagande boendesegregationen.

Innan vi har kommit till rätta med den allvarliga boendesegregationen så behöver skolan och skolpolitiken inriktas på att skapa mer jämlika förutsättningar för alla elever att nå kunskapsmålen och nå så långt de bara kan utifrån sina förutsättningar. Vi behöver också utveckla verktygen för att skapa studiemotivation hos elever som inte ser poängen med skolan.

Folkpartiet fortsätter att fiska i grumliga vatten

Etiketter: arbetsmarknad, integration, rasism

Folkpartiet försvarar idag återigen sitt förslag om språktest för nya medborgare. De har flera gånger tidigare dammat av detta förslag och kallat det för integrationspolitik och menat att det kommer att minska den etniska segregationen. Kristdemokraterna har dock vid tidigare tillfällen sagt blankt nej och kallar folkpartiets krav för att ”fiska i grumliga vatten”.

För det är inte fokus på mer krav på dem som blir nya medborgare i Sverige som kommer att skapa jämlikhet mellan vita och icke-vita i Sverige. Folkpartiet som ansvarar för integrationspolitiken i regeringen borde inrikta sin kraft på att tillsammans med arbetsmarknadens parter komma åt de rasistiska strukturerna på arbetsmarknaden som utestänger både kort- och långutbildade icke-vita. Det är genom att förändra hur den svenska arbetsmarknaden, den svenska bostadsmarknaden och många fler arenor fungerar som icke-vita kan få samma chanser som den vita delen av befolkningen. Därigenom kan Sverige gå från att vara ett segregerat till att bli ett integrerat samhälle.