Kristina Persdotter bloggar inte längre på Utredarna.nu.

Främlingsfientlighet är inte osvenskt, tyvärr

Jag läser Timbros rapport ”Integrationens utmaningar” som består av fem korta artiklar av Heidi Avellan, Thomas Gür, Sakine Madon, Frida Johansson Metso och Paulina Neuding. Jag hittar några saker som är bra. Thomas Gür och Sakine Madon pekar i sina respektive artiklar på att det krävs generell politik för att minska de skillnader som finns mellan inrikes och utrikes föddas situation i samhället och då behövs inte mer av identitetspolitik utan en förändrad arbetsmarknadspolitik, skolpolitik, sjukvårdspolitik mm. Helt rätt tänkt. Arbetet för människors lika rättigheter och möjligheter bör bedrivas inom ramen för respektive politikområde, och inte på sidan av i projektform.

Ja, det är rätt tänkt förutom att Gür sedan använder integrationspolitiken som murbräcka för det som Timbro brukar propagera för; lägre löner, lägre skatter, lägre bidragsnivåer, en arbetsmarknad utan regler och så. På exakt samma sätt som ungdomar brukar användas som argument för samma sak. Gür skriver också att diskriminering med stor sannolikhet inte är en viktig delförklaring till invandrares ”utanförskap”. Det är okunnigt. Jag skulle kunna ge dig så många källor, men du  får en.

Heidi Avellan tar i sin artikel aktivt avstånd från språktest och prov som krav för medborgarskap. Läs gärna professor Jan Hjärpes artikel om skillnaden mellan demokrati och etnokrati och varför språktest hör hemma i en etnokrati men inte i en demokrati (observera att det är ett worddokument och inte en länk).

Heidi Avellan diskuterar i sin artikel också svenskhet och skriver att främlingsfientlighet idag är osvenskt. Det är förvisso så att toleransen för utrikes födda ökar i Sverige. Enligt SOM-institutet så tyckte 52 procent att ”det finns för många utlänningar i Sverige” 1993, år 2009 hade andelen sjunkit till 36 procent. 1993 instämde 25 procent i att ”jag skulle inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen”, 2009 hade andelen minskat till 12 procent.

Men tyvärr Avellan, främlingsfientlighet är idag inte osvenskt. Vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen och i en stor majoritet av alla kommuner och landsting. Rasim, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering är tyvärr en del av det svenska samhället. Och motarbetas inte bäst genom att ses som osvenskt, som en anomali i det svenska samhället, utan bäst genom ett strukturerat och aktivt arbete för förändring.

Fler inlägg från Kristina Persdotter

När du publicerar en kommentar ombeds du att uppge din e-postadress. Denna uppgift blir inte offentlig.

  • Robin

    Bra!

  • Niclas Kuoppa

    Förutomo SOM ger även Mångfaldsbarometern 2010 intressanta data om hur svenskar ser på folk från andra länder och kulturer.
    http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/uu/document/view/maangfaldsbarometern2010-9296

    ”Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de
    hade mycket eller ganska goda erfarenheter, året 2007 var det 62,9% och sedan ökar andelen något för åren 2008 och 2009 till 67,4%. Andelen
    med goda erfarenheter för året 2010 är också 67%.”

    Detta ger visst stöd för den av t ex Robert Putnam kritiserade kontaktteorin, dvs att ökad kontakt mellan människor ökar den ömsesidiga tilliten och samarbetet mer än vad det orsakar konflikt.

    Men detta kan bero på vilka grupper av invandrare det handlar om då svenskars attityder till invandrare varierar beroende vilka grupper det handlar om:

    ””Det finns grupper av invandrare
    som inte klarar av att integreras i vår kultur”. 64,0% instämde med påståendet år 2005 och andelen ökade till 69,3% år 2006, minskade något
    till 66,9% år 2007 för att sedan fortsätta att minska något till 65,6% år 2008 och 64,1% år 2009. En tolkning är att majoriteten av det svenska folket tycker att vissa invandrargrupper kommer inte att kunna integreras till det svenska samhället.”

  • http://www.folkrorelser.nu Jan Wiklund

    Niclas: Det är inte så konstigt att man svarar så. Det finns ju också vissa grupper infödda svenskar som inte klarar av att integreras – kriminella, alkoholister etc etc. Vad skulle förändras bara för att de är födda i t.ex. Bulgarien?

  • Niclas Kuoppa

    Med vissa grupper av invandrare avses från vilka länder de kommer ifrån, inte inomnationella grupper. Det är intressant att svenskars syn på invandrare varierar med varifrån de kommer och också varför det är så. Det vore också intressant att veta om invandrarnas härkomst spelade någon roll i arbetslivet och andra former av närmare kontakter.

blog comments powered by Disqus

Fler inlägg från Utredarna

Göran Zettergren

Kejsarens nya kläder

Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin årsrapport där man bland annat bekräftade att det av alliansregeringen införda jobbskatteavdraget ”kan ha en betydande effekt på sysselsättningen” men att man inte hittade något ... Läs mer

Våra utredare