Studieavgifter införs för utländska studenter i Sverige

Etiketter: högre utbildning, studieavgifter

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz presenterade idag propositionen om avgifter för utländska studenter. Studenter som kommer utanför EES-området och som inte delar i ett utbytesprogram ska från och med höstterminen 2011 betala för sin högskoleutbildning. 90 miljoner kronor avsätts för stipendier.

TCO har i Globaliseringsrådet lyft detta som en önskvärd reform. Trenden visar på en kraftig uppgång av antalet internationella studenter. Idag finns runt tre miljoner internationella studenter i världen och antalet väntas växa till åtta miljoner 2025. Det finns således en expanderande internationell utbildningsmarknad. För att globaliseringen och den förändrade internationella arbetsfördelningen ska fortsätta att gynna Sverige måste vi ständigt fundera på nya sektorer och tjänster att utveckla där Sverige har förutsättningar att vara konkurrenskraftigt. Den högre utbildningen är en sektor där Sverige har möjlighet att bli internationellt konkurrenskraftigt vilket skulle ge möjlighet till fler välkvalificerade arbetstillfällen i Sverige.  

USA attraherar flest internationella studenter men tappar marknadsandelar till länder som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Australien vilka satsar på att profilera sina universitet och högskolor. Sverige har flera fördelar som skulle kunna utvecklas och locka internationella studenter till Sverige:  

• Sverige har ett starkt utbildningsväsende med högkvalitativ högre utbildning och lärosäten som inom vissa områden är internationellt välkända.
• Sverige ligger långt framme inom fler områden såsom biovetenskap, materialteknik, klimatforskning, miljöteknik, folkhälsomedicin, design och informationsteknik.
• Sverige har därtill andra fördelar som kan attrahera studenter som möjlighet till rika naturupplevelser, många pratar bra engelska och många utbildningar ges på engelska, hög levnadsstandard och en internationellt sett intressant välfärdsstat både att leva i och studera.

För att Sverige ska lyckas attrahera internationella studenter krävs dock en del förändringar såsom förstärkning av utbildningarnas internationella profil, satsningar på sociala insatser för internationella studenter och marknadsföring.

Om det skulle visa sig att studieavgifter för utländska studenter, efter en väntad nedgång i antal på kort sikt, leder till oönskat få utländska studenter på längre sikt måste naturligtvis reformen omprövas. Detsamma gäller om reformen leder till andra kvalitets- eller incitamentsproblem såsom att kraven på utländska studenter skulle sänkas när lärosätet är i behov av deras avgifter.

Många arbetsplatser ska inte främja lika rättigheter och möjligheter

Etiketter: diskriminering, integration, jämställdhet

Idag presenteras utredningen om aktiva åtgärder. Det är positivt att utredningen föreslår en breddning av de aktiva åtgärderna till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Vad gäller aktiva åtgärder för diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning så innebär ett tydligt krav på program med ett strukturerat och målinriktat arbete också en förbättring.

Men det förmår på intet sätt väga upp de tydliga steg tillbaka som utredningen föreslår i övrigt. Unionens ordförande Cecilia Fahlberg skriver idag insiktsfullt i Dagens Industri om problemen med förslaget som innebär att en majoritet av arbetsplatserna inte kommer behöva bedriva något arbete alls för att främja lika rättigher och möjligheter i arbetslivet vad gäller rekrytering, arbetsförhållanden och lön, och att lönekartläggning bara ska göras var tredje år trots att de årliga lönekartläggningarna varit ett effektivt verktyg för att komma åt osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor.

TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär har deltagit som expert i utredningen och kritiserar också flera delar av förslaget och vill istället se att de lagstiftade aktiva åtgärderna för arbetslivet beaktar partsmodellen: I den svenska modellen utförs den viktiga utvecklingen av normarbetet i övervägande utsträckning av arbetsmarknadens parter. Arbetet sker inom ramen för medbestämmandelag med förhandlingar och kollektivavtal och med andra arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regelverk som kompletterande stöd och grund. Vill man som lagstiftare ställa sig bakom denna modell som kombinerar ett bra och effektivt förebyggande diskrimineringsskydd för arbetstagare med kollektivavtalets flexibilitet bör man se till att lagstiftningen skapar incitament för kollektivavtal. Lagens aktiva åtgärder bör göras semidispositiva för att möjliggöra för parterna att på central nivå anpssa lagens krav till den aktuella branschen genom tvingande kollektivavtal. Dagens samverkansregel bör också skadeståndssanktioneras för arbetsgivarens del då det är ett problem när arbetsgivare vägrar att samverka med de anställdas företrädare.

Nära till en högskola avgörande för studier

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, social snedrekrytering

Högskoleverket presenterar idag siffror över regionala skillnader i hur många unga som påbörjar högskolestudier.  I vissa kommuner har tre fjärdedelar av ungdomarna börjat en högskoleutbildning vid 24 års ålder. I andra kommuner är motsvarande andel bara en fjärdedel.

Läses denna rapport tillsammans med nationalekonomen Susanna Holzers aktuell avhandling, i vilken hon kartlagt effekterna av de senaste årtiondenas högskolepolitik, så kan slutsatsen dras att skillnaderna mellan kommuner, liksom skillnader mellan socialgrupper, hade varit än större om statsmakterna under 1990-talet inte satsat ansenliga resurser på tillväxt i hela högskolesystemet.

Holzer visar att närheten till en högskola gör att allt fler från icke-akademiska hem studerar vid det närliggande lärosätet, men (och detta är mycket intressant) också vid andra högskolor. Ett starkt vägande skäl till 1990-talets satsning på högskolesektorn var att man ville öka rekryteringen till högskolan från andra socialgrupper än dem som traditionellt sökte sig till högre studier. Den politiken har lyckats då rekryteringen till högre studier har breddats. Det har skett en häftig ökning av studenter med föräldrar som bara har gymnasiebakgrund, gruppens sannolikhet att studera har dubblerats på 25 år.

Effekten kommer enligt Holzers av att de fått tillgång till en högskola i närheten där de bor. Fler ungdomar utan akademisk bakgrund börjar nämligen studera om det finns en högskola i närheten. Och har man väl kommit över tröskeln att studier är ett naturligt val så kan man lika gärna välja att flytta och studera på ett lärosäte längre bort. Den geografiska närheten till högskolan ökar alltså den sociala närheten till högskolestudier och då inte bara på den lokala högskolan utan generellt.

Högskolorna har således inte bara en viktig roll för regionens utveckling och tillväxt utan också för målet om att bredda rekryteringen till högre studier.