Saco om överutbildning. Det börjar bli tjatigt.
Saco anordnade igår återigen ett seminarium om överutbildning. Jag, min vana trogen, var där. Saco, sin vana trogen, förde fram att andelen överutbildade är mycket hög. (Saco brukar hävda att andelen överutbildade är mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla arbetstagare, här och här.) Och jag visade återigen, min vana trogen, att det inte stämmer. Det börjar bli tjatigt. För oss båda tror jag.
Sacos inbjudna föredragshållare, professor emirita Inga Persson, hänvisade till en studie av Johansson & Katz som kommer till slutsatsen att 30 procent av alla arbetstagare är överutbildade.
- Då ska man veta att 70 procent av dem som klassificeras som överutbildade i denna studie har en gymnasieutbildning som högsta utbildning.
- Att beräkningen av andelen överutbildade i denna studie bygger på en yrkesklassificering (SEI) som publicerades 1982 och reviderades marginellt 1984. Det finns en nyare yrkesklassificering (SSYK) från 1997 och när den används av t ex Grannas & Oscarsson så kommer de till slutsatsen att andelen överutbildade i Sverige är nio procent och knappt sju procent om de gymnasieutbildade räknas bort.
- Att den självskattning som görs i Levnadsnivåundersökningen 2000 visar att endast 4 procent anser sig vara mycket överkvalificerade för sitt jobb och 15 procent något överkvalificerade för sitt jobb (gymnasieutbildade ej borträknade).
- Att OECDs studie av andelen överutbildade i Sverige visar att cirka 6 procent av de inrikes födda och cirka 16 procent av de utrikes födda kan betecknas som överutbildade (gymnasieutbildade ej borträknade).
- Och att SCBs studie visar att bland de högskoleexaminerade, så kort tid som tre år efter examen, uppger endast nio procent att de inte har ett jobb som motsvarar deras utbildning eller som de är underutbildade för. (Att Svenskt Näringsliv i dagarna basunerar ut att att endast sex av tio studenter får kvalificerade jobb ett år efter examen beror på de valt att klassificera alla som tagit ut examen på grundnivå och därefter väljer att studera vidare på avancerad nivå som att de inte fått ett kvalificerat jobb, samt på att de valt att ta bort alla studenter som utbildar sig till legitimationsyrken såsom läkare, sjuksköterska, polis men också alla lärare ur sin undersökning. Oklart varför.) Skillnaden i resultat illustrerar dock att det är viktigt att förstå att beroende på utbildningsinriktning är det olika svårt som nyutexaminerad att etablera sig på arbetsmarknaden.
Men min poäng är att det spelar roll för framtida politikskapande om vi tror att andelen överutbildade på den svenska arbetsmarknaden totalt sett är 30 eller 7 procent. Det är stor skillnad och föranleder skilda politiska förslag. Diskussionen om utbildning och arbetsmarknad måste föras med bra underlag. Läs TCOs rapport Myten om överutbildning.
Jag har under ett bra tag följt debatten om överutbildning och skrivit om det tidigare här, här, här och här.
