Rätt etableringsstatistik, för studenternas skull

Nu på morgonen landar i min inbox ett nyhetsbrev från Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO). SSCO gör ett riktigt bra jobb, inte minst med att lyfta bostadsfrågorna för Stockholms studenter och hur detta kommer att försämra Stockholms framtida möjligheter. Men i nyhetsbrevet som kom idag, och på SSCOs blogg, refererar SSCO till Svenskt Näringslivs siffror att endast sex av tio nyutexaminerade studenter fick ett kvalifierat jobb inom tolv månader efter examen 2010. Problemet är att Svenskt Näringslivs undersökning inte är så gedigen. Det finns två mycket allvarliga problem med Svenskt Näringslivs undersökning som gör att resultaten bör tas med flera nypor salt och inte spridas vidare som en sanning: 

1. Svenskt Näringsliv har valt att klassificera alla som tagit ut examen på grundnivå och därefter väljer att studera vidare på avancerad nivå som att de inte fått ett kvalificerat jobb efter sin examen.

2. Svenskt Näringsliv har valt att ta bort alla studenter som utbildar sig till legitimationsyrken såsom läkare och sjuksköterska men också alla lärare ur sin undersökning.

En betydligt mer gedigen undersökning av hur det går för alla studenter efter examen är den som Högskoleverket gör, läs istället den. Den visar att av de som examinerades 2006/07 så hade nästan alla, 97 procent, haft ett jobb under hela eller en del av året och 80 procent var etablerade på arbetsmarknaden 1—1,5 år efter examen. De allra flesta av dessa hade ett yrke med krav på högskoleutbildning. Totalt 75 procent av de examinerade var etablerade i ett yrke som kräver högskoleutbildning. Undersökningen visar också att det finns mycket stora skillnader mellan olika utbildningar. Ingenjörer, läkare, tandläkare, veterinärer, psykoterapeuter, specialpedagoger, yrkeslärare och specialistsjuksköterskor uppvisade mycket höga etableringssiffror medan examinerade med kandidat- och magisterexamina inom områdena humaniora och teologi, naturvetenskap och konstnärligt område hade det betydligt svårare att etablera sig i arbetslivet.

Varför är det då viktigt att få rätt på siffrorna? Ja, inte minst för att det sprider stor oro hos studenterna om de har en felaktig bild av hur svårt det är att få ett bra jobb efter studierna. När jag själv pluggade var många omkring mig rädda för att inte få något bra jobb efter examen och när jag träffar studenter idag verkar det vara än värre. Denna oro förstör studietiden. Studenter bör veta när det gör sitt utbildningsval hur de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut för de utbildningar de väljer emellan. Inte minst för deras skull måste siffrorna stämma.

  • bobby d

    Hej

    Vad menas med att ett yrke ”kräver högskoleutbildning”? Det finns ju många jobb där en stor majoritet har en sådan utbildning, utan att det för den skull är ett absolut krav. Om t.ex. 90% med ett visst yrke har högskoleutbildning, är det då tillräckligt för att räknas som att sådan utbildning är ett krav?