Jag stör mig på Ella Bohlin

Etiketter: anställningsskydd, arbetsrätt, arbetstidsdirektiv, arbetstidsreglering, Ella Bohlin, EU-val, LAS, marknad

Jag har gjort det en tid, men tänkt att jag inte skall dissa nån i onödan. Men gårdagens EU-debatt fick bägaren att rinna över. Ella Bohlin säger att EU inte lägga sig i folks arbetstider och bestämma att man skall jobba 38 timmar. För det första har EU bestämt att arbetstiden får vara max 48 timmar i veckan, inte 38 som Bohlin påstår. Dessutom godkänner EU att den genomsnittberäknas vilket gör det lagligt för arbetsgivaren att lägga ut en veckoarbetstid 78 timmar. För det andra har EU hittills varit mest marknadsintegration. Det är självklart att när arbetsmarknader olika länder integreras så måste det till några gemensamma minimiregler, i detta fall avseende veckoarbetstid. Annars blir EU bara marknad och kommer att sakna en social dimension.

I en DN-intervju härförleden noterar jag att Ella Bohlin inte längre anser att LAS skall avskaffas eller att vi skall ha lagstiftade minimilöner i Sverige. Det tyckte hon som ordförande i KDU. Även om jag delar hennes nya uppfattning, undrar jag vad som i sak har ändrats på arbetsmarknaden, för att Bohlin skall komma till denna nya ståndpunkt? Svaret är inget, bara att hon blivit kandidat till EU-parlamentet och måste sansa sig. En sådan kovändning i en viktig fråga skapar inte tillit och respekt hos mig. Det gör heller inte hennes ståndpunkt i den gamla frågan om tro och vetande. I samma DN-intervju säger Bohlin, med bakgrund hos LIvets Ord, att “Skapelseberättelsen(..) hör hemma i religionsundervisning. På naturvetenskapen håller vi oss till det som är forskning och vetenskap”. Hallå Ella, all kunskap som förmedlas i skolor skall stå på vetenskaplig grund, så även religionsundervisningen.

Jag kommer inte att kryssa Ella Bohlin i morgondagens EU-val och uppmanar heller ingen att göra det.

Ljus i tunneln, men det kan släckas snart

Etiketter:

Arbetsförmedlingens legendariske prognosmakare Tord Strannefors rapporterar om ljus i tunneln. Ekonomiska indikatorer som Barometerindikatorn, hushållens förtroendeindikator samt inköpschefsindex bottnar nu och kan komma att vända uppåt efter sommaren. Men tyvärr gäller fortsatt mörker på arbetsmarknaden. Vi får vänta till 2011 eller 2012 innan någon klar förbättring kan skönjas. Till råga på allt kan kreditförluster i Baltikum komma att släcka ljuset i tunneln.

Det betyder att kravet på en mer aktiv finanspolitik från regeringens sida kvarstår. Men det betyder också att vi måste utforma en arbetsmarknadspolitik som tar sikte på en återhämtning på arbetsmarknaden om några år. Denna gång får vi inte låta människor slåss ut permanent från arbetsmarknaden, såsom skedde efter 1990-talskrisen. Vi kan inte räkna med att alla jobb som nu försvinner kommer tillbaka med samma form och innehåll som tidigare. Strukturförändringar kommer att ske under krisen. Arbetsförmedlingen måste nu samverka med myndigheter som är ansvariga för utbildning och kompetensutveckling, i syfte att gradera upp de arbetslösas kompetens och kunnande så att de står redo att ta de nya jobb som kommer att växa till efter krisen. Regeringens hittillsvarande arbetsmarknadspolitik, som i slutändan bygger på lägre ersättningsnivåer och lägre löner, gör bara ont värre. En uppluckring av arbetsrätt innebär heller ingen förbättring totalt sett.