Mikael Dubois

Akademikers arbetsliv – allt mer som en dans på rosor?

Göran Arrius och SACO skriver på Aftonbladet debatt om att akademiker i allt högre utsträckning möter ett arbetsliv fullt med stress, högra krav och förväntningar på att alltid stå till arbetsgivares och kunders förfogande samtidigt som resurserna i arbetet och därmed möjligheter att göra ett bra jobb minskar (länk till den underliggande rapporten från SACO finns här). Det är därför dags att krossa myten om att de välutbildade har en priviligierad situation på arbetsmarknaden skriver Arrius. Och detta kan TCO fullt instämma i – akademikers arbetsliv kanske är som en dans på rosor. Fint som idé men fullt av törnen och vassa taggar för de som dansar.

TCO och TCO-förbunden har i en rad rapporter undersökt situationen för tjänstemännen i olika delar av arbetslivet. Den bild som träder fram stämmer väl överens med den bild som SACO ger i sin debattartikel.

I rapporten Friskt jobbat – allt att vinna undersöker TCO tjänstemännens arbetsförhållanden. Även om de flesta är nöjda med sitt arbete och finner det meningsfullt, är det 42 procent av de kvinnliga tjänstemännen som har ett så kallat anspänt arbete med höga krav och låg kontroll och 23 procent av de manliga tjänstemännen. Sett till sektor är förekomst av anspänt arbete högst inom landstingen (56 procent) och inom kommunal sektor (42 procent).

Vi har också undersökt hur förekomst av anspänt arbete förhåller sig till utbildningsnivå för män och kvinnor. Som diagrammet nedan visar är förekomst av anspänt arbete särskilt hög för kvinnor med högskoleutbildning – närmare 50 procent av kvinnorna med högskoleutbildning hade också ett anspänt arbete. Men även bland männen är de med högskoleutbildning i högre utsträckning utsatta för anspänt arbete.

anspänning

SACOs resultat stämmer här väl med den bild som träder fram i TCOs rapport om tjänstemännens arbetsförhållanden. Som SACO visar i sin rapport är det främst bland kvinnliga akademiker som sjukfrånvaron ökar, och från TCOs rapport kan vi se att en mycket stor andel av kvinnorna med högskoleutbildning som har ett anspänt arbete. Att sjukfrånvaron kan vara hög inom yrkesområden med en hög andel kvinnliga akademiker bekräftas också i rapporten Sjukt stressigt – arbetsmiljön i välfärden måste förbättras från Vision.  TCOs rapport visar också att en mycket stor andel – hela 90 procent av både män och kvinnor – inte får hjälp att prioritera mellan arbetsuppgifter när tiden och resurserna inte räcker till. Och omkring 35 procent av både kvinnorna och männen får dåligt stöd från sin arbetsgivare.

SACO tar upp i sin debattartikel upp att psykisk ohälsa nu är den främsta sjukskrivningsorsaken bland deras medlemmar. Hälften av akademikerna är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, och sjukfrånvaron bland akademiker har ökat kraftigast.

Även detta stämmer väl med TCOs rapporter. I rapporten Trampolin eller kvicksand – En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen visar TCO att omkring 30 procent av tjänstemännen är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Ytterligare analyser visar också att av 20 procent som anger att deras sjukskrivning har orsakats av en arbetsskada och därmed är relaterad till deras arbete, har över hälften blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Det finns med andra ord en tydlig koppling mellan arbete och psykisk ohälsa för tjänstemännen.

SACO lyfter fram en rad åtgärder för att komma tillrätta med problemen i akademikernas arbetsliv, som att i högre utsträckning lita på akademikers och yrkesutövares professionalitet och kompetens att själva styra sitt arbete och stärka chefers kunskap om psykisk ohälsa och arbetsmiljö. SACO lyfter också fram betydelsen av att på arbetsplatsen komma överens om i vilken utsträckning de anställa ska vara tillgängliga för arbetsgivaren utanför ordinarie arbetstid. Detta är något som bland annat Unionen länge har drivit i form av mail- och mobilpolicys.

TCO har i flera sammanhang lyft fram betydelsen av att stärka det förebyggande arbetet – bland annat genom att vara starkt drivande i Arbetsmiljöverkets arbete med att ta fram föreskrifter kring Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), som syftar till att motverka anspänt arbete och ohälsosam arbetsbelastning (TCO och TCO-förbunden har också tagit fram en vägledning till dessa föreskrifter, som ni hittar här).

En del i detta är också tillgång till en företagshälsovård som arbetar förebyggande också med organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer. Tyvärr visar TCOs undersökning att det främst är de som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa som inte har varit i kontakt med företagshälsovården innan sin sjukskrivning fast de skulle ha behövt det. 40 procent av de som blev sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa hade inte varit i kontakt med företagshälsovården innan sin sjukskrivning fast de hade behövt det. Att stärka företagshälsovården som en resurs i det förebyggande arbetet, och främst när det gäller att förebygga psykisk ohälsa, är en prioriterad åtgärd för att förhindra att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan fortsätter att öka.

Den allmänna bilden är nog att vara akademiker i arbetslivet är att endast vara priviligierad – intressanta arbetsuppgifter, stor frihet att själv bestämma innehållet och strukturen på sitt arbete och hög lön. Och även om många tjänstemän och akademiker trivs i sitt arbete och har meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter, är denna bild ändå missvisande. Som har visats möter många akademiker ett arbetsliv där de har höga krav på kvalitet och arbetsprestation och att vara tillgänglig, samtidigt som de saknar resurser och stöd i att prioritera mellan arbetsuppgifter. Många drabbas också av psykisk ohälsa på grund av sitt arbete, och många av de som drabbas av psykisk ohälsa på grund av sitt arbete hade behövt förebyggande insatser. Att dansa på rosor är en idé som ger fina bilder i huvudet – precis som akademikers arbetsliv – men en dans på rosor ger stickor och sår och många akademiker blir sjuka av sitt arbetsliv. Det är bra att detta uppmärksammas!