Per Hilmersson

Keep calm and värna arbetstagarnas rättigheter!

Som bekant röstade en majoritet av de brittiska väljarna den 23 juni förra året för att Storbritannien ska lämna Europeiska unionen. Ett år efteråt kan utträdesförhandlingarna inledas. Båda parter tar nu fram sina förhandlingsbud. På måndag, den 22 maj, ska EU:s ministerråd anta EU-kommissionens förhandlingsdirektiv. Prioritering ges bland annat till medborgarnas rättigheter, men hur är det med rättigheter och skydd på brittiska arbetsplatser? Företrädare för den brittiska regeringen har hotat med att om inget avtal om den fortsatta relationen med EU kommer till stånd så kommer Storbritannien konkurrera med låga skatter och låga standarder.

Mycket står på spel, inte minst situationen för de EU-medborgare som idag bor och arbetar i Storbritannien och de britter som bor och arbetar i andra EU-länder. Men även om, och i så fall hur, den framtida relationen med Storbritannien kan säkerställa goda villkor för arbetstagare i landet och därmed främja en sund konkurrens i förhållande till EU. TCOs budskap till förhandlingsparterna är: Keep calm and värna arbetstagarnas rättigheter!

TCO hade önskat att Storbritannien valt att stanna kvar som EU-medlem. Det brittiska EU-medlemskapet har varit viktigt för Sveriges ekonomi och politiska möjligheter att utveckla unionen till ett effektivare samarbete som genererar tillväxt och jobb. TCO uppmanade därför direkt efter folkomröstningen den svenska regeringen att verka för fortsatt goda och nära relationer mellan EU och Storbritannien, inte minst för att säkerställa svenska intressen. Vi ansåg att detta bäst skulle tillgodoses genom att britterna så långt som möjligt även i framtiden är en del av EU:s inre marknad, med öppna gränser, fri rörlighet och frihandel, men även med de åtaganden som följer av detta. Den brittiska regeringen har dock sedan dess varit tydlig med att man vill begränsa inflödet av arbetskraft från resten av EU. Det omöjliggör ett framtida deltagande i den inre marknaden, vilket premiärminister Theresa May numera har erkänt. Både den svenska regeringen och TCO har beklagat detta, men alternativet vore förödande. Arbetskraftens fria rörlighet är en grundbult i EU-samarbetet och om Storbritannien tillåts ”plocka russinen ur kakan” finns en risk att nuvarande och kommande EU-länder, eller handelspartners, kräver liknande lösningar.

Efter lång väntan och inrikespolitiskt rabalder notifierade premiärminister May den 29 mars i år Europeiska rådet att Storbritannien vill lämna EU. Vid Europeiska rådets möte den 29 april drog ledarna för ”EU-27” (alla medlemsländer förutom Storbritannien) upp riktlinjerna för ”skilsmässoförhandlingarna”. Förhandlingarna ska nu pågå i två år, det vill säga fram till och med den 29 mars 2019 (om inte Europeiska rådet med enhällighet beslutar att förlänga förhandlingsperioden). Därefter är ”brexit” ett faktum och Storbritannien blir ett tredjeland. Det återstår att se hur och när förhandlingarna om livet efter brexit kommer att ske samt om övergångsarrangemang kommer att fastställas. Det hänger på de framsteg som görs i förhandlingarna.

På grundval av Europeiska rådets riktlinjer presenterade EU-kommissionen den 3 maj en rekommendation till rådsbeslut om bemyndigande för kommissionen att inleda utträdesförhandlingarna, inklusive rekommendation till detaljerade förhandlingsdirektiv. Kommissionens rekommendation väntas antas av Allmänna rådet nu på måndag. Därefter står Bryssel redo att inleda förhandlingarna med London. Men dessförinnan ska parlamentsvalet i Storbritannien äga rum, den 8 juni.

Enligt riktlinjerna och de föreslagna förhandlingsdirektiven kommer EU:s övergripande mål i utträdesförhandlingarna vara att värna unionens, medlemsstaternas, medborgarnas och företagens intressen. En av huvudprioriteringarna är medborgarnas rättigheter. Redan i riktlinjernas inledning varnar Europeiska rådet för att ”medborgare som har inrättat sina liv på grundval av de rättigheter som är kopplade till Förenade kungarikets EU-medlemskap kan nu komma att förlora dessa”. Detta är en viktig fråga som bör lösas så tidigt som möjligt efter det att förhandlingarna har inletts.

TCO har, tillsammans med brittiska TUC och Europafacket, sedan i höstas drivit frågan om ”the right to remain”, det vill säga EU-medborgares rätt att stanna i Storbritannien för att bo och arbeta i landet även efter brexit, och för brittiska medborgares fortsatta rätt att bo och arbeta i EU. Vårt krav har varit att denna rätt ska garanteras innan förhandlingarna inleds för att undvika att berörda medborgare används som brickor i förhandlingsspelet. Kravet har fått visst gehör och Europeiska rådets riktlinjer och de föreslagna direktiven ger frågan främsta prioritet i den första etappen i förhandlingarna.

Ett annat centralt fackligt krav inför förhandlingarna handlar om arbetstagarnas rättigheter. Oavsett vilket avtal som kommer att gälla mellan Storbritannien och EU efter brexit bör det finnas rättsliga garantier om att brittiska arbetstagares rättigheter och skydd ska ligga på samma (minimi)nivå som för EU-arbetstagare. Och naturligtvis får inte fackliga fri- och rättigheter undermineras av ett sådant avtal.

Den brittiska fackliga centralorganisationen TUC publicerade den 5 maj en studie som varnar för att arbetsvillkoren för arbetstagare i Storbritannien, men även i EU, riskerar att urholkas efter brexit eftersom viktiga EU-regler inte längre per automatik skulle vara tillämpliga i Storbritannien och framtida regleringar skulle riskera att inte komma britterna till del. Det gäller bland annat EU-minimiregler om icke-diskriminering, arbetstider, information och samråd samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Inför det brittiska parlamentsvalet kampanjar därför TUC för att alla partier ska stå upp för arbetstagarnas rättigheter efter brexit, att nu gällande EU-rätt ska införlivas i brittisk lag samt att Storbritannien även i framtiden ska hålla samma nivå för arbetstagarskyddet som EU gör. Brittiska Tories har lovat att dagens EU-regler ska fortsatt gälla efter brexit. Labourpartiet har gått längre och sagt sig villiga att introducera en mekanism i brittisk rätt för att tillförsäkra att arbetstagares rättigheter i Storbritannien ska gå i takt med EU-rätten i framtiden.

TCO stöttar våra brittiska kollegor i deras kamp för rättigheterna för sina medlemmar. Detta ligger inte bara i de brittiska arbetstagarnas intresse, utan även för arbetstagarna i Sverige och övriga EU. Om Storbritannien utvecklas till ett land med låga löner och dåliga arbetsvillkor så kan det drabba även oss. Det blir en oschysst konkurrens som kan öka ojämlikheten i EU. Storbritannien är dessutom en populär arbetsmarknad för svenskar. Vi vill inte att de ska behöva arbeta på en marknad utan fullgott skydd och tillräckliga löner och villkor.

Inför Europeiska rådets möte den 29 april uppmanade därför TCO, tillsammans med LO och Saco, den svenska regeringen att verka för åtgärder för att ett brittiskt EU-utträde inte ska leda till en urholkning av fri- och rättigheter för arbetstagarna och dess fackliga organisationer. Det är välkommet att riktlinjerna som antogs på mötet innehåller en skrivning om att ett eventuellt framtida frihandelsavtal med Storbritannien måste säkerställa lika villkor och ”innehålla skyddsklausuler mot illojala konkurrensfördelar som följer av bland annat sociala åtgärder och skatte-, miljö- och regleringsåtgärder och motsvarande praxis” (punkt 20 i riktlinjerna). Det hade dock varit önskvärt med ett förtydligande om att detta även innebär fortsatt efterlevnad av de standarder som anges i EU:s lagstiftning på det socialpolitiska området, inbegripet arbetstagarnas rättigheter och berättiganden.

I kommissionens förslag till förhandlingsdirektiv listas vilka medborgerliga rättigheter som EU-27 kommer att söka garantier för i förhandlingarna med den brittiska regeringen, nämligen uppehållsrätt, tillgång till sjukvård, utbildning, trygghetssystem och arbetsmarknaden (punkterna 21 och 22 i direktivförslaget). Men det står inget om rättigheter och skydd på arbetsplatsen. I framtida förhandlingar om ett frihandelsavtal kommer EU säkerligen ställa krav på EU-standarder vad gäller brittiska varor som ska säljas på den inre marknaden. Men då bör även krav ställas på EU-liknande standarder vad gäller rättigheter och skydd för de arbetstagare som producerar dessa varor. Dessutom kan åtnjutandet av rättigheter kopplade till uppehållsrätten undermineras om inte Storbritannien upprätthåller åtminstone en EU-miniminivå för arbetstagarna i landet. Detta bör inte bara tydliggöras i ett eventuellt framtida frihandelsavtal med Storbritannien, utan redan i utträdesavtalet.

TCO vill att Storbritannien ska ha en så bra och nära relation till EU som möjligt efter brexit, en relation som värnar svenska handelsintressen och möjligheter för svensk och brittisk arbetskraft att röra sig så fritt som möjligt över gränserna. Det förutsätter gemensamma spelregler och ett gemensamt golv av rättigheter och skydd för arbetstagarna. Annars riskerar vi en osund konkurrens med ”kapplöpning mot botten”, vilket varken EU eller Storbritannien är betjänta av.