Roger Mörtvik

Hur jobbskatteavdraget skapar jobb

Lyssnade på telefonväkteriet i P1 med Anders Borg i måndags om budgeten. Han hade märkligt svårt att förklara hur jobbskatteavdraget skulle skapa fler jobb och varför det var en bra åtgärd att genomföra med massarbetslöshet. Svaret levererade istället Lars Calmfors i studio 1 idag (alltså den 22 september).

Den viktigaste mekanismen som förklarar att jobbskatteavdaget ska ge fler jobb är enligt Calmfors väldigt tydlig: ”Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulla göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven.” ”…Lönerna kommer att utvecklas i långsammare takt…” sa han vidare.

Lägger man till detta att även försämringen av a-kassan och rekordhöjningen av a-kasseavgiften ska ge fler jobb enligt exakt samma mekanism, blir jobbpolitikens innersta syfte tydlig. Jobben ska skapas genom att de som är arbetslösa ska sänka sina löneanspråk – det som ekonomer kallar för reservationslönen – och genom att facken ska tuktas så att de inte förmår höja lönerna i högkonjunktur och inte orkar stå emot i lågkonjunktur.

Det är bra att åtminstone Lars Calmfors gör detta tydligt. Problemet är bara att hela idén vilar på en betänkligt lös vetenskaplig grund. De ekonomer som förespråkar denna metod hänvisar ofta till gamla studier från hur effekterna har blivit i Storbritannien eller USA – ofta med sekelgamla studier som grund. Och utan att ifrågasätta om det överhuvudtaget är rimligt att rakt av översätta effekter av studier i länder med diametralt olika samhällssystem och arbetsmarknadsmodeller. Och då har man heller inte tagit hänsyn till att de nordiska länder som har gjort det motsatta till det som ekonomerna har rekommenderat har lyckats bättre än de länder som följt rekommendationerna.

Det finns dock ekonomer som ifrågasätter om det är rimligt att göra policyrekommendationer utifrån forskning som skett i länder med helt annorlunda institutionella system. Och sådana som med tung argument ifrågasätter de studier som rekommendationerna vilar på.

Det går helt enkelt inte att isolera effektern av en policyförändring utan att se hur den också i sin tur påverkar andra faktorer, som t.ex. graden av samordnade löneförhandlingar, parternas ansvar, utbildningspremie, produktiviteten i arbetslivet etc. Forskningen ger helt enkelt inga belägg för att det som har haft effekt i USA på 70-talet för vissa grupper av yrkesverksamma också har samma effekt i Sverige på 2000-talet.

  • http://www.alba.nu/motvallsbloggen/ Kerstin

    Jag är tvärsäker på att det bara fnns ett skäl för arbetsgvare och företag att anställa folk, att det går att sälja företagets produkter. Företagen anställer aldrg folk som ren välgörenhet. I varje fall har jag aldrg sett något sådant.
    De torde nte kunna sälja mer, statstskt sett, om folk får mndre pengar att köpa deras produkter för, vlket det får med lägre löner.

  • lasse

    Av jobbskattesänknng går det mesta tll de som redan tjänar mer än de konsumerar, en mndre del tll de som prncp konsumerar det mesta av tllgänglg köpkraft. Om nu Borgs teor skulle håll förmodar jag att den förväntade pressen på lönerna blr störst den senare delen. Det torde förta en hel del av den konsumtonsstmulans som skulle kunna ske där.
    .
    Man kan väl anta att den med lönesänknngen är att det skall nnebära sänkta prser, att den relatvt sänkta lönen skall slå genom på varorna och tjänsternas prs och det skall öka efterfrågan. Annars fnns det ju ngen anlednng att anställa fler. Om margnalen ökar med sänkt lön är det nte alls säkert att man sänker prset och försöker öka volymen det kan vara ett osäkert företag jämfört med att var nöjd med en högre vnst, det beror förstås på vlken marknad det är fråga om det fnns aggressva konkurrenter som pressar ner prset ock om efterfrågan fnns där. Det verkar vara ett komplcerat och långsökt sätt att försöka öka produktonsvolymen och behovet av arbetskraft. ”Beffekten” är trolgen att klyftorna ökar och de det övre skktet får ökad välfärd på bekostnad av de många, det kanske blr den enda effekten, så Borgs déer kan bl framgångsrka om man har rätt perspektv.
    .
    Man frågar sg hur det summerar om den relatva köpkraften försämras hos de som skall öka utbudet av arbetskraft och hos de som har/får jobb lönerna pressas, kommer prserna att sjunka mer än detta så efterfrågan ökar. Med den stora andel av ekonomn som exportsektorn har vart och stora exportöverskott verkar det nte som konkurrenskraften brustt, dessutom är väl lönerna det domnerande kostnaderna hos många stora exportföretag. Och om lönerna pressas och man lyckas hålla nere kronan vs euron är det nästan fråga om ren beggar-thy-neghbor, och den största handeln är nom EU kan det vara bra för EU helheten det borde lgga allas ntresse att hela EU lyfter.

  • James

    Hur h-e kan Calmfors behandlas som ”neutral” kommentator dessa frågor? Han är först och främst högerdeolog. Han tar nte upp en enda ekonomsk nvändnng mot lönesänkarstrategn trots att det fnns många, vlket Mörtvk här llustrerar. Därtll fnns rättvsenvändnngar. En professonell ekonom ska veta gränserna för stt ekonomska resonemang. Även om jobbtllväxten skulle maxmeras av Calmfors våta lönesänkardröm så är det ändå nte nödvändgtvs så att den kan försvaras. Kostnaderna på kort skt kan bl för stora och för orättvsa. Det är en deologsk fråga som Calmfors borde avstå från att uttala sg om alternatvt tydlgt deklarera att hans uttalande den frågan sker egenskap av högerpoltsk övertygad amatörflosof, nte ekonom.

  • Roger

    Svar tll Kerstn, Lasse och James:

    1. Man kan välja en ”uppfrån och ned-ekonom” där jobben ska komma tll genom att lönerna sänks, den offentlga sektorn krymper och pressen på sjuka och arbetslösa ökar att ta första bästa jobb. Då kan man nog skapa jobb – väldgt många jobb t.o.m – eftersom många kommer att behöva flera jobb för att få ekonomn att gå hop. Effekten blr dock en sämre fungerande ekonom, lägre produktvtet och stora socala klyftor.

    2. Man också välja en ”nedfrån och upp ekonom” där jobben kommer genom att männskor får kunskap, utbldnng, löner som går att leva på och socal trygghet vd arbetslöshet och sjukdom. Då skapar man lka många – men bättre -jobb med löner som går att leva på, högre produktvtet och ett samhälle som håller hop med små socala klyftor. En sådan ekonom kräver ok att v är beredda att betala högre skatt för att alla ska få utbldnng och trygghet t.ex.

    Vägvalet är för mg enkelt.

    3. När det gäller Calmfors är han en väldgt serös forskare – men som jag ser det fast förenklade och föråldrade teorer om hur ekonomn fungerar bäst. Det märklgaste är väl att han som en av de främsta dégvarna tll regerngens poltk är den som oftast av meda lyfts fram som utvärderare och kommentator tll den samma. Det är väl som att konsultera arktekten när det nybyggda huset lutar och håller på att rasa och svaret blr att enlgt teorn bygger man hus bäst på det sättet.

  • lasse

    USA brukar väl ofta användas som exempel på det förstnämnda fallet men de brukar väl också generellt ha en betydlgt mer expansv ekonomsk poltk än vad överskottsmålens och budgettakens Sverge brukar ha. Jag förmodar att produktvteten nte slavskt anpassar sg tll arbetskraftsutbudet, den fattga delen av världen fnns det nte något som håller löner på någon anständg nvå där ör arbetslösheten och undersysselsättnngen allmänhet stor.

    Även det omreglerade Tax torde det fnnas en nedre gräns för hur långt produktvteten kan sjunka, dvs att fullt frska arbetsföra männskor stter sysslolösa taxköer stora delar av den tden de ”arbetar”.

    USA brukar ju alltd vara exemplet, Elzabeth Warren som verkar ha blvt lte populär som boss och folkets representant ”Congressonal Oversght Panel” som skall övervaka skattebetalarnas stöd tll den fnansella sektorn har en utmärkt genomgång av vad som faktskt hänt hos medelamerkanen den senasste generatonen:

    The Comng Collapse of the Mddle Class

    Elzabeth Warren Explans the Fnancal Mess n Terms Anyone Can Understand!

  • james

    Roger: Jag håller med – jag gör samma vägval som du där.

    Jag tycker att något borde göras för att uppmärksamma det märklga sätt Calmfors hela tden släpps fram och ”ramas n” av mederna på – okrtskt och som om han var en neutral tredje part när han själva verket så ofta har högerdeologska ärenden. Det vore ntressant att läsa ett reportage e dyl med en genomgång av hans medauttalanden senaste åren. Vad är ekonomska resp. poltska uttalanden? Har han lyft fram oengheter nom den ekonomska dscplnen på ett rmlgt vs eller bara gett ett ensdgt perspektv som passar hans egna poltska syften? Och så vdare.

  • http://mattiaskarlberg.se Mattias

    Du glömde nämna något av det vktgaste som Calmfors sa – nämlgen det att nettolönen INTE blr lägre. Trots allt så är det nettolönen som är ntressant för ”vanlgt folk”. Illa att sortera ut kärnen ett budskap för att det skall passa dna syften.

  • Roger

    Nej mattsa, jag glömde nte – jag valde att nte skrva det eftersom jag nte tror att det är sant. Tanken är att den låg a-kassan och jobbskatteavdraget ska leda tl latt man accepterar sänkt lön för ett nytt jobb. Pressen nedåt på lönen är dock extrem. En person som tjänar 27 000 månaden får den första månaden som arbetslös drygt 10 000 kronor efter skatt. Pressen att ta ett jobb som lgger långt under det som man har haft är enormt stor – och nyare forsknng vsar också att det är effekten av den dålga a-kassan. Man tvngas hög grad tllen negatv karrärutvecklng med lägre lön.

    Det ska tll en sjujäkla skattesänknng för att kompensera för att man tvngas gå ned tusentals kronor lön för att få jobb. Så sorry, köper nte det resonemanget ett dugg.

  • Pingback: Ökade klyftor – inget olycksfall i arbetet « Ett hjärta RÖTT()

  • Kristján

    ”Du glömde nämna något av det vktgaste som Calmfors sa – nämlgen det att nettolönen INTE blr lägre”, skrver du, Mattas.
    Förvånad på det förenklade resonemanget.
    Jo lägre den offentlga sektorns skattentäkter är desto mndre servce ger denna eller desto högre avgfter tar den för sn servce. Så då man talar om nettolön bör man rättvsans namn, från bruttolönen dra både skatter och kostnader för offentlg servce.

  • Pingback: Borgs fanclub buar…. « Ett hjärta RÖTT()

  • Pingback: Postmaterialismens tidevarv « strötankar och sentenser()

  • Pingback: Jobbskatteavdragets välsignelse är en bluff « Ett hjärta RÖTT()

  • Pingback: Ska Rysk Maffia skapa Jobben åt Anders Borg? | Nemokrati()

  • Pingback: >ANALYS: Jobbskatteavdraget eller hur man håller nere reservationslönerna – hur avdraget egentligen fungerar | viharraknatpadethar.se()

  • Pingback: Bårbudget – (M)assarbetslöshetslinjen ligger fast | Nemokrati()

  • Pingback: Fler låglönejobb = högre arbetslöshet? | Vi Har Räknat På Det Här | viharraknatpadethar.se()