Etiketter: björklund, komvux, skolan
Regeringen vill att det inte ska vara möjligt att reparera tidigare misslyckande i skolan genom att läsa upp sina betyg och kunskaper via Komvux. Otroligt korkat må jag säga. Utbildning är i allt högre grad nyckeln till att få plats i arbetslivet. Att stänga dörren till Komvux för alla dem som vill förbättra tidigare misslyckanden i skolan skulle göra att ännu färre kan studera vidare efter gymnasiet och ännu färre få en stark plattform i arbetslivet.
Att hänvisa till bristande resurser gör det bara ännu värre. Ingeting är så resursförstörande som att inte ta tillvara människors lust att plugga. Ingenting är så kontraproduktivt för vårt välstånd som att slå dörren i ansiktet på de unga som genom ytterligare studier vill förbättra sina chanser att kunna leva ett bra liv.
Det är helt enkelt korkat, feltänkt och byggt på en kunskapspsyn från 1800-talet.
DN, SVD1, AF, EXP
Etiketter: björklund, skolan, skolplikt
Ska elever som misslyckas i skolan tvingas till ett extra års skolplikt? Ja, kanske, men det löser inga problem utan som isolerad åtgärd kan det till och med vara kontraproduktivt. Istället borde regeringen ta lärdom av forskningens slutsatser om vad som bör göras.
Det som i högst grad förklarar elevers studieresultat i genomsnitt och skolors betygsmedelvärde verkar vara föräldrarnas utbildningsbakgrund. Detta kan ha att göra med fler faktorer i sig, men sannolikt spelar det roll att elever då får mer och bättre stöd i hemmet, t.ex. vid läxläsning.
Vill man förbättra resultaten för de elever som inte har ett starkt stöd hemifrån är mer resurser till skola och mindre klasser avgörande- inte minst i de lägre skolåren. Både fler lärare och ökade utgifter per elev är starkt kopplat till bättre elevprestationer.
Det enda storskaliga experiment som gjorts på område är det s.k. STAR-experimentet i den amerikanska delstaten Tennessee i mitten av 1980-talet. I projektet delades elever och lärare helt slumpmässigt till små och normalstora klasser. Experimentet höll på från förskolan till tredje klass, efter det gick alla elever i normalstora klasser. Resultatet visade att elever i små klasser presterar bättre än elever i normalstora klasser, skillnaden var statistiskt säkerställd. Särskilt stark verkar effekten vara just för de grupper som har störst problem i skolan; elever med minoritetsbakgrund- eller från låginkomstfamiljer. Det mest intressanta var kanske att de positiva effekterna höll i sig även längre upp i skolåren, även om skillnaderna minskade. Elever från minoritetsgrupper som hade gått i de mindre klasserna presterade till och med bättre på inträdesprov till högskolan närmare tio år efter att experimentet avslutats.
Det är rimligt att bygga skolpolitiken på vetenskap och beprövad erfarenhet. Då är det förmodligen inte ett extra års skolplikt som är slutatsen - utan att istället öka resurserna till skolan och minska klasserna. Då ökar också kvaliteten i undervisningen
DN
Etiketter: den svenska modellen, folkpartiet, Leijonborg
Att Lars Leijonborg avgår är inte oväntat. Folkpartiet behöver få till stånd den laguppställning som ska vinna nya röster i valet- Leijonborg må ha setts som tråkig, men som politiker är han dock gravt underskattad. Han har flera gånger när vi har träffat visat prov på en öppenhet och pragmatism som jag önskar att fler i regeringen visar prov på.
Leijonborg har dessutom bättre än de flesta i hans parti, och framförallt i regeringen, förstått värdet av utbildning i den moderna, globala ekonomin. Nu får vi bara hoppas att han efterträds av en minst lika klok social-liberal kraft som också förstår hur den svenska modellen bidrar till att förbättra vår konkurrenskraft.
Birgitta ohlsson, Erik Ullenhag eller Tobias Krantz är alla utomordenliga alternativ.
Etiketter: bankerna, bilindustrin, borg, kris
Lettlands problem slår nu hårt mot den svenska kronan och krisen i Baltikum riskerar att leda till en ny finanskris även i Sverige. Flera svenska banker har agerat som om det har varit monopolpengar man har lånat ut. Om krisen i Baltikum utvecklas i tangentens riktning kommer denna ansvarslöshet att kosta även svenska löntagare, skattebetalare och bankkunder stora belopp. Regeringens agerande så här långt i den frågan är resolut.
Samtidigt är risken stor för att vi får nya bakslag i den reala ekonomin. Ökande arbetslöshet kommer att dämpa efterfrågan, en eventuell svensk bankkrasch skulle leda till ytterligare en otrygghetschock i ekonomin. Och fortfarande är läget i allmänhet mycket dystert. Frågan är vad som ska dra upp tillväxten och jobbskapandet?
Regeringens hantering av jobbkrisen har varit raka motsatsen till det resoluta agerandet mot bankerna. Oviljan att kicka igång offentliga investeringar är direkt kontraproduktiv och ett felaktigt användande av skattepengarna. Trots att t.e.x Internationella valutafonden, IMF och ILO visar att en stimulans till offentliga investeringar på 5,7 procent av BNP skulle ge i runda tal nio procents sysselsättningseffekt, medan samma insats till skattsänkningar bara skulle ge runt en procents sysselsättningseffekt, gör regeringen inte särskilt mycket.
Och samtidigt som regeringen i princip är beredd att förstatliga banker som går omkull har man närmast beröringsskräck till bilindustrin. Detta är mycket märkligt. Bilindustrin är oerhört viktig för svensk industri, Det är inte säkert att den överlever oavsett vad regeringen gör, men det tafatta agerandet så här långt har sannerligen inte gjort överlevnadschanserna större.
Bilindustrin har i tidigare ekonomiska kriser varit en av nycklarna till återhämtningen. När ekonomin har vänt upp har det i hög grad varit just bilindustrin i världen som har dragit igång ekonomin. Ingen annan industrigren, varken i USA eller i Europa, verkar kunna ta det ansvar för att växla upp ekonomin, som bilindustrin traditionellt har gjort.
DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, E24
