Roger Mörtvik

Jobbskatteavdraget reducerar effekten av jämställdhetsbonusen

TCO har under lång tid visat att den ojämna fördelningen av föräldraledigheten bidrar till ojämställdheten i arbetslivet. För kvinnor blir barnafödandet ofta en belastning i karriären och för män gäller det omvända. Men att åtgärda detta genom att tvinga föräldrar att dela alla dagar lika vore en oklok åtgärd. Däremot kan det vara rimligt att individualisera fler månader än idag – särskilt i takt med att allt fler pappor faktiskt tar ut flera månader än som idag är öronmärkta.  

Men för att komma vidare krävs också andra åtgärder, till exempel ekonomiska stimulanser. Den av regeringen införda jämställdhetsbonusen är därför en klok åtgärd. Det är bara det att den är så krånglig att ingen verkar veta hur den fungerar – och ännu färre som bryr sig om den. Enligt en artikel i DN nyligen är det bara ett 30-tal hushåll som ansökte om bonusen i fjol, och av dem var det bara sex hushåll som fick det. Att man med nuvarande bonus dessutom kanske får vänta upp till ett innan man får pengarna gör att få verkar bry sig. 

Men samtidigt har regeringen infört ett stort jobbskatteavdrag för den som jobbar, men inte för den som är föräldraledig. För småbarnsföräldrar där pappan tjänar betydligt mer än mamman, vilket ju inte är helt ovanligt, blir jobbskatteavdraget därmed en sorts ojämställdhetsbonus i den mån att det äter upp en stor del av stimulanseffekten som var tänkt att få av jämställdhetsbonusen.

Om båda föräldrarna har samma inkomst så spelar inte jobbskatteavdraget någon roll eftersom det är lika stort för båda makarna. Då tjänar man med dagens system mer på att dela lika, men å andra sidan är det just i den typen av familjer där man redan idag delar mer lika. I familjer där pappan tjänar mer än mamman får familjen lägre skatt om pappan jobbar och mamman är hemma med barnen. Den effekten äter inte upp hela bonusen, men gör att det ekonomiska incitamentet att dela lika är som minst i de familjer där behovet är som störst.

Ju större skillnaden i jobbskatteavdrag mellan mamman och pappan är, desto mer påverkar jobbskatteavdraget inkomstfördelningen vid föräldraledighet i fel riktning, inte minst därför att den ekonomiska effekten av skatteavdraget sker direkt och bonuseffekten kommer långt senare. Ju större skillnaden i inkomst är, desto mindre lönar det sig att dela lika. Det innebär att ju större skillnaden i inkomst är, desto mer av jämställdhetsbonusens positiva effekter äts upp av den motsatta effekten av jobbskatteavdraget.

Det är bra med en jämställdhetsbonus, men nuvarande konstruktion är för krånglig och motverkas i allt för hög grad av jobbskatteavdraget.

TCO:s förslag är betydligt bättre och innebär att båda föräldrarna får 90 procents ersättning för sina egna dagar, men bara 80 procent för dagar som man överlåter till den andra föräldern. Detta ger en direkt effekt i plånboken just då pengarna behövs. Men detta bör dessutom på något sätt kompletteras med att motsvarande jobbskatteavdrag även tillfaller den som är föräldraledig.

  • Victor

    Bort med jobbskatteavdraget. Dyrt, neffektvt och mnskar jämlkheten.

    Sen tycker jag att det med sklda procentsatser kan vara ntressant nctamentsynpunkt, men kan upplevas orättvst. Det fnns redan dag stora ekonomska skllnader mellan män och kvnnor vad gäller lön och förmögenhet. Den förstärks när männen som regel tjänar mer och tar ut kanske 20 %(?)av föräldraledgheten ska få ännu mera pengar. Det känns också fel när v sverge har gått från sambeskattnng tll särbeskattnng. Och det bör också dskuteras hur rättvst och hur nctamenten blr för ensamstående föräldrar.

    Men ntressant om man kan htta en alternatv reform som stärker nctamenten och också upplevs rättvs.

  • http://www.nyaarbetarpartiet.se Johan

    Jobbskatteavdraget är det bästa som har hänt modern td. Blanda nte hop det med jämställdhet. Ev morötter för mäns ökade uttag av föräldraledghet måste vara något annat. Att som Vctor ovan önska slopa jobbskatteavdraget är urdålgt. Höjda skatter tar från ndvden självbestämmandet. Nonsens att jobbskatteavdraget mnskar jämlkheten. Tvärtom ökar det. Det är ju låg- och medenkomsttagare som tjänar mest på det. V har dessutom vår kommun arbetslöshetssffror som är jämförbara med sossarnas 2006 trots att v nådens år 2010 befnner oss den värsta krsen sedan 30-talet.
    Allansens poltk skapar jobb och gör att fler männskor får vara med matchen. Rösta på Allansen.

  • Roger

    Johan, det är klart att v ska granska effekten av jobbskatteavdraget utfrån hur det påverkar jämställdheten. Det behöver nte betyda att avdraget är fel (även om det tar bort väldgt mycket skattentäkter och har mycket svagare jobbskapande effekter än vad som påstås). En av mna förslag var dessutom att utöka jobbskatteavdraget tll att även omfatta nkomst av föräldraledghet så att det nte ger fel jämställdhetsnctament.

  • Pingback: Falsk (m)atematik och (m)juk retorik « Ett hjärta RÖTT()

  • Pingback: Sjuka och arbetslösa är borträknade « Ett hjärta RÖTT()

  • PerG

    Nja, det är nte helt sant. Jobbskatteavdraget har faktskt samtdgt en annan effekt som är ntressant många fall.

    Eftersom den som är föräldraledg nte får något jobbskatteavdrag alls så får det följden att om man stället delar mer lka på föräldraledgheten under ett skatteår, jämfört med att en av föräldrarna tar allt (och den andre jobbar), så blr jobbkskatteavdraget en ndrekt ”jämställdhetsbonus” eftersom den som skulle vart föräldraledg hela tden nu stället får jobbskatteavdrag. Samtdgt så sänks nte jobbskatteavdraget så mycket för den som skulle ha jobbat hela året, och nu stället är föräldraledg, eftersom jobbskatteavdraget har en kraftg progressvtet och därmed nte ”straffar” den som går ner td så mycket om man har medelstora tll stora nkomster.

    Jag har gjort många kalkyler krng detta om vad som händer beroende på hur man delar föräldraledghet. Se t.ex. dessa två:
    http://docs.google.com/Doc?docd=0AU2x1ILTPcflZGhzN3RydndfMTN0eDYycW1xYw&hl=en

    http://docs.google.com/Doc?docd=0AU2x1ILTPcflZGhzN3RydndfMTVma2R6cmtoYg&hl=en

  • Roger Mörtvik

    Hej PerG,

    tack för dtt nlägg och dna beräknngar som väl verkar stämma vd en snabb ttt. Jämställdhetsbonusen och jobbskatteavdraget kombnaton ger märklga effekter. Om mannen tjänar väldgt mycket mer än kvnnan (vlket händer) tjänar man på att nte dela lka. Om båda tjänar ungefär lka mycket (som nte heller är ovanlgt) tjänar man på att dela lka, även det första året då man ju nte får bonusen men skatteavdraget. Om mannnen tjänar runt 27 000 och kvnnan runt 20 000 (som nog är väldgt vanlgt) är en cke obetydlg del av bonusen upp av skatteavdragseffekten. Räknar man dessutom med att avdraget kommer drket och bonusen året efter går famljen dessutom back över 200 per månad det första året av att dela lka. (detta kompenseras förvsso året därpå). I vanlga hushållstyper blr därför jobbskatteavdragets drketa effekt att det motverakr jämställdhetsbonusens tänkta effekter.

  • PerG

    Jag vet nte om jag räknar bakvänt eller om jag mssförstår hur du menar, kan gärna bfoga ytterlgare en kalkyl för sfforna som följer, men vd en nkomst för mamman på 20 000:-/mån och pappan på 27 000:-/mån där man ett första scenaro låter mamman ta all föräldraledghet (bebsen född januar) under ett helt år och pappan nget alls och jämför det med att man delar exakt lka så kommer det totala jobbskatteavdraget för mamman scenaro 1 vara 0:- och scenaro 2 vara 12061:- (32% kommunalskatt) och för pappan blr jobbskatteavdraget scenaro 1 21025:- och scenaro 2 15706:-. Dvs att pappan förlorar 5319:- av stt jobbskatteavdrag men att mamman samtdgt vnner 12061:- vlket alltså ger hushållet ett tllskott på 6742:- när man delar lka. Alltså blr jobbskatteavdraget (om man ser på det solerat) en ndrekt jämställdhetsbonus! I mna kalkyler ser jag ofta detta fenomen även för större nkomstskllnader än så här. Specellt tydlgt blr det när en av föräldrarna slår en bt över taket för jobbskatteavdraget (vd 7 prsbasbelopp) när den andra föräldern nte gör det eftersom sänknngen av nkomsten såfall nte påverkar storleken på jobbskatteavdraget medans öknngen för den som tjänar mndre blr stor (pga den nbyggda progressvteten).

    Rätta mg gärna om jag tänker fel! Ämnet är väldgt ntressant och jag är enbart amatörmässg ”ekonom”… 😉

    Vad gäller jobbskatteavdragets drekta påverkan jämfört med jämställdhetsbonusens kompensaton efterhand så ska man vad jag förstått kunna jämna skatten nnevarande år och därmed få effekten drekt, så en famlj som planerar att dela lka kan ta del av effekten drekt: (http://www.regerngen.se/sb/d/10304#tem93558)

  • PerG

    Jag ska tllägga att uträknngen ovan är ”gynnsammast” när man gör delnngen nom ett skatteår (så mn kalkyl kanske kan ses som ”orättvs”). Vd ändra ”änden” (när bebsen är född jul stället) och mamman är hemma ett helt år framöver jämfört med att mamman är hemma jul – december och pappan januar – jun så blr den totala jobbskatteavdragseffekten negatv scenaro 2 för hushållet med totalt 455:- (65 852 – 65 397) under de två skatteåren.

    Konsekvenserna av det progressva skattesystem v har Sverge kombnaton med jobbskatteavdrag och jämställdhetsbonus gör att jag vll hävda att de flesta som hävdar att de nte har råd att dela lka på föräldraledgheten faktskt nte har räknat på det eftersom det är så komplext och svårberäknat att man nog bör vara onaturlgt ntresserad av ämnet för att få med alla parametrar… 😉

  • Roger Mörtvik

    PerG, jag tycker att dna nlägg väl beskrver hur krånglgt det blr med två system (jobbskatteavdraget och jämställdhetsbonusen) som ska samverka. Jämställdhetseffekten blr helt olka beroende på hur hushållets nkomster fördelas. Effekten blr olka bereonde på när under året barnet är fött och ledgheten tas ut. Jag påstår nte att jobbskatteavdraget (solerat) får en negatv jämställdhetseffekt, utan att det kan äta upp och motverka den tänkta effekten av jämställdhetsbonusen, även om effekten för många hushåll ändå blr postv, så blr bonusefekten för svag. Det gör att det förslag som v har om att stället göra om jämställdhetsbonusen tll ett extra påslag på föräldrapennngen som ges drekt när ledgheten tas ut skulle vara mer jämställdhetsstmulerande, verka drekt och vara betydlgt mndre krånglgt för famljen att räkna ut vad de får över plånboken av olka alternatva föräldraledghetsuttag.

  • Pingback: Fruntimmersbloggen » Blog Archive » C om jämställdhet()

  • Pingback: Regeringens ekonomiska politik försämrar kvinnors ställning | Lena Sommestad()