Använd jobbskatteavdragets utrymme till riktiga investeringar istället
Jag har i flera blogginlägg de senaste åren ifrågasatt jobbeffekterna av jobbskatteavdragen, (bland annat här och här). Min poäng har varit att det i och för sig finns en poäng med att den som arbetar betalar lägre skatt än den som inte har jobb, men att konstruktionen med jobbskatteavdrag urholkar välfärdssystemen samtidigt som det finns betydligt mer effektiva sätt att skapa jobb och konkurrenskraft i ekonomin.
I en studie som vi lät Novus opinion göra före sommaren visar det sig också att jobbskatteavdraget både är dåligt känt och att det inte har någon större effekt på arbetsutbudet, bara 2 procent säger sig jobba mer och hela 8 procent säger att de skulle vilja gå ned i arbetstid med nya jobbskatteavdrag. Eftersom själva idén med jobbskatteavdraget har varit att få fler att jobba mer måste det ses som ett rejält bottennapp.
Det finns effektivare sätt att få fler att jobba, framförallt sådant som ökar hushållens trygghet och framtidstro när arbetslösheten är hög, som ökar efterfrågan på arbetskraft och som stärker de arbetssökandes kompetens. Dit hör t.ex. att Riksbanken bör få ett kompletterande sysselsättningsmål, att alla unga måste ges möjlighet att fullfölja sina gymnasiestudier, att a-kassan repareras och att fler yrkesverksamma kan få rehabilitering och utbildning för att kunna få de jobb som skapas.
När nu regeringen aviserar att man skjuter på det femte jobbskatteavdraget är det väldigt positivt. Det var väntat med tanke på att flera ledande allianspolitiker ifrågasatt detta steg, även om det fanns med i valmanifestet. Det var ännu begripligare med tanke på finansutskottets kritik och det faktum att en majoritet i utskottet nog skulle ha avvisat ett femte avdrag.
Men det mest intressanta är nog hur Borg och Reinfeldt argumenterar för att skjuta på det femte steget. Den fördjupade krisen i ekonomin gör att det nu anses vara läge att skjuta på reformen. Men om man nu tror på allvar att varje steg i jobbskatteavdraget skapar så många nya jobb som man har påstått, då borde det snarast var ett argument för att skynda fram fler nya jobbskatteavdrag så fort som möjligt för att undvika att arbetslösheten skjuter i höjden ännu mer.
Jag ser bara två möjliga skäl till att man väljer att avvakta; antingen vill man undvika ett bakslag i riksdagen och nu fick man en anledning att göra det, eller så börjar man tveka om ifall effekterna är så positiva som man har trott.
En bra finanspolitik handlar om att spara i ladorna i goda tider – och att investera för jobb och konkurrenskraft i dåliga tider. Det räcker dock inte med det första ledet. Använd därför det uppskjutna skatteavdraget till investeringar för fler jobb och ökad konkurrenskraft.
