Roger Mörtvik

Tveksamma och osäkra jobbeffekter av jobbskatteavdraget

Har jobbskatteavdragen haft någon effekt på jobbskapandet i Sverige? Det var frågan på den hearing i Riksdagen som jag var med och pratade på igår. Statssekretaren Hans Lindberg från finansdepartemetet hävdade att jobbskatteavdraget gett betydande sysselsättningseffekter och kunde förklara upp till 100 000 fler sysselsatta. Jesper Hansson från Konjunkturinstitutet menade att det nog inte går att säga hur många jobb det har gett, men att det långsiktigt kan ge upp till 90 000 nya jobb. Anders Forslund från IFAU, nyanserade bilden och sa att det nog inte går att räkna ut hur många jobb som skapas, att det finns skäl att tro att det kanske inte är så många som i andra länder, men att det finns många ”indicier” som tyder på att det har effekt på sysselsättningen. Lena Hagman från Almega menade att bilden som regeringen ger var ”skruvad” och något av ”kejsarens nya kläder” –  förmodligen menat att alla såg att det inte har gett så många jobb men att ingen vågar säga det.

Själv pekade jag på att jobbeffekten är nästan omöjlig att beräkna och att man inte kan utgå ifrån vad som hänt i andra länder som ser helt annorlunda ut för att beräkna effekten i Sverige. Det handlar t.e.x om att Sverige har betydligt högre sysselsättningsgrad än andra länder redan i utgångsläget bland äldre, lågutbildade och kvinnor, vilket gör att vi inte kan räkna med att sysselsättningen ökar lika mycket. Den svenska lönebildningen ser annorlunda ut och möjligheten att sänka lönerna genom jobbskatteavdragen (som i många teoretiska modeller är själva mekanismen bakom jobbskapandet) är inte lika enkelt i Sverige som i länder med svagare förhandlngssystem. Slutligen är kännedomen om jobbskatteavdraget är svagt, få med jobb säger sig vilja jobba mer samtidigt som många av de arbetslösa inte är eftertraktade på arbetsmarknaden.

Många tycks tro att det finns ett akademiskt, vetenskapligt stöd för att jobbskatteavdraget har skapat runt 100 000 nya jobb. Så är inte fallet. Det finns ingen vetenskaplig studie som visar att det har haft den effekten, eller ens någon effekt. Helt enkelt för att det inte går att visa annat än som antaganden. Det finns teorier, modellskattningar och utländsk empiri som visar att det kan ha effekt. Det finansdepartementet har gjort är att utgå ifrån vad som är förväntade effekter av jobbskatteavdrag lagt in det i en modell som utgår från vad som har hänt på arbetsmarknaden. Sen har man ”konstaterat” att de jobb som skapats har gjort det genom jobbskatteavdragen, helt enkelt för att modellen utgår ifrån att så borde vara fallet, inte för att studien visar att så är fallet.  Regeringen skriver i sin egen rapport (sid 36) ”Modellskattningarna är dock inte signifikanta, vilket medför att resultaten måste tolkas med stor försiktighet”. Någon sådan försiktighet gick inte att spåra under seminariet eller i regeringens tolkning av rapporten.   

Tidigare har IFAU konstaterat i en rapport att ”vår slutsats efter en omfattande analys är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget”. 

Min slutsatsen från seminariet är att det inte finns något stöd för vilken effekt jobbskatteavdragen har för sysselsättningen. Det finns indicier, men tio studier som bara ger indicier och inte är signifikanta bildar inte en stor signifikant studie tillsammans.  

Det är dock inte otroligt att jobbskatteavdrag kan ha en viss jobbeffekt. Men är effekten större än den skulle ha varit av andra lika stora satsningar. Nja, troligen inte.  Min bedömning är att det skulle ha större positiv effekt för ekonomin och jobben att i nuläget investera betydligt mer i utbildning av arbetslösa och yrkesverksamma, eller i investeringar i infrastruktur etc. 

Eller tänk om regeringen vågade tänka nytt kring jobbskatteavdraget och istället för ett för ett generellt femte avdrag införa ett riktat, dubbelt, jobbskatteavdrag till den som har varit långtidsarbetslös eller beroende av försörjningsstöd men som börjar arbeta. Det skulle kunna trappas ned till det vanliga avdragets nivå under en treårsperiod för att undvika starka marginaleffekter.  

Det intressanta som då skulle inträffa är att jobbskatteavdraget riktas just till dem som vi vill få in i jobb, samtidigt som vi får en relevant kontrollgrupp för att verkligen kunna kontrollera om avdraget har någon större jobbeffekt.

DI, DN, SVT

 

  • Fredrik Schulte

    Fråga: hur stark är egentlgen – enlgt dn egen logk – dtt
    case för att ta bort värnskatten, vlket du är en stark anhängare av?

     

    Vlken evdens kan du presentera som tvetydgt pekar på negatva
    effekter som uppstod anslutnng tll att värnskatten nförandes och att dessa
    verklgen kan knytas tll just värnskatten?

     

    Om du nte har starkare bevs för detta än de som
    fnansdepartementet, KI och IFAU har tll stöd för påståendet att jobbskatteavdraget
    har starka postva effekter så har du en rktg uppförsbacke rent logskt för
    att få hop argumenten.

     

    OBS jag vll också ta bort värnskatten, poängen är att du kräver
    naturvetenskaplg bevsförng för att dra slutsatsen att reformer som du nte
    gllar är bra, men när det kommer tll reformer som du gllar räcker det med en
    slagfärdg onlner. Det är nte seröst.

     

    Fredrk Schulte(m)

  • Roger Mortvik

    Hej Fredrk.

    Eftersom dn fråga här är ungefär densamma som tråden på Facebook lämnar jag ungefär samma svar.

    Det går heller nte att seröst tolka fnansdepartementets rapport på annat sätt att beräknngarna ska hanteras med stor försktghet. Det skrver man själva rapporten. Jag anser att den tolknng som regerngen (genom statssekreteraren) gav av resultaten är mer av en grov och mer poltsk än akademsk tolknng av analysen.
     
    Jag anser också att poltska reformer och förändrngar ska bedömas, nte enbart utfrån det värde de har sg, utan även utfrån om en alternatv användnng av pengarna vart mer angelägen och effektv. Det blr ännu tydlgare när det gäller den bld som statssekrteraen vd hearngen gav när det gäller effekterna av den sänkta restaurangmomsen och de nedsatta socalavgfterna. Påståendet att detta är resurseffektvt och ger stor jobbeffekt saknar fullständgt stöd forsknngssltteraturen.
     
    Vsst leder jobbskatteavdrag (JSA) tll ökade nctament att gå upp arbetstd för den som redan arbetar eftersom nettonkomsten ökar (substtutonseffekt), men det leder även tll (vlket jag vsade på hearngen) att många som har arbete kan vlja använda den ökade nkomsten tll att gå ned arbetstd. (nkomsteffekt). När man konstruerar JSA som regerngen har gjort, alltså som en allmän skattesänknng, ökar rsken för att det nte leder tll fler arbetade tmmar även om fler börjar arbeta. Det gör att JSA nte är särsklt självfnanserande. I rapporten utgår man från motsatsen och skrver att självfnanserngsgraden hög eftersom de som börjar jobba mer tll följd av den sänkta statlga nkomskatten har relatvt hög lön. Detta är tämlgen absurt eftersom emprn utgår från att det är personer som har låg nkomst och befnner sg utanför arbetsmarknaden som  vss mån har börjat arbete efter JSA.
     
    Det som jobbskatteavdraget möjlgen har bevsat emprskt så här långt är att om man ger grupper som står långt från arbetsmarknaden starka ekonomska nctament att arbeta så ökar deras jobbsökande. Det nnebär nte med automatk att detta jobbsökande leder tll ökad sysselsättnng samma grad då de samtdgt har sämre förutsättnngar att matchas mot de ledga jobben. Det säger mg följande: JSA kan fungera bra, om det rktas mot de grupper som befnner sg längst från arbetsmarknaden och nte tll alla, det kräver då att det kombneras med kraftfulla nsatser för att stärka matchnngsegenskaperna bland de arbetssökande. Det fnns ett ev. stöd rapporten för att JSA bdragt tll att fler äldre börjat jobba, men det är ngen kontrollgrupp som kan jämföras med övrga sysselsatta, utan snarare ett belägg för mn tes om att satsa på vssa grupper.
     
    Och just för att det är mer effektvt att rkta detta mot utsatta grupper, bör andra skattesänknngar stället rktas mot det som stärker utbldnngspremen, och då är slopandet av värnskatten prorterat. Jag tror verklgen nte att det är någon dunderkur elelr självfnanserande, men efter de fyra första JSA, ett nödvändgt komplement för att öka utbldnngspremen. Jag är dock medveten om att även denna skatteförändrng kan leda tll en nkomsteffekt som gör att många stället går ned arbetstd. jag tror därför att vd en prorterng av mn egen lsta, kommer nödvändga nvesterngar främst utbldnng före slopad värnskatt.    
     
    Det ett starkt och robust stöd forsknngsltteraturen för att nvesterngar  utbldnng och nfrastruktur ger realtvt stora postva effekter både när det gäller tllväxt och arbetslöshet.

    För övrgt har nte IFAU sagt att JSA ger starkt postva effekter. De säger att ”vår slutsats efter en omfattande analys är att resultaten nte på ett trovärdgt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget”.

    Och det är väl ungefär det jag också säger: att påstå att JSA har gett stora postva effekter är nte trovärdgt. Det betyder nte att det har haft några effekter alls. Dår är et enlgt mg bättre att satsa fortsatta skattepengar på sånt som v vet ger resultat – nte bara på sånt där v måste gssa om det har effekt.       

  • Roger Mortvik

    …ett tllägg… såg att det föll bort en rad, substtutonseffekten gör att det främst blr lönsamt att börja arbeta stället för att nte göra det. Rätt ska vara rätt.

  • Anonym

    ”I teorn ger den dålga a-kassan för unga en närmast obefntlg ungdomsarbetslöshet…”

    Vad v vet är att dom högre utbldade gck ner arbetstd o att dom på ‘lne’ på Volvo
    . . . . jobbade mens lnan gck o den takt lnan gck, för hur skulle dom kunna öka arbetstden på lnan?
    Ja dom skulle kunna gå tll grannen o stryka hans skjorta o granen gå tll grannen o
    stryka hans skjorta för att kunna betala skjortstryknngen.

    Men Sverge stryker v våra egna skjortor.

  • http://twitter.com/celer1ty celerity

    Jobbskatteavdaret är ju en supply-sde reform. Som tdgast lär avdraget få effekt först om 10-15 år. Rsken är dessutom att den höga arbetslösheten dag bter sg fast och tränger ut jobbskatteavdragets effekt. Som sagt, jobbskatteavdrag är en långsktg reform för att bekämpa strukturell arbetslöshet. Det är nte Sverges problem just nu. 

  • Roger Mortvik

    Det är helt rktgt ”Celerty” och  lnje med vad jag sagt. Därför är de olkheter tolknngen som jag beskrver relevant. Fnansen säger att det redan har fått stor effekt (vlket fortfarande återstår att bevsa), KI säger att det kommer att få effekt (vlket återstår att se), IFAU säger att det borde få effekt (men nte går att studera), jag menar att det kan få effekt (dock svårt att vsa, nte så stor som fnansen påstår, bland annat för att många av de arbetslösa nte är lka anställnngsbara som de som redan har jobb).

  • Pingback: Sverigedemokraternas stålskodda politik sänker lönerna, ökar arbetslösheten och krossar välfärden | Nemokrati()

  • Pingback: Full sysselsättning inom Fas 3 är målet för Reinfeldt | Nemokrati()

  • Pingback: Nja, Riedl – skattesänkningarna gav inte alls nya jobb |()

  • Pingback: Ökade inkomstskillnader under Alliansregeringen. « BJÖRN ALVEBRAND()

  • Pingback: Partiledardebatt – SD tilläts sätta agendan och EU-frågan mörkades som vanligt | Nemokrati()

  • Pingback: Skriv på mot lägre skatter! | Socialdemokraterna Högsby Blogg #sframtid()

  • Pingback: “Sverige kan inte ta emot alla flyktingar” | Vardagsrasismen()

  • Pingback: Samma gamla skattesänkarparti | Flamman()