Roger Mörtvik

En bra arbetslöshetsförsäkring skapar inte arbetslöshet men ger en bättre matchning på arbetsmarknaden

I en artikel igår på Svd Brännpunkt hävdade jag och kollegan Göran Zettergren att Anders Borg har fel när han påstår att en liten höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen skulle leda till 30 000 fler arbetslösa..

Som vi visar i artikeln finns det ingen studie som vi känner till baserad på svenska tidsserier som visar att arbetslöshetens nivå har påverkats av generositeten i a-kassan. De studier som finns är dels studier som visar att arbetslöshetsförsäkringens generositet, men framförallt konstruktion, påverkar de arbetslösas sökaktivitet och vilja att acceptera jobberbjudande, dels länderjämförelser som inte går att överföra till svenska förhållanden rakt av. Detta går dock inte att använda för att på ett trovärdigt sätt beräkna hur taket i a-kassan påverkar arbetslösheten. För som Göran Zettergren bloggade om igår skulle vi haft nära noll i arbetslöshet med den försämring av a-kassan som vi har genomgått om effekten skulle ha varit så stor som finansdepartementet påstår.

Flera meriterade forskare på området är noga med att påpeka att det är svårt att dra några större policyrekommendationer från forskningen. Ekonomerna Blanchard och Wolfers säger i en stor studie av Europeisk arbetslöshet bland annat att ”… även om institutionerna på arbetsmarknaden eventuellt kan förklara skillnader mellan länder idag, kan de inte förklara arbetslöshetens utveckling över tid”.

Professor Alan Manning vid London School of Economics har formulerat det så här: ” teoretiska modeller överskattar betydelsen av arbetslöshetsersättning när det gäller att påverka de arbetssökandes reservationslöner. Kopplingen mellan generositeten i arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten är inte så stark som vi skulle vilja. Tron på detta samband vilar mer på teoretiska grunder än på empiriska bevis. Det som spelar roll är ofta inte nivån i ersättningen utan hur försäkringen är uppbyggd”.

OECD hävdar att arbetslöshetsersättningen inte har någon påvisbar effekt över tid på den ekonomiska tillväxten (BNP per capita), och att ”… alla negativa effekter av arbetslöshetsersättningen på sysselsättningen upphävs (”is offset fully…”) genom de positiva effekter som arbetslöshetsersättningen har på den genomsnittliga produktiviteten

I huvudsak framhålls två viktiga skäl till de positiva effekterna av en mer generös arbetslöshetsersättning:

• En mer generös arbetslöshetsförsäkring leder till en bättre matchning på arbetsmarknaden genom att den arbetslöse får ekonomiska förutsättningar att söka efter ett lämpligt arbete som motsvarar utbildningsnivå och kompetens, det ger bättre förutsättningar att hitta ett nytt varaktigt jobb med god lön.

• En mer generös arbetslöshetsförsäkring tenderar att ha en positiv effekt på skapandet av högproduktiva jobb. Länder med mer generösa system har enligt OECD en signifikant högre produktivitetstillväxt och snabbare tillväxt av jobb i mer riskfyllda, högproduktiva sektorer i ekonomin där företag och jobb är mer utsatta. Det ökar efterfrågan på mer riskfyllda och högproduktiva jobb i ekonomin. En lägre ersättning till den arbetslöse ökar den ekonomiska risken för den som lämnar ett relativt säkert jobb för att prova ett nytt, mer produktivt, men också mer osäkert arbete. En låg ersättning i försäkringen ökar därmed risken för inlåsning i jobb med lägre produktivitet.

Diverse intressanta länkar och källor för den vetgiriga faktakollaren:

”The match quality gains from unemployment insurance”, Mario Centeno

”Benefit Duration, Unemployment Duration and Job Match Quality: A Regression-Discontinuity Approach”, Marco Caliendo and Konstantinos Tatsiramos, Arne Uhlendorff

“Assessing the Impact of Labour Market Policies on Productivity: a Difference-in-Differences Approach”, Andrea Bassanini and Danielle Venn

“The bright side of the moon: Unemployment insurance generosity and post-unemployment wages”, Mario Centeno, Alvaro A. Novo

”The work behind the nobel prize”, Edward Glaeser, artikel NY Times

“Institutional determinants of unemployment in OECD countries: A time series cross-section analysis (1960-98)”, Lucio Baccaro Diego Rei

“Unemployment Compensation and High European Unemployment: A Reassessment with New Benefit Indicators”, David R. Howell, Miriam Rehm

“Labor Market Institutions and Unemployment: A Critical Assessment of the Cross-Country Evidence”, Dean Baker, Andrew Glyn, David Howell John Schmitt

“Productivity Gains from Unemployment Insurance”, Daron Acemoglu, Robert Shimer 

  • Roger Mortvik

    Kände bara att Edward Glaesers kommentar till nobelpristagarna Diamond, Mortensen och Pissarides förtjänar att lyftas särskilt:

    ”The work of these economists does not tell us how to fix our current high unemployment levels, but it does help us to make some sense of our current distress. Their models tell us that common wisdom — like the belief that higher unemployment benefits always increase unemployment — may be wrong and that policies that improve matching may have great value. Rarely has the prize committee been better able to match the honored work with the moment.”

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=901860579 Tobias Nilsson

    Det är väl ingen som misstänker att borg har något annat än ideiologi bakom sina beslut och förslag

  • Pingback: Alliansen förvirrade valjakt « Ett hjärta RÖTT

  • Pingback: Titta på grafiken och fundera varför? « miniblogg

  • Pingback: A-kassan – Dags för korrekt beslutsunderlag. « (den svenska) modellen