Luddig lärlingsprovanställning oroar, men andra förslag är bra
Igår presenterade Alliansen sitt program mot ungdomsarbetslösheten, Utbildning för jobb och unga. Bland förslagen återfinns flera som platsar på TCO:s lista över bra åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Det är rätt att satsa på utbildning, folkkhögskolor, praktikplatser och riktade anställningsstöd. Argumentet att sänkta arbetsgivaravgifter och ökad otrygghet inte är den enda lösning på ungdomsarbetslösheten har uppenbart haft viss framgång.
Tyvärr finns det också saker i programmet som är mindre bra. Framförallt gäller det förslaget till ”lärlingsprovanställning”. Det beskrivs som följer:
LÄRLINGSPROVANSTÄLLNING FÖR UNGA UNDER 23
Alliansen har nu enats om att nästa mandatperiod också föreslå en ny anställningsform som riktar sig till unga som lämnat gymnasieskolan. Förslaget innebär att personer upp till 23 år ska kunna anställas med en lärlingsprovanställning i upp till 18 månader. Villkoren ska regleras på sedvanligt sätt på svenska arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Arbetsgivaren ansvarar för att anställningen ges ett utbildningsinnehåll. Lärlingsprovanställningarna ligger vid sidan av det ordinarie utbildningsväsendet
De nya lärlingsjobben ska växa fram genom branschöverenskommelser mellan parterna och därmed anpassas efter behoven i respektive område
Beskrivningen är knapphändig och väcker fler frågor än den ger svar.
För det första kan arbetsmarknadens parter redan idag avtala om allt det som Alliansen beskriver. Avtal med särskilda villkor för unga nyanställda finns på flera områden.
Det som är problematiskt ur ett fackligt perspektiv är talet om ”en ny anställningsform”. Det betyder förändringar i LAS, rimligen genom ett tillägg i provanställningsbestämmelsen i 6§. Det finns flera alternativ för att utforma en sådan bestämmelse.
Det enklaste, och ur ett anställningsskyddsperspektiv värsta, är att stadga att ”Om arbetstagaren är under 23 år får prövotiden uppgå till högst 18 månader” och sedan låta resten av villkoren (inriktningen på de som lämnat gymnasieskolan, att utbildningen ska ha ett utbildningsinnehåll och att det ska finnas ett kollektivavtal) ligga som intet förpliktigande uttalanden i förarbetena. Det skulle vara en betydande försämring av ungas anställningsskydd.
Man kan dessutom ifrågasätta vad en sådan bestämmelse skulle tillföra då det redan idag är tillåtet att anställa tidsbegränsat upp till två år i allmän visstidsanställning och två år i vikariat. Enda skillnaden är att arbetsgivare kommer att säga upp dem när som helst, utan uppsägningstid och utan att ange något skäl. Konsekvenserna av långa provanställningar har bland annat beskrivits av TCOs ordförande Sture Nordh
Ett annat alternativ är en bestämmelse som säger att för personer under 23 år får prövotiden uppgå till om anställningen har ett utbildningsinnehåll. Det kräver en tydlig definition av begreppet ”utbildningsinnehåll” som rimligen måste vara något mer än det naturliga att man lär sig nya saker på ett nytt jobb. En sådan bestämmelse skulle vara något mer avgränsad, men ställer inget krav på kollektivavtal för att användas, vilket underlättar för oseriösa arbetsgivare att utnyttja den.
Ett tredje alternativ är att säga att prövotiden för personer under 23 år får uppgå till 18 månader om det finns ett kollektivavtal som reglerar utbildningsinnehåll etc. En sådan regel skulle dock inte innebära något nytt jämfört med idag. Om det är det Alliansen avser sparkar de in en öppen dörr.
När de politiska partierna lägger förslag om ändringar i skatter och bidrag kräver journalister och väljare att de ska vara konkreta och genomräknade i varje detalj. Tyvärr verkar inte samma sak gälla för förslag om förändringar i arbetsrätten. Ska det gå att föra en vettig och för väljarna upplysande debatt om arbetsrätten måste förslagen vara mer konkreta än Alliansen lärlingsförslag eller de Rödgrönas tal om rätt till heltid.
En utestående fråga är hur de 18 månaderna ska räknas gentemot de tidsgränser som finns för vikariat och allmän visstidsanställning idag. Idag kan en arbetsgivare under en femårsperiod ha en person anställd två år på vikariat, två år i allmän visstidsanställning, sex månader i provanställning och en obestämd tid i säsongsanställning utan att arbetstagaren får rätt till en tillsvidareanställning. 18 månaders provanställning för personer under 23 år skulle innebära att dessa skulle kunna vara anställda 2+2+1,5 år under en 5-årsperiod, dvs utan begränsning. Mot bakgrund av EU-kommissionens formella underrättelse kan det starkt ifrågasättas om det vore förenligt med EU-rätten.
Om politikernas förslag mot ungdomsarbetslösheten kan man läsa i Expressen, DN, SvD.