Samuel Engblom

Efterhandskontroller nyckeln till fungerande arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandring låg under söndagen högt på etermediernas agenda. SR Ekot rapporterade om en utvärdering av det svenska systemet för arbetskraftsinvandring gjord av OECD. Enligt Ekot kritiserar OECD Sverige för bristande kontroll av om de personer som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare verkligen får de löner och villkor som utlovas, och som är en förutsättning för arbetstillstånd. Av ett senare Ekotreportage framgick också att Migrationsverket delade OECD:s kritik och att de anser att lagstiftningen som den ser ut i  dag inte ger myndigheten möjlighet att avslå ärenden om den misstänker är fusk. ”Vi kan göra stickprovskontroller för att följa upp vissa ärenden men vi har ingen organiserad systematisk kontroll” sa verkets tillståndschef.

TV4 Nyheterna följde upp och fick ett uttalande från Migrationsministern:
”Migrationsverket arbetar nu fram ett system för systematiska kontroller av arbetsgivare genom direktåtkomst till uppgifter från andra myndigheter, bland annat Skatteverket. och det systemet kommer vara igång under första kvartalet 2012. Det kommer avsevärt förenkla och effektivisera Migrationsverkets arbete för att motverka missbruk.”

Att Migrationsverket ska börja med systematiska kontroller med hjälp av t ex Skatteverkets och Bolagsverkets register är bra. Följdfrågan som Tobias Billström aldrig fick under söndagen, inte heller i den debatt mellan migrationsministern och LO:s ordförande  som SVT:s Agenda anordnade som en avslutning på dagen, är om det kommer att röra sig om enbart FÖRHANDSkontroller eller om Migrationsverket även kommer att få i uppdrag (och rättsliga möjligheter) att göra EFTERHANDSkontroller.

Den frågan fick han istället i Ekot på måndagsmorgonen. Då blev det tydligt att det är förhandskontroller han tänker sig.

Distinktionen mellan förhands- och efterhandskontroller är viktig. Förhandskontroller, vilket även TCO förespråkar, kan användas för att förhindra att arbetstillstånd ges för arbete hos t ex företag som inte finns eller företag som tidigare haft problem med att betala skatter och avgifter. Om någon som försöker runda reglerna använder sig av ett nystartat företag hjälper de dock föga. Tidigare skötsamhet är dessutom ingen garanti för framtiden.

Riktigt effektiv kontroll av att reglerna för arbetskraftsinvandring följs, och att de migrerande arbetstagarna får de löner och villkor som utlovades och som var en förutsättning för att arbetstillstånd skulle beviljas, kan dock bara uppnås genom efterhandskontroller. Att göra sådana är enkelt. Migrationsverket har idag uppgifter om vilken lön de som får arbetstillstånd har utlovats, samtidigt som Skatteverket har uppgifter om inbetalda skatter och sociala avgifter. Om dessa två myndigheter kunde samköra sina register skulle man snabbt kunna hitta de arbetsgivare som inte håller av de lovar. Upptäcker myndigheterna konstigheter skulle de kunna gå vidare och begära in t ex lönespecifikationer.

Detta behöver inte leda till ökad byråkrati och kan enkelt utformas på ett sätt som gör att seriösa och skötsamma arbetsgivare inte märker av de ökade kontrollerna.

Sverige behöver arbetskraftsinvandring och den reform Sverige genomförde 2008 är på många sätt att föredra framför de kvoter, poängssystem och arbetsmarknadstest som de flesta andra länder tillämpar för att försöka välja ut de allra mest önskvärda migranterna. Reglerna behöver inte ens skärpas. Vad som behövs är ett system som ser till att de följs. TCO lämnade redan för ett år sedan över en skrivelse till regeringen med sex förslag på hur efterlevnaden kan förbättras. Den bör Billström ta fram ur byrålådan (eller ladda ner från TCO:s hemsida om han skulle ha förlagd den). Han bör dessutom ta fasta på den uppmaning till en översyn av arbetskraftsinvandringsreglerna som den parlamentariska utredningen om Cirkulär migration och utveckling, vilken leddes av miljöpartiets Mikaela Valtersson, i enighet riktade till regeringen i mars 2011.

Arbetskraftsinvandring erbjuder möjligheter. För företag, myndigheter och organisationer kan arbetskraftsinvandring vara ett sätt att undvika brist på arbetskraft med en viss kompetens och en källa till nya impulser från medarbetare med andra erfarenheter och en annan bakgrund. Detta är inte minst viktigt i en värld där det inte längre är säkert att de bästa ingenjörerna, datorprogrammerarna, ekonomerna eller marknadsförarna är västerlänningar. Företag som vill kunna konkurrera på en global marknad måste leta mycket bredare än så när de anställer nyckelpersoner.

På ett samhälleligt plan framhålls ofta arbetskraftsinvandringens potential att lindra den demografiska utmaning som en åldrande befolkningar utgör. Därutöver finns allt tydligare positiva samband mellan migration och handel. För individen kan arbetskraftsmigration både erbjuda ett sätt att undkomma ekonomiska eller andra svårigheter i hemlandet och en möjlighet att utvecklas i sitt arbetsliv – eller helt enkelt att göra verklighet av en dröm om att bo i ett annat land ett år. Samtidigt vet vi att migrerande arbetstagare ofta utnyttjas och arbetar till lägre löner och till sämre villkor än andra arbetstagare.

Sverige behöver ett fungerande system för arbetskraftsinvandring, något som 2008 års reform har alla möjligheter att bli, förutsatt att det finns en effektiv kontroll av att reglerna efterlevs.

Läs även SvD.