Samuel Engblom

Bra förslag med översyn av f-skattereglerna

Morgonekot rapporterar idag att oppositionen i riksdagen kräver en översyn av reglerna för f-skatt. Bakgrunden är rapporteringen, bland annat i P1 Kaliber, om ofrivilliga företagare och falska f-skattsedlar.

Att göra en översyn av hur reglerna för f-skatt som tillämpas i praktiken är ett bra förslag. Frågan utreddes senast 2007-2008 vilket resulterade i SOU 2008:76 F-skatt åt flera. Utredningens direktiv utgick från den då väl spridda uppfattningen att det var svårt att få f-skattsedel (främst pga kravet på att man skulle kunna uppge flera potentiella uppdragsgivare i ansökan) och att
detta särskilt drabbade kvinnor (inte fler än en köpare inom vård och omsorg). Detta avfärdade dock utredningen som en myt. Utredningens egen genomgång av Skatteverkets avslagsbeslut visade att mindre än en procent av ansökningarna avslogs och att det var mindre än hälften som gällde självständighetskriteriet. Fler avslag gällde män än kvinnor.

Utredningen ifrågasatte vidare att det skulle finnas något enkelt samband mellan antalet utfärdade f-skattsedlar och
företagande och pekade på att antalet utfärdade f-skattsedlar är långt störreän antalet företagare enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU).

Man kan tycka att utredningen borde ha gjort halt efter den slutsatsen och skickat tillbaka frågan om hur företagande kan främjas till Näringsdepartementet. En intressantare fråga än antalet utfärdade f-skattsedlar är hur ju man ska stimulera att rätt typ av företag startas och växer. Forskning visar att kunskapsintensiva företag bidrar mer till tillväxt och fler jobb än annat företagande. För sådant företagande krävs först och främst en väl utbildad arbetskraft och framstående forskning, men det kan också stimuleras genom till exempel skatteincitament för FoU i mindre företag.

Utredningen gick dock vidare och tog fram förslag om hur reglerna för f-skatt skulle kunna bli tydligare. Att på rättslig väg göra det ännu lättare att få f-skattsedel var ju knappast möjligt. (Teoretiskt skulle man kunna distribuera dem tillsammans med de gratis morgontidningarna i kollektivtrafiken, men det hade sannolikt haft en alltför negativ inverkan på uppbördseffektiviteten som utredningen var tillsagd att värna.) Utredningen valde därför att förtydliga reglerna.

Ett nytt stycke fogades till 13 kap 1 § Inkomstskattelagen vilket förtydligade vad som avsågs med självständigt bedriven näringsverksamhet: ”Vid bedömningen om verksamheten bedrivs självständigt ska särskilt beaktas graden av beroende till uppdragsgivaren, integration i dennes verksamhet och vad parterna har avtalat.”

Det sätt på vilket utredningen valde att i författningskommentaren definiera ”beroende av uppdragsgivaren” och
”integration i dennes verksamhet” var riktigt bra och hade om de fått genomslag kunnat hjälpa till att stävja en del av de problem som vi ser idag.  Bland annat ansåg utredaren att för att ett uppdrag ska anses vara självständigt ska det vara fråga om vissa specifika och avgränsade arbetsuppgifter samt att en självständig uppdragsgivare inte får stå under uppdragsgivarens omedelbara kontroll under uppdragets utförande och inte heller ingå i uppdragsgivarens ordinarie arbetsorganisation. Personer som hyr ut sig själva, på så vis att uppdragsgivaren fritt kan disponera arbetskraften inte ska anses bedriva självständig verksamhet. Viktig i sammanhanget är om personen utför samma typ av arbetsuppgifter och under samma arbetsledning som
uppdragsgivarens egen personal, t ex för att ersätta frånvarande anställda eller rycka in vid arbetstoppar.

I praktiken är det dock bara det tredje kriteriet, partsviljan, som fått genomslag. Signalen som alla offentliga uttalanden kring utredningen, propositionen och den nya lagstiftningen skickade var att det skulle bli ännu lättare att få f-skattsedel (från politiskt håll låtsades man inte om utredningens slutsatser vad gällde hur lätt det redan var). Skatteverkets handläggare har handlat därefter och utfärdat f-skattsedlar som aldrig förr. Beroendet av uppdragsgivaren och integrationen i dennes verksamhet är dessutom väldigt svårt att pröva i förhand utifrån hur den sökande har fyllt i en blankett vilket ju är vad Skattemyndigheten är tvugna att göra.

Det är dessutom så att ingen överklagar att någon har fått en f-skattsedel beviljad. Den som har fått f-skattsedel är nöjd och Skatteverket överklagar av naturliga skäl inte sina egna beslut. Det leder till att de nya och eventuellt strängare kriterier som
SOU 2008:76 kom med inte prövas i domstol och därmed inte får något genomslag.

Det finns mycket som en översyn skulle kunna titta på. Om reformen nu har varit en sån framgång som regeringen vill ge sken av så bör de också välkomna en sådan.

  • Bo Carlsson

    Svenska F- skattare är inte det stora problemet utan utländska bemanningsföretag som inte är registrerade i Sverige och hyr ut utländska F- skattare till bygg och transportinustrin.
    om 150 chaufförer ersätts med F-skattare frän forna öststaterna får vi 150 arbetslösa chaufförer att ta hand om i vårt trygghetssystem deras bidrag till stadskassan hade varit ca:1 085 000/månaden runt 14 miljoner på årsbasis i sociala avgifter på lönen + inkomstskatt till kommunerna. Nej mina vänner beslutsfattare ta en titt vad som händer i landet med EUs fria rörlighet på arbetsmarknaden, den nuvarande skrivningen av F-Skatt främjar den internationella brottsligheten. jag tycker det verkar som centerpartiet vurmar för lönedumpning,