Sofia Råsmar

Från ord till handling – EU-kommissionens tjänstepaket är här

För lite mer än ett år sen aviserade EU-kommissionen att de hade för avsikt att presentera en rad förslag som berörde den fria rörligheten för tjänster inom EU. Den 10 januari 2017 presenterades då äntligen vad som kommit att kallas ”tjänstepaketet”.

Igår var sista dag att inkomma med svar på den remiss som Utrikesdepartementet och Utbildningsdepartementet skickat ut med anledning av förslagen. TCO har valt att kommentera de delar som avser tjänstekortet och reglerade yrken.

Tjänstekortet

Tanken med tjänstekortet är att en tjänsteleverantör som vill sälja tjänster inom EU ska kunna ansöka om ett elektroniskt kort i sitt hemland för att på förhand kunna visa att man möter de krav som kan komma att ställas i ett annat EU-land. Exakt vilka krav som kan omfattas framgår inte av förslaget och det är ett av de förtydliganden som TCO efterfrågar i sitt remissvar om tjänstekortet till regeringen. Tjänstekortet ska kunna användas för byggnads- och affärstjänster. I den mån kortet innebär en förenkling för gränsöverskridande tjänsteleverantörer är TCO positiv till förslaget. TCO:s medlemsförbund organiserar ett flertal yrkesgrupper under de sektorer som tjänstekortet omfattar så som exempelvis ingenjörer, programmerare och revisorer. Det finns även fler sektorer där ett väl fungerande tjänstekort skulle kunna vara behjälpligt.

Innan förslaget var presenterat fanns det dock en farhåga från TCO och andra fackliga organisationer att kortet skulle omöjliggöra kontroll av arbetstagares rättigheter i värdlandet. Europafacket spelade här en aktiv roll för att få till stånd en förändring vilket ledde till att förslaget sköts upp och slutligen presenterades med tillägget att tjänstekortet inte skulle påverka arbetstagares rättigheter, tjänsteleverantörers skyldigheter och relaterade kontroller i medlemslandet i enlighet med utstationeringsdirektivet. TCO välkomnar denna förändring. TCO vill dock fortsatt att ett par oklarheter ska redas ut. Det gäller framför allt vilka krav som får/inte får ställas på tjänsteleverantörer och om förslagen kommer att påverka anmälningsplikten i utstationeringsdirektivet. Dessa frågor dryftades på regeringens första EU-sakråd, som gick av stapeln den 16 februari, där EU- och handelsminister Ann Linde gav arbetsmarknadens parter en möjlighet att komma med sina synpunkter på förslaget och ställa frågor om eventuella oklarheter.

Regeringens första EU-sakråd 16 februari 2017

Regeringens första EU-sakråd 16 februari 2017

Ett obligatoriskt proportionalitetstest för reglerade yrken

Att ett yrke är reglerat innebär att det i lag krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till yrket eller för att få använda en viss titel. Exempel på yrken som är reglerade i Sverige är sjuksköterska, lärare och optiker.

EU-kommissionens ambition är att minska antalet reglerade yrken i EU för att förenkla tillträdet till arbetsmarknaden i medlemsländerna. Kommissionen har därför föreslagit att länderna måste genomföra ett proportionalitetstest när de vill reglera ett nytt yrke eller ändra i ett befintligt reglerat yrke.

Sverige har få reglerade yrken till skillnad från länder så som Tyskland. TCO instämmer i kommissionens ambition om att ha få reglerade yrken då det ger bättre förutsättningar för omställning, ett flexibelt arbetsliv och ökad rörlighet på EU:s arbetsmarknader, vilket vi gett uttryck för i vårt remissvar över förslaget om reglerade yrken. Självklart finns det dock vissa yrken som fortsatt ska vara reglerade. Ett exempel på ett sådant yrke är sjuksköterska som ska vara reglerat av patientsäkerhetsskäl.

Nu tar förhandlingarna vid på riktigt och TCO ser fram emot att bidra med inspel.