Susanna Holzer

Grundskolan – en klass-, integrations- och arbetsmarknadsfråga

Se varje barn, se varje ungdom och deras utvecklingsmöjligheter. Det är så vi formar om skolan med speciallärare och bättre stöd, sa Statsminister Reinfeldt vid gårdagens partiledardebatt i SVT.

Men faktum är att endast 87 procent av grundskoleeleverna lämnade grundskolan under läsåret 2010/11 med betyg som gjorde dem behöriga till en yrkesutbildning, dvs klarat kärnämnen med godkänt resultat. Höjer vi kraven, vilket är fallet för behörighet till naturvetenskapliga-eller tekniska program, var behörighetsgraden 82 procent. Detta betyder således att 13 respektive 18 procent inte klarar betygskraven, har godkänt i alla ämnen, för att få behörighet till ett kvalificerat gymnasieprogram.

Tar vi hänsyn till elevens bakgrund i termer av föräldrarnas utbildning, ser historien än mindre smickrande ut. Bland elever vars föräldrars högsta utbilning var förgymnasial (dvs högst grundskola), klarade endast  60 procent grundläggande behörighet till ett yrkesprogram och endast 52 procent  minimikravet till en naturvetenskapligt- eller tekniskt program. Dessa siffror ska jämföras med elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning (dvs. högskola/yrkeshögskola), vars behörighet var 95 procent respektive 92 procent till nämnda gymnasieprogram.

I samma data från skolverket framgår att skillnaderna återfinns även på liknande nivåer om vi tar hänsyn till om elever är född i Sverige eller ej, eller om deras föräldrar är födda i Sverige eller ej. Behörigheten är markant större för individer med stark bakgrund i Sverige. En kvalificerad slutsats är således att utrikesfödda barn alternativt barn till utrikesfödda föräldrar och barn till lågutbildade föräldrar  (vilket kan sammanfalla med tidigare) är överrepresenterade  bland dem som inte klarar behörighetenskraven till gymnasieprogrammen.

Med grundskoleresultaten ovan i bakhuvudet och ser vi till problemen många unga har att etablera sig på arbetsmarknaden, är det just unga med knappt grundskola eller ofärdig gymnasieutbildning som är överrepresenterad bland dem som både löper förhöjd risk att bli arbetslös och väl arbetslösa löper de större risk att långvarigt fastna i arbetslöshet. Nu när Statsminstern ser – kommer han agera eller kommer grundskolan även fortsättningsvis vara en klass-, integrations- och en arbetsmarknadsfråga…..

  • Det är talande att du nämner ”Grundskolan – en klass-, integrations- och arbetsmarknadsfråga”, men bortser helt från jämställdhetsfrågan.